4. Urmakarvisan

Lukuteksti

|1125|

4. Urmakarvisan.

(Melodi:konsekvensändrat/normaliserat lemma start»Gubben Noach»kommentar.)konsekvensändrat/normaliseratBarnen härma med armarna pendelns svängningar – för tornuret långsamt, för vägguret fortare, för fickuret mycket fort. Sången likaså.konsekvensändrat/normaliserat

Många ur och många ur i mina dar jag gjort,

Sakta gå de, sakta gå de, eller gå de fort.

Tiden från oss springer,

Medan klockan ringer

5Tick och tack och tick och tack och tick och tack och tick.

Stora uret, stora uret slår i kyrkans torn,

Där som väktarn, där som väktarn blåser i sitt horn.

|115|

Nattens timmar ila;

Barn gå hem till hvila!

10Tick och tack och tick och tack och tick och tack och tick.

Gamla uret, gamla uret på vår vägg ännu

Ropar till oss, ropar till oss: vakna klockan sju!

Klara morgonstunden

Hon har guld i munden.

15Tick och tack och tick och tack och tick och tack och tick.

Så går tiden, så går tiden, som Guds vilja är.

Lilla uret, lilla uret knäpper jämt så här!

En guldfågel nickar

I dess bo och pickar

20Tick och tack och tick och tack och tick och tack och tick.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Topelius uppger i brev till hustrun Emilie 12/2 1868 att han i Åbo uppvaktats av barn som sjöng »Uret» och »Mjölnaren». Med beaktande av att manuskriptet till sånglekarna 4 och 5 är nedtecknade i ett häfte från 1888 är det emellertid osannolikt att sångerna är desamma som Topelius nämner 1868.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    »Gubben Noach» Fredmans sång nummer 35 av Bellman, musik av okänd.

    Bibliografi

    Topelius–Emilie Topelius 13/2 1868, NB 244.198; Vasenius IV 1924, s. 322

    Faksimile