Småbarnsskolan i Helsingfors

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 6/4 1850:|27 2|

Småbarnsskolan i Helsingfors.

1 När det vid kyrkostämmor förl.förliden höst och i början af året här var fråga om småbarnsskolans öfvertagande af församlingen, höjde sig flera röster mot detta förslag. H:fors Tidn., som ansågo sig ha skäl att härleda motståndet från formela betänkligheter och total okunnighet om skolans beskaffenhet, sökte korteligen angifva dennas fördelar, yrkande framförallt, att enhvar borde sjelf taga notis om inrättningens art och gång. Denna uppmaning har icke varit utan frukt; nästan dagligen har skolan varit besökt af flera bland stadens invånare, som med största intresse följt dess gång, och vi ha anledning att tro, det mången skef och ogrundad föreställning vid en närmare bekantskap med föremålet korrigerat sig sjelf.

2 Heder åt de män, som icke sky att erkänna ett menskligt misstag, rättadt genom egen närmare erfarenhet! Men hvad skall man säga om dem, som, i det de tillsluta ögon och öron för det goda, fortfarande i smyg rycka fram med advokatoriska anmärkningar, i afsigt att stämma allmänna omdömet emot en af samtidens mest välsignade inrättningar?

3 En sådan motståndare har i Borgå Tidning N:o 24 mot småbarnsskolan lånat en habil penna, påtagligen van att advocera sig fram till sitt mål. Detta fält är oss främmande; vi vanligt folk utan brister och omsvep bruka helt simpelt rådfråga vår öfvertygelse och saken sjelf. Men ändock tro vi oss kunna beslå den skickligt skrufvade anmärkaren.

4 Nåväl, herr advokat! Ni säger att inrättningen kan vara ganska välment i sin »ursprungliga syftning», men likväl förfelad i sin »nuvarande organisation». Hvad skall detta betyda? Vill ni inbilla någon att denna skola är annorlunda organiserad än den ursprungliga, så var viss att endast förbättringar, grundade på många års och många länders erfarenhet, skilja denna, liksom andra samtida skolor, från de första försöken i denna väg.

5 Vill ni antyda, att barnens fysiska utveckling försummas under sträng »läsning» och »vissa handarbeten», så förråder ni en okunnighet oförlåtlig af den, som åtminstone bordt känna det allra allmännaste af den inrättning han tar sig före att kriticera. Ni har icke varit med er fot i småbarnsskolan, herr advokat, ty hade ni varit det, så visste ni alltförväl, att barnen alldeles icke sysselsättas med läsning; ty böcker begagnas icke, och de första elementerna bibringas dem från tabeller och liksom på lek. Men hvarifrån ni tagit idén om handarbeten, må ni sjelf afgöra, ty af sådana förekommer intet spår, såvida ni ej dertill räknar handens verksamhet, när den ristar en bokstaf i sanden. Under fristunderna leka de små med hela sin ålders liflighet i den stora höga och glada skolsalen. Aldrig märker man hos barnen ledsnad och tvång; tror ni dem skrymta, när de hvar morgon komma så glada i skolan, som komme de till en dag af idel lekar?

6 Vill ni uppställa »en högre sedlig bildning och arbetsamhet» som ändamål för en skola med fyra till sju års gamla barn, så går ni mycket längre än skolan sjelf, som aldrig åsyftat något annat, än att i det späda barnets själ väcka de första frön till gudsfruktan, lydnad, ordning, arbetsamhet och allt godt.

7 Detta goda skall sedan utvecklas i andra och högre anstalter, der egentlig kunskap bibringas. Det är då först »den högre sedliga bildningen» vidtager vid förnuftets mognad, och för vår del äro vi icke nog förmätna att tro, det någon skola (om icke skriftskolan) kan åtaga sig ansvaret för det, hvilket endast religionen, lifvet och goda föredömen kunna bringa till utveckling.

8 Vill ni nedsätta småbarnsskolan till en uppmuntran för liderliga eller lättsinniga föräldrars vårdslöshet, så både förgäter ni arbetarens ställning, som ofta är sådan, att han icke kan eller hinner hafva tillsyn om sina barn; och hvad mer är, ni försyndar er mot den första menskliga pligt, som bjuder att rädda barnet undan lastens smitta, äfven om föräldrarne vore nog pligtförgätna att kunna vårda dem och icke vilja det.

9 Vill ni slutligen afskrämma församlingen genom en förespegling att framdeles möjligen »icke ens 1 000konsekvensändrat/normaliserat rub. silfver» förslå till skolans underhåll, så är detta en illvillig och ur luften tagen förmodan, på hvilken ni icke sjelf kan tro. Nuvarande kostnaden är följande: Lärarinnans lön s:r rub. 200. Hennes biträde 66. Brandförsäkringsafgift 21: 26. Ved 70. Diverse utgifter 15. Summa silfver rub. 371: 26. Lägger man härtill underhållskostnaden för hus och gård, hvilken visserligen icke för lågt beräknas till rub. 53: 74, så utgör totala kostnaden rub. 425 och om två år, då brandförsäkringsafgiften upphör, rub. 403: 74. Frågas, herr advokat, huru vill ni af dessa utgifter göra 1 000konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver? Huset är af sten, nytt och välförsedt; ämnar ni ombygga det? Ämnar ni öka lärarepersonalen? Den nuvarande förslår för alla de barn huset kan rymma. Hvad ämnar ni då? Tror ni, att, om församlingen öfvertager skolan, den icke med lika sparsamhet kan vaka öfver utgifterna, som den nuvarande direktionen?

10 Edra inkast, min herre, äro lika maktlösa, som grundlösa. Vi förstå att uppskatta edra ansträngningar till en god inrättnings ruin, men var öfvertygad om att de skola förblifva utan allt annat resultat, än den grämelse ni måste känna att hafva måttat så högt och skjutit så lågt – att hafva medverkat till en triumf der ni gjort allt för att bereda ett nederlag!

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile