Carl Wilhelm Törnegren

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 25/2 1860:|24 2|

Carl Wilhelm Törnegren

1 föddes i Åbo stad d. 23 April 1817. Upptagen och uppfostrad af professoren, sedan arkiatern Johan Agapetus Törngren, († 17 Maj 1859), vistades han under sin barndom i dennes hus, dels i Åbo, dels på Laukko gård i Wesilaks s:n. och handleddes vid sin undervisning af numera professoren Elias Lönnrot, då student; hans lyckliga naturgåfvor, stora vettgirighet och snabba framsteg gjorde att han redan vid 13 års ålder kunde prestera studentexamen och inskrefs vid universitetet i Helsingfors d. 4 Dec. 1830. Efter d. 24 Mars 1836 aflagd kandidatexamen promoverad till filosofiemagister d. 21 Juni s. å.samma år, endast 19 år gammal. Vistades i Sverige och Danmark samt fortsatte sina studier vid kungl. akademien i Upsala åren 1836 o. 1837. Antagen till e. o. amanuens vid härv.härvarande universitets bibliothek d. 15 Jan. 1839. Filos.licentiat i histor.filologiska klassen d. 18 Maj 1841. Med understöd af allmänna medel för studium af ryska språket vistats vid universitetet i Moskva 1841–42. Ordinarie bibliotheksamanuens d. 22 Juni 1842, samt docens uti lärdomshistorien d. 4 Aug. 1843. Kurator för Satakunda afdelning fr. vårtermin 1844 t. vårtermin 1846, då nämnde afdelning upphörde och ingick i den Vestfinska. Filos. doktor som primus vid promotionen d. 21 Juni 1844. Adjunkt och vice bibliothekarie d. 16 Apr. 1845. Notarie i filos. fakulteten 1845–1847, och ledamot i studentexamens utskottet 1846–1850. Utnämnd till professor i lärdomshistorien och universitetets bibliothekarie d. 1 Januari 1851, efter att hafva bestridt samma tjenst och de dertill hörande föreläsningar sedan hösten 1848, eller alltsedan prof. Blomqvists sjukdom och död. Enligt universitetets nya statuter af d. 1 Okt. 1852 indrogs professionen i lärdomshistorien, och bibliothekarien befriades ifrån att hålla föreläsningar, för att så mycket mera odeladt kunna egna sig åt bibliothekets vård, och genom hans nitiska bedrifvande fullbordades bibliothekets systematiska uppställning i sin nya, herrliga lokal de följande åren. Utn. till riddare af kejs. S:t Annæ ordens 3:dje klass d. 7 Sept. 1856, och af kejs. kongl. S:t Stanislai ordens 2:dra klass d. 20 Sept, 1859, samt innehade utmärkelsespännet för 15 års oförvitelig tjenst. Hans död inträffade fastlagssöndagen d. 19 Febr. 1860 vid 42 års ålder och ökar sålunda den långa raden af de många tidiga förluster, som drabbat universitetet.

2 Professor Törnegren var en af vårt lands mest mångsidigt bildade och kunskapsrikaste män, begåfvad med ett ovanligt godt minne och ett ljust hufvud. Ifrån sin tidiga ungdom isynnerhet tillgifven historiens och geografins studium samt den moderna literaturen, ägde han i de förra både omfattande och i det speciella gående insigter och var en utmärkt kännare af svenska, tyska, franska, engelska, italienska och spanska vitterheten och språken, hvarjemte han talade de flesta af dessa språk, och dessutom ryska och finska. Under sin långvariga sjukdom studerade han bland annat Henri Martins nyss utkomna stora verk i 12 volymer: Histoire de Françe; under sjukdomens sista stadie återvände han till sitt barndoms älsklingsämne geografin och läste de nyaste geografiska verk och resebeskrifningar på engelska och tyska språken. De sednare åren af sin lefnad var han sinnad att utgifva ett större arbete i flera delar öfver de nyare folkens sköna literatur, ej en svensk litteraturhistoria, som det orätt uppgifves i en föregående nummer af denna tidning. Osäkert är om något deraf kan lemnas åt offentligheten, men man hoppas dock kunna skänka den allmänhet, som så gerna lyssnade till hans lediga föredrag, en samling af smärre vittra uppsatser samt ett vackert urval af hans dikter, och kanske ett och annat hittills okändt prof på hans skaldegåfva.

3 Hans af trycket utgifna skrifter äro hvarken många eller stora; de utgöras af följande akademiska dissertationer: 1) Primordia artis scenicæ Hispanorum 1843 (specimen för docenturen); 2) Circa Africam interiorem veteribus cognitam observationes quædam, 1844, (för doktorsgraden); 3) De initiis carminis epici apud Italos, 19 Febr. 1845, (för adjunkturen); 4) De Machiavello, 1850, (för professionen), samt 5) »Trubadurerne. Historisk skildring» 1849, hvaraf dock blott 4 ark utkommit; vidare af 2:ne litterära föredrag: »Teckning af svenska vitterhetens öden i Finland, intill Franzén», hösten 1849, och »Om den Spanska historiska folksången»,konsekvensändrat/normaliserat våren 1850; af 2:ne biografier i »Finlands minnesvärde män», 1 Bandet, 1853 o. 54: grefvarne Johan Lillienstedt och Carl Johan Adlercreutz. Slutligen ett större poem: »Helsning till de d. 29 Maj 1857 promoverade magistrar», samt en mängd smärre dikter, dels i original, dels i öfversättning, uti de flesta härstädes utkomna poetiska kalendrar, såsom Necken 1845, 46 och 49, Lärkan 1845, Fjäriln 1851 och Weteranen 1858, alla under den kända signaturen T***. Helsingfors Morgonblad från början af 1840-talet förvarar dessutom många poesier af hans hand; att han äfven ihågkom Helsingfors Tidningar under året 1858 med läsvärda artiklar och bref, torde ännu vara i färskt minne.

4 Utom den förlust universitetet, bibliotheket och litteraturen lidit genom hans bortgång, har derigenom en oersättlig lucka uppstått i den enskilda sällskaps- och vänskapskrets, der han utgjorde den lifvande själen, att icke tala om den familjekrets, der han var den bäste och omtänksamaste husfader och den ömmaste make. Men vi lemna åt kompetentare händer att skildra honom som enskild menniska och medborgare, och tillägga blott att han äfven i lifvets alla praktiska förhållanden var utmärkt hemmastadd. Han dukade under i förtid för ett organiskt hjertlidande, som redan länge gnagat på hans i öfrigt starka kroppskonstitution och som måhända gaf hans så yttre som inre personlighet en för ett skarpare öga lätt upptäckt prägel af sjuklighet. Han har nu gått bort från alla lifvets dissonanser till den eviga hvilan; en bittert sörjande maka, född Wärnhjelm, och fyra små barn stå gråtande vid hans graf.

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile