»Sju Systrar Sursillars» Slägtregister

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 6/3 1844:|18 2|

»Sju Systrar Sursillars» Slägtregister.

1 I Konung Gustaf den förstes tid (omkring år 1550) bodde i trakten af Umeå i Westerbotten en förnämlig bonde, benämnd Erik Ångerman, äfven Sursill kallad, den der hade många barn, och bland dem fem, hvilkas namn äro bevarade för månggreniga slägtledningars skull, nemligen sönerne Östen och Carl samt döttrarna Catharina, Magdalena och Margaretha. Af dessa har äldsta dottren Catharina först öfverkommit från Umeå till Österbotten, under en fiskarefärd med sin fader, och tagit tjenst som nyckelpiga hos fogden(?) Hans Fordell i Pedersöre, der hon slutligen gifte sig med Westzynthiska ättens stamfader Henrik Nicolai eller Jacobi, som blef pastor i Pedersöre år 1557 och dog år 1568, eller efter en annan uppgift, 1583. Samma Catharina har ock tagit sina systrar till sig, samt hållit brodern Carl i Åbo skola, hvarefter han med tiden (1582) blef pastor i GamlaCarleby*)Denne Carl, äfvensom Fordell Och Gumse, voro invecklade i klubbekriget, som synes af Doc. Grönblads »Urkunder».. Östen åter blef fogde i Umeå och har veterligen ej varit i Finland, men efterlemnade sju döttrar, hvilka blefvo gifta på östra sidan om bottenhafvet och af hvilka man härleder talet om »de sju systrar Sursillar».

2 Genom denna slägtens giftermål och utgreningar hafva nu de flesta preste- och öfrige ståndspersonsslägter i Österbotten samt många familjer i andra delar af landet kommit i närmare eller fjermare skyldskap. 1) Anna Östensdotter blef gift först med en Kapellan Hans i Laihela, sedan med Ericus Eschilli, pastor i Laihela, som underskref Upsala mötes beslut och dog 1611. – 2) Catharina Ö:dotter var gift först med en bonde Lars, sedan med fogden Mathias Erikson i Salo och slutligen med Henrik Larsson Lithovius, pastor i Limingo, som äfven underskef Upsala möte och dog 1615. – 3) En annan Catharina(?) Ö:dotter var gift med Johan Lithovius, förste pastor i Uleåborg. – 4) Brita Ö:dotter var gift med en länsman i Storkyro Pehr Gumse. – 5) Barbro Ö:dotter gifte sig i Stockholm. – 6) Magdalena Ö:dotter var gift med Pehr Michelson Archtophilacius, prost i Kalajoki, död 1647. 7) Margaretha Ö:dotter äktade skräddaren Abraham Tysk i Vasa och deras son blef borgmästare i Uleåborg. – Östen hade två söner, Erik och Hans. Erik var bonde i Westerbotten, men hade en dotter Margaretha, som blef gift med kyrkaherden i Laihela Håkan Galle, död 1647. Hans åter blef klockare i Lochteå. Carl Sursill hade äfven flera döttrar, af hvilka Anna blef gift med pastorn i G:Carleby Jacob Schepperus och Catharina med borgmästaren i Vasa Carl Jönsson. – Så utgrenade sig Sursillarne mest på quinnolinien, och anses för närvarande omkring 1400 utdöde eller än lefvande finska slägter med dem och genom dem befryndade.

3 År 1660 om vintern har framledne Biskopen Terserus, under en resa till prestmöte och visitation i Österbotten, blifvit uppmärksam på dessa, då ännu i friskt minne lefvande Sursillska slägtförbindelser och aktat mödan värdt att deröfver upprätta ett slägtregister på 4 skrifna ark, dock utan åratal och lefnadsomständigheter. Detta register, hvaraf nu blott tre afskrifter sägas vara i behåll, tillöktes sedermera af kyrkoherden i Brahestad Martin Peitzius intill år 1747, äfven utan åratal och biografiska notiser, samt vexte sålunda till 17 skrifna ark. Att döma af en skrifvelse från förenämnde Peitzii son, Sockneadjunkten i Limingo Gabriel Peitzius, dat. d. 24 Apr. 1753, har Domkapitlet anhållit att få inlösa nämnde fortsatta register och äfven bekommit det »utan arfvode pretension»; hvarefter Domkapitlet öfverlemnat detsamma åt kyrkoherden i Pyhäjoki Peter Niclas Mathesius, som härom yttrar sig i bref af den 14 Nov. 1758: » ... detta arbete (Peitzii Manuscr.) har Högvördigste Herr Biskopen och ProCaneelleren Herr Doctor C. F. Mennander mig tillsändt och Höggunstigt förbundit och anförtrott sålunda till att granska, att det må kunna genom trycket utgå; Ehuru mödosamt det mig förekommer anstår mig likväl ej att afslå hvad mig så ynnestfullst är uppdraget» ...

|18 3|

4 Veterligen har likväl prosten Mathesius ej hunnit före sin ej långt derefter inträffade död göra någon väsendtlig förbättring eller tillägg i detta Peitzii mannuscript. Sådant det var, upptogs det nu sedan tils bearbetning af Kapellanen i Kalajoki Elias Robert Alcenius, hvilken i 16 års tid derpå nedlagt lediga stunders flit och bragt registret från 17 skrifna ark till 136 samt framfört slägtledningarne till närvarande tid och bifogat förut saknade åratal och lefnadsomständigheter, så vidt sådant numera varit möjligt. Kapellanen Alcenius anhåller nu hos Högvördiga Domkapitlet i Åbo om befordran af arbetets tryckning.*)Prosten Strandberg i sitt Herdaminne, 2 del. pag. 168 (not) anser »Genealogica Sursilliana» förtjena att tryckas, och framl. Erkebiskop Tengström i sitt Minne öfver Terserus, pag. 54 (not) utlåter sig om detsamma: »man har väl ofta varit sinnad att genom trycket utgifva detta i sitt slag curieusa document, men förslaget har ända hittills saknat verkställighet».konsekvensändrat/normaliseratkonsekvensändrat/normaliserat

5 Om man äfven måste medgifva, att detta sednast bearbetade register innehåller – och knappt kan undgå att innehålla – betydliga lyckor och bristfälligheter, så synes i alla fall bearbetarens flit så lofvärd och registrets genealogiska vigt så i ögonen fallande, att man utan tvekan kan anse dess emotsedda tryckning som en ej obetydlig vinning för vår historie och för framtida forskningar. Ty tiden förhöjer ett sådant arbetes värde och man skulle måhända ej kunna för efterkommande ansvara, om man öfverlemnat ett sådant verk åt manuskripters vanliga öde: förskingring och förstöring.

 

 

  1. *)Denne Carl, äfvensom Fordell Och Gumse, voro invecklade i klubbekriget, som synes af Doc. Grönblads »Urkunder».
  2. *)Prosten Strandberg i sitt Herdaminne, 2 del. pag. 168 (not) anser »Genealogica Sursilliana» förtjena att tryckas, och framl. Erkebiskop Tengström i sitt Minne öfver Terserus, pag. 54 (not) utlåter sig om detsamma: »man har väl ofta varit sinnad att genom trycket utgifva detta i sitt slag curieusa document, men förslaget har ända hittills saknat verkställighet».konsekvensändrat/normaliserat

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile