Den sextonårigas tankar
Kommentar
Kommentar
Ett manuskript är känt, daterat d. 7 April 1844. Dikten ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.
Dikten är en födelsedagsdikt till Henrik Borgströms dotter Carolina (1828–1893), av Topelius kallad »niece». Vasenius tolkar formuleringen »liljor i dal» som en skämtsam omskrivning av »flickor i sal» (V, s. 86).
Versen är jambisk-anapestisk och tvåtaktig med rimflätningen ababccdd.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
Titel Den sextonårigas tankar.ms: Ghys – Jules Ghys, fransk violinist som gav konserter i Helsingfors våren 1844.
23 allthär möjligen i betydelsen »alltjämt» (SAOB 1081 3 e; jfr även ibid. 9 c, d, och 10 a, b).
Bibliografi
Vasenius V, s. 86
(7 April 1844.)
De liljor i dal,
De förde en gång
Fåfängeligt tal,
När tiden blef lång:
5»Hur vackra ändå
Vi äro, vi små,
Långt mer än den slägt,
Som fjolåret väckt!»
|115|Nytt år sedan kom,
10De liljor i dal,
|50|De vexlade om,
Men ej deras tal:
»Hur vackra ändå,
Vi äro, vi små,
15Långt mer än den slägt,
Som fjolåret väckt!»
Det hörde en ek,
Som lyssnat i skog
På blommornas lek,
20Han sade och log:
»Hvar vår är sig lik,
På skönhet så rik;
Men
allt
går det tal
Bland liljor i dal».
25»För menniskohopp
Så nya hvart år
Slå tankar i knopp
Som liljor i vår.
De komma, de fly,
30De tjusa, de bry;
|51|Den nyaste är
Den skönaste der».
Så Lina har bytt
Båd’ tankar och år,
35Det sextonde flytt
För evigt i går.
Sorg, glädje och allt
Ha vexlat gestalt;
»Men allt går det tal
40Bland liljor i dal».