Getings-Misceller

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 23/3 1844:| 23 3|

Getings-Misceller.

1 46. I Manchester är nyligen anlagd en skjortfabrik, dervid tillverkningen bedrifves på eget sätt. Vid den tid linet står moget på fälten, vandrar ett dussin arbetare ut, rycka upp så många linstjelkar hvar och en kan medföra, skjölja rötterna, insamla fröet, kasta derefter hela den råa linskörden i ena ändan af en lång ångmaschin och sätta den i rörelse. Machinen arbetar tyst och träget, den bråkar, den häcklar, den borstar, den spinner, den refvar, den väfver, den bleker, den klipper till, den syr, den märker – och om en stund uttages från andra ändan af machinen den ena färdiga skjortan efter den andra.

2 tomtkonsekvensändrat/normaliserat47. Ridkonsten, med dess flera underafdelningar, har länge varit föremål för både theoretiska och praktiska studier, men det är först i sednare tider man börjat egna ordrytteriet en särskild uppmärksamhet. Resultaterna skola öfverstiga all förväntan. Så berättas, att en af Tysklands legioner Doctorer ej längesedan skall hafva satt sig grensle öfver ordet »Deutschtuhm» och derpå ridit först 900 år tillbaka i tiden, sedan öfver atlantiska oceanen till Amerika, der grundlagt en tysk koloni och sedan välbehållen ridit öfver hafvet och tiderna igen till sin studerkammare – och allt detta på en aftonqvist. Ganska förvånande lustridter äro äfven i Sverige anställda på den breda ryggen af »Nordens Kraft». Äfven hos oss har man gjort försök med att sadla och betsla »finska syften», men utan andra resultater än några krumpsprång, emedan de bångstyriga syftena ej velat låta klafva sig vid någon afplankad krubba eller äta den hafra och galoppera i den skritt, som ryttaren velat. Liksom man sett pojkar fåfängt försöka att rida på en katt, likaså ha vara equilibrister gjort flera misslyckade försök att rida barbacka på theaterkritiker. Det lätta slägtet har under den tungrustade ryttarens tyngd förplattats till en pankaka och hela uppträdet slutats med saltomortaler – af ryttaren sjelf.

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile