Vallgossens visa

Lukuteksti

[23]

Vallgossens visa.

(Melodi: »lemma startHonkain keskellekommentar».konsekvensändrat/normaliserat)

Än sofver natten i furornas vagga,

Morgonens gosse på bergen står.

Sjöarna glimma, och moarna flagga,

Eko och trastarna sjunga vår.

5Och hi och helledo

För berg och sjö och mo!

Eko och trastar skall ingen tro.

Göken han galar i björken här öfver:

Mins du den flickan vid torpets grind?

10Räkna de år hennes gosse behöfver:

Ett år och två år och tre år i vind!

Och hi och helledo

För berg och sjö och mo!

Gökar och flickor skall ingen tro.

|24|

15lemma startAlnshögkommentar blir manshög, när stor tappar kraften.

Ärlighet smider en lemma startväggfastkommentar spik.

Yxorna gå nog, men Gud håller skaften;

Finland är fattigt, men Gud är rik.

Och hi och helledo

20För berg och sjö och mo!

Gud och sitt land skall en bra karl tro.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Dikten utkom som särtryck 1893 i serien Minnen från Skansens vårfest. Artur Hazelius grundade friluftsmuseet Skansen 1891 som en del av Nordiska museet. Topelius skrev visan till den fest som pågick i flera dagar, med avslutning den 6 juni, då Hazelius förklarade att dagen i fortsättningen skulle firas som svensk nationaldag.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    Honkain keskelle »Honkain keskellä» eller »Suomen Salossa» av Yrjö Koskinen (1856), tonsatt av Juhana Ennola, även finsk folkmelodi.

    15 Alnshög En svensk aln motsvarar 59,3 cm.

    16 väggfast fastmonterad i vägg; här: hållbar.

    Bibliografi

    Komm. till Albert Bonnier–ZT 20/5 1893, Brev. Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare, ZTS XX:1 2015

    Faksimile