Literatur-Sällskaperna och dithörande

Literatur-Sällskaperna och dithörande

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 10/6 1846:|45 2|

Literatur-Sällskaperna och dithörande.

1 Emot vår åsigt att Finska Literatur-Sällskapet i Wiborg mera gagnat saken genom att ansluta sig som filialsällskap till det äldre i Helsingfors, ha en mängd saker blifvit yttrade af Kanawa, af Morgonbladet, af Saima och af Suomalainen. Persernas pilar hafva förmörkat solen; det gäller alltså att strida i skuggan.

2 Hvadan nu allt detta clamamus, om, såsom de värda bladen försäkra, vår åsigt verkligen varit så »flyktig»,konsekvensändrat/normaliserat »löslig» m. m. och platt icke delats af lika tänkande? Att Kanawa uppträdde, var alldeles i sin ordning och kunde förutses. Suomalainen åter – den nye Väinämöinenoriginal: Väinämönen, som dagen efter sin födelse rider ut på det hala – fick här det yppersta tillfälle att lätta sitt öfverfulla hjerta beträffande Literatursällskaperna, enkannerligen det äldre. Morgonbladet åtnöjde sig med den försäkran att vi voro ensame om vår åsigt, som väl var möjligt, dock utan mehn för åsigten. Svårare är att inse, hvad som bevekt Saima att sätta så litet värde på sina egna projekter. Hennes egna? Visserligen, ty henne tillkommer den äran att först hafva föreslagit och förordat filial-literatursällskaper. Men de stora hafva kort minne. Hade vi, i stället för att säga: Wiborgska sällskapet borde göra det och det, råkat säga: sällskapet borde genomföra Saimas förslag – si så hade det ekat annat än nasal-toner till svar från Kuopio. Men det hjelper ej engång att de arma H:fors Tidn:r föra stat med Saimas egna projekter. Det blåser ingen behaglig vind från det hållet till Kallavesis strand.

3 Oss synes, att, sedan tvisten uppkom, man bekämpat vår mening med idel försäkringar. – Suomalainen undantagen, som gått till botten med saken och drunknat deri. Den bästa vederläggning blir utan tvifvel sällskapernas egen; resultaterna af deras verksamhet. Att bevisas hafva orätt, skall af oss med största glädje ses. Ty hvarje opartisk lärer finna, att vi, för sakens skull, önska och unna det Wiborgska sällskapet, likasom det äldre, allt godt och hvarje framgång. Allt prat om motsatsen kommer oss icke vid.

4 I N:o 42 af Morgonbladet uppträder nu sednast en dräpande insändare och Suomalainen står sig för honom icke mer än jemnt. Men så får ock Finska Literatursällskapet (i Helsingfors) sin beskärda del.*)S:pts brister ha äfven H. T. ej förtegat, hvarföre Ins. tillåte oss att hänföra hans komplimenter om »rökverk» etc. till pratets område. Inför denne baddare, har S:pet icke allenast »icke uppfyllt billiga fordringar»,konsekvensändrat/normaliserat utan jemväl dess utgifvande af tidskriften Suomi på svenska språket kan ins. »icke förlåta».konsekvensändrat/normaliserat Ins. riktigt »häpnar».konsekvensändrat/normaliserat Ty »hvad vill det säga att Suomi är beräknad för svenska läsare? Menar man kanske härmed bönderna i Nylands Län? Eller hvem skulle numera vilja kalla sig för en svensk läsare?» o s. v. i samma ton.

5 Lycka för den värde ins. att han med sin pathos faller så platt in i det komiska; deraf händer att resultatet af hans fraser blir mera munterhet, än indignation. Annars skulle väl finska literaturens och språkets verkliga vänner finna sig föga uppbyggda af ett fjesk och en hyperpatriotism, som ej kunna annat än skada den goda saken. Man skuffar icke fram ett folk, man leder det. Man sopar icke bort ett språk, hvilket ett halft årtusende varit bildningens enda organ i ett land, så som man sopar dammet af en möbel. Naturen behöfver dagar och månader för att bringa ett frö till mognad; idéernas vextlighet behöfver ock sin tid och en literatur spirar icke upp med svampens hastighet, äfven om den står på nationalitetens drifvande grund. Den rätte vårdaren omhuldar med kärlek dess vext; men han fordrar icke att ett fält, som många år varit bevuxet med utländska plantor, redan i vårens första dagar skall bära mogen inhemsk skörd.

 

 

  1. *)S:pts brister ha äfven H. T. ej förtegat, hvarföre Ins. tillåte oss att hänföra hans komplimenter om »rökverk» etc. till pratets område.

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile