Den första snön

Den första snön

Lästext

[69]

Den första snön.

Det var så mörkt kring fält och dal

Och öde blomstergård,

Och jorden låg så svart och kal

Och känslolös och hård.

5Då föll, en frisk Novembernatt,

Den första hvita snö,

Och det blef ljust och godt och gladt

Kring fält och dal och sjö.

Min flydda flicka mindes jag,

10Min vän i fordna dar;

|43|

Hur likt en tung Novemberdag

Mitt lif alltsedan var.

Sen möttes vi en dag igen,

En kulen, kulen höst;

15Då låg mitt hjertas fordna vän

Invid en gubbes bröst.

|70|

Sin tro för guld hon sålt, min mö,

Hon sålt för rang sin ed;

Då föll den första hvita snö

20Uppå mitt hjerta ned.

Det var så friskt och kallt, och snart

Min barm blef marmorhård;

Och nattens stjernor skeno klart

På öde blomstergård.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett manuskript är känt, daterat 2 Nov. 44. Dikten trycktes i HT 6 november 1844, och ingår i senare upplagor av diktsamlingen.

    Granér knyter dikten till den känsla som ungdomsflamman Mathilda Lithéns giftermål väckte hos Topelius (Granér 1946, s. 71 ff.; se även Vest 1905, s. 50). I novellen »En spritterny Händelse», upptar Topelius ett liknande motiv: en ung flicka står inför hotet att giftas bort med en fyrtio år äldre man i ett resonemangsparti (HT 21/2–11/3 1846).

    Versen är en engelsk ballad med rimflätningen abab.

    Eliel Vest tar avstånd från »en förmodan» att dikten skall knytas till Mathilda Lithén, eftersom de yttre attributen i dikten inte är överensstämmande med de verkliga (Vest 1906, s. 50). Martin Granér anser däremot att antagandet är riktigt, och att dikten är den tidigaste av de tryckta dikter som Mathilda gett upphov till; de svärmiska dikter som Topelius riktade till Lithén under sina tidiga ungdomsår är opublicerade. Granér anser att dikten uttrycker den känsla av tomhet som drabbade Topelius på hennes bröllopsdag; Topelius ville sannolikt undvika att ge dikten den yttre verklighetens drag, liksom i »Den resande studenten» (1946, s. 71 ff.).

    Bibliografi

    Granér, Zachris Topelius’ kärlekslyrik 1946, s. 71 ff.; Vest, Zachris Topelius 1905, s. 50

    Faksimil