Statistik rörande antalet af Studenter [...]

Statistik rörande antalet af Studenter [...]

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 21/6 1845:|48 1|

Statistik rörande antalet af Studenter som frequenterat Universitetet i Åbo och Helsingfors.

1 Sedan man för någon tid sedan syntes böjd att på en förmodad minskning af den finska studerande corpsens antal grunda suppositioner om universitetets anseende i landet, torde nedanstående benäget meddelade ziffror vara för ämnet upplysande.

2 Veterligen utkommo studentkataloger först år 1818 (?). I de 18 sådana, hvilka före branden utkommo, röjer sig i studenternes antal ett starkt stigande, som klarast visar i sig, om man delar denna tid i två perioder. De åtta nationerna voro som följer:

Bor. Nyl. Sat. Tav. Wib. Åbo Östb. Sv. Summa.
1818 H. 28 25 48 34 79 63 65 9 351
1819 V. 25 32 44 39 89 63 62 8 362
H. 26 31 44 32 81 66 67 8 355
1820 V. 30 30 45 37 81 63 64 7 357
H. 19 32 56 33 62 58 62 3 325
1821 V. 25 37 53 36 80 52 63 5 351
H. 17 36 51 36 69 55 70 7 341
1822 V. 18 52 51 48 100 55 83 8 415
Medel-Tal. 23½ 34⅜ 49⁰⁄₀ 36⅞ 80⅛ 59⅜ 67⁰⁄₀ 6⅞ 357⅛

3 Under den andra perioden visar sig en ansenlig tillvext i alla Nationer, den Svenska undtagen. Studenternas antal var, som följer:

Bor. Nyl. Sat. Tav. Wib. Åbo Östb. Sv. Summa.
1822 H 24 54 53 52 79 62 86 3 413
1823 V 22 60 53 54 94 60 78 4 425
H 24 58 57 59 83 62 77 5 425
1824 V 23 61 61 57 111 61 79 4 457
H 29 61 64 57 91 66 81 4 453
1825 V 22 71 59 50 102 66 82 4 456
H 31 59 49 51 84 77 86 4 441
1826 V 27 57 42 58 96 84 93 5 462
H 38 62 48 65 97 78 105 4 497
1827 V 33 62 52 60 84 77 106 2 476
Medel-Tal. 27³⁄₁₀ 60½ 53½ 56³⁄₁₀ 92¹⁄ 69³⁄ 87³⁄₁₀ 3⁹⁄₁₀ 450½

4 Efter universitetets flyttning till Helsingfors förenade sig en mängd orsaker, såsom brist på rum, m. m. att under de båda första terminerne synnerligen minska Studenternes antal. Det var under dessa terminer endast:

|48 2|
Bor. Nyl. Sat. Tav. Wib. Åbo. Östb. Sv. Summa.
1828 H. 18 73 38 54 61 37 55 3 339
1829 V. 19 74 36 36 69 40 68 3 345

5 Men redan med Höst terminen 1829 hade förhållandet något så när uppgått till hvad det var före branden. Enär Svenska Nationen försvann, voro de öfrige Afdelningarne, som de nu hette, sju till antalet. De närmaste fyra åren lemna följande resultat:

Bor. Nyl. Sat. Tav. Wib. Åbo. Östb. Summa
1829 H. 32 76 47 48 61 56 103 423
1830 V. 26 80 46 39 83 48 99 421
H. 26 80 47 39 83 49 83 407
1831 V. 30 76 52 41 88 47 91 425

6 H. Universitetet tillslutet, i anseende till Cholerans härjning i Helsingfors.

1832 V. 24 64 47 49 85 44 93 406
H. 26 69 37 48 97 39 109 425
1833 V. 25 69 45 38 99 43 103 422
Medel-Tal. 27₀⁄₀ 73³⁄₇ 45⁶⁄₇ 43⁄₇ 85¹⁄₇ 46⁴⁄₇ 97²⁄₇ 418³⁄₇

7 Höst Termin 1833 voro Afdelningarne åter åtta till antalet, sedan den Savolax-Karelska bliftvit söndrad från den Wiborgska. Nio Terminer förflöto innan någon ny förändring i Afdelningarnes organisation vidtogs, och under denna tid hade Studenternes antal i det hela något stigit.

Bor. Nyl. Sat. S. K. Tav. Wib. Åbo. Östb. Summa.
1833 H. 18 65 52 48 36 48 36 86 389
1834 V. 27 76 45 59 50 49 41 101 448
H. 22 70 45 44 41 45 35 99 401
1835 V. 27 71 53 62 56 48 44 107 468
H. 28 67 49 52 48 48 47 98 437
1836 V. 28 66 58 66 50 52 46 104 470
H. 30 58 56 56 39 42 43 90 414
1837 V. 33 53 49 63 42 39 44 105 428
H. 33 54 50 60 38 42 45 102 424
Medel-Tal. 27⅓ 64⁴⁄₉ 50⁷⁄ 56²⁄₂ 44⁴⁄₉ 45⁸⁄₉ 42⅓ 99¹⁄₉ 431₀⁄₀

8 Höst Termin 1837 klöfs Österbottniska Afdelningen och förblef söndrad i fjorton Terminer. Om denna tid delas i två perioder, så visar den första ännu ett stigande i Studenternes antal:

Bor. Nyl. Sat. S. K. Tav. Wib. Åbo. N. Ö. S. Ö. Summa.
1838 V. 33 49 55 74 48 43 50 38 68 458
H. 32 49 58 77 40 42 57 32 64 451
1839 V. 36 46 50 80 41 41 57 34 62 447
H. 34 45 48 77 39 42 56 39 64 444
1840 V. 33 47 57 90 41 40 56 37 62 463
H. 33 48 44 79 43 35 41 28 52 403
1841 V. 31 49 49 65 48 37 39 31 52 401
Medel-Tal. 33¹⁄₇ 47⁴⁄₇ 51⁴⁄₇ 77³⁄₇ 42⁶⁄₇ 40₀⁄₀ 50⁶⁄₇ 34¹⁄₇ 60⁴⁄₇ 438¹⁄₇

9 Men under de sednare sju Terminerne förmärkes ett aftagande. Förhållandet är nemligen:

Bor. Nyl. Sat. S. K. Tav. Wib. Åbo. N. Ö. S. Ö. Summa.
1841 H. 32 48 45 76 43 39 42 32 57 414
1842 V. 33 57 44 73 48 40 45 28 69 437
H. 35 60 42 76 53 41 39 25 58 429
1843 V. 30 64 55 89 49 41 44 26 53 451
H. 24 53 47 85 57 42 44 29 52 433
1844 V. 24 56 44 84 52 40 41 25 57 423
H. 24 59 35 82 55 41 37 25 56 414
Medel-Tal. 28⁶⁄₇ 56⁵⁄₇ 44⁴⁄₇ 80⁵⁄₇ 51₀⁄₀ 40⁴⁄₇ 41⁵⁄₇ 27¹⁄₇ 57³⁄₇ 428⁵⁄₇

10 Således ungefär tio mindre på hvarje termin. Denna förminskning är dock föga betydande, och bör knappast läggas till grund för någon åsigt om Universitetet vunna förtroende, emedan äfven detta de sju sista terminernes medeltal i alla fall är högre än det för de första tiderna efter flyttningen. Lägger man härtill, att just ifrån och med höst terminen 1841 tio studenter på statens bekostnad vistats vid Universiteterne i Ryssland, och antager, att de i annat fall skulle ökt antalet af inskrifne vid vårt eget, märkes till och med ingen skillnad. Ty differensen är just tio. Tvenne fakta stå deremot säkert grundade; det ena, att studenterne alldrig så talrikt besökt Universitetet uti Helsingfors, som i Åbo under de sista fem åren, och det andra, att oaktadt landets folkmängd sedan 1827 ökats med omkring 175 000konsekvensändrat/normaliserat personer, de studerandes antal ingalunda vuxit i samma proportion.

11 Förnämsta skälet och orsaken härtill söke vi i den omständighet, att Universitetet från Åbo blef förlagdt till en af de dyraste orter inom fosterlandet. Inflytelsen af detta förhållande gifver sig tillkänna och verkar på följande sätt.

12 1:o. Det kostsamma lifvet vid Universitetet, i förening med de, genom konkurrensen af sökande, föga lofvande utsigterne till snar befordran inom de civila verken, har drifvit ganska många, särdeles obemedlade ynglingar att utgå vid militären, hvilken bana erbjuder fördelar i ekonomiskt hänseende. En Fänrik är nemligen så lönad, som den civila tjenstemannen blott kan blifva efter flere års tid, tillbragt vid embetsverken. Derföre är vid Gardet och liniebataljonerne ett ganska stort antal ynglingar tjenande som Under-officerare, för att sedan som Officerare afgå till Ryssland, eller qvarstadna på nämnde Bataljoner. Mängden af Finnar i Rysk krigstjenst har på de sista femton åren mycket ökats.

13 2:o. De som studera i Helsingfors tvingas att så snart som möjligt, äfven på bekostnad af grundlighet, fullända sina studier. Gymnasister blifva prester ofta inom tre terminer, Philosophie Candidater inom fyra eller fem, och hvilken brådska röjes ej vid tagandet af Logices, Ryska, Juris och Kameral-examina! Få af de förr så vanliga gamla magistrarne, och studenterne finnas qvar, och då corpsen i sin helhet oftare ombytes, måste antalet röna någon minskning, emot hvad det var i Åbo.

14 En vida mindre synbar verkan utöfva följande omständigheter:

15 3:o. Inskriptionen hölls i Åbo i slutet af Oktober och Februari. Då voro i det närmaste alla studenter när|48 3|varande, nu hålles inscriptionen tidigare, och många ankomma efteråt.

16 4:o. Bland studenter upptogos ofta i Åbo och i början äfven i Helsingfors, tjenstemän; Auscultanter och Cancellister vid Hof-Rätten, Copister vid Senaten och de administrativa verken, Amanuenser vid Universitetet, Prester till och med Officerare och Under-officerare vid Finska militären läto ej så sällan inskrifva sig som studenter. På de sednaste åren har deremot ingen tjensteman, som fortsatt sina studier vid Univ., blifvit upptagen som student.

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile