Mjölnaren

Lukuteksti

[101]

Mjölnaren.

(Yrkesvisa 10.)

Matts, langa hit säcken

Att fylla i tratten!

Den tokiga bäcken

|844|

Han forsar af vatten,

5Han supit sig fuller

Ur molnens kastruller,

Och stenarna spraka,

Och kuggarna knaka.

Det här bär till skogen! Om vi ej få mäld,

10Skall qvarnen ta eld.

Det har jag för sölet,

När pojkarne sinka.

Vid tratten och mjölet

Så får man ej blinka,

15Fast ögonen klistras,

Humöret förbistras

Och hvit som en dufva

Man snyter sin snufva,

När herregårdsfogden, så arg som en lemma startfrasskommentar,

20Står der med sitt lass.

|102|

Min granne, kantänka,

Han malar med väder!

Qvarnvingarna blänka

Och snurra som fjäder;

25Men blåser sydvesten,

Så händer för resten

Att han midt i trallen

Får vingen i skallen.

Nej, tackar för äran, jag tycker så mest,

30Att vattnet är bäst.

Visst sägs, att om natten

Det spökar i qvarnen.

Det vore väl katten,

Men säg ej åt barnen!

35Om det ej är råttor

I säckarnas grottor,

Så är det väl hjulet,

Som plaskar i skjulet.

|845|

Det qvittar mig lika; jag tager min tull.

40Matts, säcken är full!

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Dikten publicerades i Sveriges Ungdom nr 8, i augusti 1884 (se komm. till »Tidningssättaren vid sin stilkast», s. 1321).

    Mjölnaremotivet återkommer i Topelius barnlitteratur, t.ex. i »Mjölnarevisa» (s. 1126), »Skyddsengeln» (s. 142) och »Slug skall man vara» (s. 1108; Laurent 1947, s. 92).

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    19 frass hankatt; SAOB har detta belägg av Topelius.

    Bibliografi

    Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 92

    Faksimile