9. Sylvias helsning från Sicilien

Lästext

9. Sylvias helsning från Sicilien.

Och nu är det jul i min älskade nord;

Är det jul i hvart hjerta också?

Och ljusen de brinna på rågade bord,

|213|

Och barnen i väntan stå.

5Der borta i taket, der hänger han än,

Den bur, som har fångat min trognaste vän.

Och sången har tystnat

I fängelseborg;

O hvem har ett hjerta för sångarens sorg?

|67|

10 lemma startJag bor i de eviga vårarnas land,kommentar

Der glödande drufvorna gro.

Cypresserna dofta vid hafvets strand;

Der har jag mitt ensliga bo.

Det flammande Etna, det gnistrar så skönt;

15Och luften är vårlig, och gräset är grönt.

lemma startOrangernas ångakommentar

Ur skogarna går,

Och ljuf mandolinen om kärlek slår.

Cypresserna dofta. Det brusande haf

20I silfver mot stranden bryts;

lemma startVid foten af Etna, der är en graf,

Hvars sorg uti blommor byts.kommentar

Der slumrar en gäst ifrån nordens dal;

Och nu är det jul i hans fädernesal.

25Hvem sjunger din visa,

Som fordom en gång?

Hör, Sylvia sjunger din hembygds sång.

Och stråla, du klaraste stjerna i skyn,

Se ned på min älskade nord!

|68|

30Och när du går bort under himmelens bryn,

Välsigna min fädernejord!

I blommande vårar, på gyllene strand,

Hvar finnes ett land som mitt fädernesland?

För dig vill jag sjunga

35Om kärlek och vår,

Så länge din Sylvias hjerta slår.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Se kommentar till diktsviten »Sylvias visor».

     

    Inget manuskript är känt. Dikten trycktes i HT 24 december 1853 och ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Julen 1853 tillbringade familjen Topelius i Helsingfors med släktingar, Emilie Topelius låg sjuk.

    I dikten utgör Italiens naturskönhet en bakgrund för Sylvias lovsång till Finland, jfr tredje Sylviavisan. Bilden av evig grönska hade etablerats av Vergilius (se punktkomm.), och återfinns i den romantiska litteraturen t.ex. hos Goethe i »Kennst du das Land?». Goethe besökte under sin italienska resa (1786–1788) Sicilien och hävdade att ön utgjorde nyckeln till förståelsen av Italien. Topelius hade vid diktens tillkomst inte varit i Italien.

    Versen är jambisk-anapestisk med taktschemat 4–3–4–3–4–4–2–2–4 med rimflätningen ababccXdd.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    10 Jag bor i de eviga vårarnas land,Jfr Vergilius: Hic ver adsiduum (»Här råder evig vår») Vergilius Georgica 2.149 (se Oksala 2009, s. 12).

    16 Orangernas ångaapelsinträdens doft.

    21–22 Vid foten af Etna, der är en graf, / Hvars sorg uti blommor byts.Jfr komm. till Sylviavisan nr 5, v. 5–6.

    Bibliografi

    Alhoniemi, Isänmaan korkeat veisut 1969, s. 105; Oksala, »Zacharias Topelius ja Karl Collan joulun sävelen luojina» 2009, s. 12

    Faksimil