Årsvexten

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 26/9 1857:|75 2|

Årsvexten.

1 De officiela berättelserna om årsvextens större eller mindre riklighet inom landets särskilda län hafva under sommarens och höstens lopp varit synliga i F. A. T. I Hfors Tidn. hafva de ej blifvit reproducerade, emedan vår afsigt varit att af dem lemna en sammandragen öfversigt, genom hvilken man lättare kunde vinna en klarare öfverblick och ett säkrare omdöme om landets verkliga tillgångar eller möjliga behof af födoämnen för den närmaste framtiden. Det lider på tiden att en sådan öfversigt nu framträder, då September månad redan nalkas sitt slut och den vigtigaste delen af skörden – sädesvexterna – redan är afslutat samt till sina resultater känd. Rotfrukterna äro visserligen ännu ej inhöstade, men äfven om deras såväl riklighet, som halt, borde dock redan ett någorlunda tillförlitligt omdöme kunna afges. Med stöd af endast de officiela berättelserna blir dock en klar öfversigt samt ett riktigt omdöme svårt att afgifva, såväl om det ena, som det andra slaget af årets äring. Dessa berättelser lida nemligen af bristfälligheter, som mycket hindra öfverblicken af det hela. Dels äro de nog knapphändigt uppgjorda, stundom i största korthet, så att t. ex. berättelsen från Åbo län upptager sju rader. Dels äro de ännu ej fullständiga, då t. ex. från Vasa län ingen berättelse för detta år ännu varit synlig. Från hvardera af Uleåborgs, Kuopio och S:t Michels län har man tvenne berättelser, från de öfriga länen endast en från hvarje. Dels ändteligen äro dessa berättelser ej nog samtidigt med hvarandra uppgjorda samt tiden för deras uppgörande ej heller rätt lämpligt vald. Så är t. ex. den första berättelsen från Uleåborgs län daterad den 23 Juni och den sednare den 2 September, men de motsvarande berättelserna från Kuopio och S:t Michels län äro från medlet af Juli och medlet af Augusti; från de öfriga länen är den enda ingångna berättelsen antingen från slutet af Juli eller medlet af Augusti. Af allt detta tyckes, som vore det länestyrelserna ej föreskrifvet huru omständligt dessa berättelser böra affattas samt tiden när detta bör ske ej heller bestämd, utan såväl det ena som det andra lemnadt åt deras bestämmande; måhända är dem ej ens förelagdt, huru många sådana berättelser böra afgifvas. Bestämdare föreskrifter och af dem följande större noggrannhet, öfverensstämmelse och rikhaltighet vore derföre i detta fall högeligen önskvärda. Skola nemligen dessa berättelser tillvinna sig en allmännare uppmärksamhet och ej blott flyktigt genomögnas af en och annan, så är det nödvändigt, att allmänheten genom dem erhåller en fullt klar och tydlig bild af årsvextens beskaffenhet i hvarje särskildt län samt i hela landet. Deras nuvarande skick låter ingalunda en sådan bild framstå, hvarefter spekulationen kunde rätta sig till att fylla behofverna. Erinra vi oss fjolåret, så blef en allmän missvext i de norra länen och en ganska medelmåttig skörd i de öfriga följden af den sommarens kyliga och otjenliga väderlek. Af det årets berättelser kunde man väl ana att något dylikt förestod. Men hvarken framlyste ur dem klart och bestämdt att en verklig nöd hotande stod för dörren, än mindre omfånget af denna nöd. Hvarken den offentliga eller enskilda omtanken och hjelpsamheten hunno då i tid skynda de nödlidande till bistånd, utan gjorde det först då hungersropet skallade kring landet och mången nöd redan hunnit tära på lifskrafterna, innan den räddande handen utsträcktes.

2 Af innevarande års berättelser erfar man ej heller något om beskaffenheten af årets säd. Orsaken härtill är enkelt den, att ingen af berättelserna blifvit uppgjord på en tid då denna kunde vara bekant. En bestämd uppgift om skördens beskaffenhet är dock lika vigtig, som om dess riklighet, och borde derföre i dessa berättelser icke saknas. Privata korrespondenser från Vasa län prisa den goda halten hos den skörd man der vunnit; så uppges t. ex. kornet väga 13½ lisp.lispund tunnan. För vår del kunna vi tillägga, att man äfven i nejden af Helsingfors, åtminstone på sina ställen, kan fägna sig af en nästan lika god skörd; äfven här har man korn om 13 och hafra om 10 lisp. per tunna. Om skördens beskaffenhet i öfrige delar af landet kunna vi, af brist på uppgifter, ingenting nämna. Om Vasa län, hvarifrån såsom ofvan nämndes, ingen berättelse är offentliggjord, må för öfrigt erinras ordspråket: »inga nyheter äro goda nyheter», emedan detta län, ej blott i anseende till skördens halt, utan äfven till dess riklighet,*)Sednare tillägg. I afseende på rikligheten bör man ej hysa öfverdrifna föreställningar, ty det visar sig, att skörden, ehuru af ovanligt god beskaffenhet, mångenstädes ej slår i spann såsom man kunnat vänta af halm och skylar. tyckes vara det mest välsignade i landet. Åtminstone försäkra alla, i tidningarna derifrån synliga enskilda korrespondenser sådant.

3 Till ofvanstående foga vi ett yttrande af en bland de komiterade, som under förliden vinter här sammanträdde för att afgifva förslag om husslöjdens och manufakturernas förkofran i Finland. Sedan denne vår landsman framställt ett förslag huru en ordnad spanmålshandel kunde i landet framkallas, tillägger han, att dess uppkomst »skulle i väsentlig mån befrämjas derigenom, att de officiela berättelserna om årsvexten under de vigtigaste vextperioderne med största möjliga skyndsamhet och pålitlighet ombesörjdes och ofördröjligen publicerades, icke allenast uti landets officiela blad, utan äfven genast sedan berättelsen af länestyrelsen blifvit uppsatt, i läneresidensets egna tidningar, på det kännedomen om det tilläfventyrs förestående behofvet utan dröjsmål må komma till den stora allmänhetens kunskap, äfvensom till spanmålsspekulanternas, och förläna deras verksamhet en ytterligare sporre».konsekvensändrat/normaliserat Detta yttrande bestyrker, att berättelserna, i rätt tid uppgjorda och publicerade, i sin mån kunde bidraga till uppkomsten af en handelsgren, hvars frånvaro kostat staten ofantliga summor. Törhända kunde tvenne sådana berättelser hvarje sommar uppgöras, den ena t. ex. i slutet af Juli, den andra i slutet af Augusti, de tidpunkter, då tillförlitliga omdömen om årets gröda bäst torde kunna afges. Vid den förra är höbergningen nära fulländad, kornsättningen hos sädesvexterna försiggången och all öfrig sådd äfven så långt framskriden, att den blifvande äringen, frost oberäknad, med någorlunda säkerhet låter förutse sig. Vid den sednare tidpunkten åter är landets vigtigaste sädesvext, rågen, skördad, åminstone i största delen af landet, till en del äfven tröskad; den öfriga grödan är då äfven antingen mogen eller så nära sin mognad, att äfven dess inbergande står i görningen. Årsvextens hufvudresultater kunna derföre vid denna tidpunkt lätt inhämtas. Vidare kunde dessa berättelser någorlunda detaljeradt och omständligt uppge årsvextförhållandena inom länens särskilda delar, för hvarje särskildt sädesslag. Äfven nu göra en del af dem detta; andra åter äro så sammandragna, att de i detta fall lemna mycket öfrigt att önska. Det är ej alltid nog att få veta att skörden der eller der blir »medelmåttig», eller »öfver medelmåttan» eller »derunder». Det är äfven nödigt att stundom uppge hvad med dessa uttryck bör förstås; ty med afseende å korntalet äro dessa begrepp mycket varierande inom olika delar af landet. Och framför allt är det nödigt, att, der skörden uppges bli under medelmåttan, denna uppgift då äfven tydligt utpekar huruvida detta bör föranleda till några särskilda åtgärder, eller huruvida spekulationen kan hafva något åt det hållet att göra.

4 Efter dessa förutskickade anmärkningar vilja vi nu, med stöd af de officiela berättelserna, lemna en öfversigt af landets årsvextförhållanden för detta år. Enligt dem voro dessa följande:

5 Hvete odlas alls icke i Kuopio och S:t Michels län, obetydligt i tvenne härader af Uleåborgs, och ger i dem en skörd under medelmåttan; odlas likaledes obetydligt i tre härader af Wiborgs län, der dess afkastning blir medelmåttig; odlas äfvenledes till en ringare del i Nylands län, der dess äring i allmänhet blir medelmåttig, ehuru en del socknar erhålla derunder och i ett härad en god skörd förutses. Något mera utbredd är dess odling i Tavastehus samt i Åbo län, der afkastningen i hvardera länet förutses bli medelmåttig. Häraf torde man således kunna sluta, att detta i landet ej mycket kultiverade sädesslag i allmänhet ger en medelmåttig afkastning.

6 Rågen ger på få ställen i Uleåborgs län god eller medelmåttig äring. I allmänhet blir den under medelmåttan, men i Lappland och en del af länets norra och nordöstra delar förutses missvext. I Kuopio län blir afkastningen under medelmåttan eller ock formlig missvext. Detta län har i allmänhet de bedröfligaste utsigterna, emedan trenne svåra frostnätter hemsökt detsamma och så skadat vexterna, att »tyvärr en kännbar brist ej allenast på brödföda, utan äfven på boskapsfoder för det stundande året är att befara». Ungefär enahanda är förhållandet i Wiborgs län, der endast i de vestra och södra delarne en skörd under medelmåttan, men föröfrigt missvext förutses. I de öfriga länen blir afkastningen i allmänhet åtminstone medelmåttig, ehuru den på sina ställen ger derunder och i sveder och kärr öfverallt tyckes gifva missvext. Vill man häraf sluta till landets tillgångar på detta sitt vigtigaste brödämne, så torde de knappast blifva tillräckliga till nästa skörd. Medelmåttig afkastning i landets vestra och södra delar och missvext i de östra och norra låta med skäl förutse, att tillförsel utifrån äfven detta år blir af nöden.

7 Korn. Af detta sädesslag väntas en medelmåttig skörd i större delen af Uleåborgs län; i en mindre del blir den derunder. I Kuopio län är förhållandet omvändt, emedan endast i en mindre del afkastningen förutses bli medelmåttig, men föröfrigt derunder. I S:t Michels län blir skörden något öfver medelmåttan, i de öfriga blir den endast medelmåttig, utom i Ingå socken i Nyland, der den ger missvext. Kornskörden kan således antagas i allmänhet hafva blifvit medelmåttig.

8 Hafra odlas litet i Uleåborgs samt Kuopio län och ger i hvardera dels medelmåttig afkastning, dels derunder; i en mindre del af Uleåborgs län blir dock äfven på den missvext. I de öfriga länen är dess odling allmännare och utsigterna enahanda med kornets, eller i allmänhet medelmåttiga. Blandsäd och bohvete omtalas såsom endast litet odlade i Kuopio, S:t Michels, Wiborgs, Tavastehus och Nylands län, och utsigterna äro för dem i allmänhet medelmåttiga.

9 Trindsäd, eller ärter, bönor m. m., omtalas ej från Uleåborgs län, nämnas såsom litet odlade i Kuopio samt Wiborgs län och gifva en medelmåttig afkastning eller något derunder. I S:t Michels län blir afkastningen god, i Tavastehus samt Åbo län medelmåttig eller något derunder, i Nylands län medelmåttig eller något deröfver, utom i Ingå socken, der på dessa vexter, liksom på korn och hafra, missvext inträffar. Äringen i allmänhet således medelmåttig.

10 Rotvexter, eller potäter, rofvor m. m., gifva i allmänhet en medelmåttig afkastning, i S:t Michels län samt enskilda delar af Tavastehus och Nylands län till och med deröfver. Deremot inträffar missvext på dem i norra Lappland samt en skörd under medelmåttan i enskilda delar af Kuopio och Tavastehus län.

11 Humla, lin, hampa omnämnas allsicke för S:t Michels och Åbo län. I det förra länet torde ingen af dessa vexter odlas, i det sednare odlas de väl alla, ehuru berättelsen om dem ingenting förmäler. Uti Uleåborgs, Kuopio och Wiborgs län nämnas de såsom endast litet odlade, och väntades af dem en medelmåttig afkastning eller något derunder. I Tavastehus samt Nylands län förutsågs afkastningen bli dels medelmåttig, dels något deröfver eller derunder.

12 Höet torde i allmänhet icke gifvit en medelmåttig afkastning, emedan det endast i tvenne socknar i Uleåborgs län, ett i Kuopio samt på spridda ställen i S:t Michels län utfallit öfver medelmåttan; i öfriga delar af landet var afkastningen antingen medelmåttig eller derunder, och i norra Lappland samt större delen af Kuopio län felslagen, så att äfven foderbrist i dessa trakter är att förutse.*)Anmärkn. Ehuru qvantiteten öfverallt torde utfallit ej obetydligt mindre än förlidet år, gör dock den ovanligt gynnsama bergningen qvaliteten vida bättre än sednast. I samma mån är höet mera spissamt och närande (det förslår bättre).

|75 3|

13 Fiske omnämnes endast i berättelserna från Uleåborgs samt Tavastehus län. I det förra hade laxfisket slagit fel i Torneå elf, gifvit knappt medelmåttig fångst i Kemi och under medelmåttan i öfriga elfvar; strömmings- och insjöfisket hade lyckats mindre väl och gifvit en medelmåttig fångst eller derunder. I det sednare länet uppräknas husbehofsfiske uti insjöar såsom en bland allmogens många binäringar, utan att något omdöme öfver dess riklighet afges.

 

 

  1. *)Sednare tillägg. I afseende på rikligheten bör man ej hysa öfverdrifna föreställningar, ty det visar sig, att skörden, ehuru af ovanligt god beskaffenhet, mångenstädes ej slår i spann såsom man kunnat vänta af halm och skylar.
  2. *)Anmärkn. Ehuru qvantiteten öfverallt torde utfallit ej obetydligt mindre än förlidet år, gör dock den ovanligt gynnsama bergningen qvaliteten vida bättre än sednast. I samma mån är höet mera spissamt och närande (det förslår bättre).

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile