Kometförskräckelsen

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 11/3 1857:|20 3|

Kometförskräckelsen.

(Biljett från Bielas komet till en mycket förskräckt fru i Tavastland.)

1 Min bästa rådinna!

2 Efter hvad jag erfarit genom ljustelegrafen, som för bättre polisordnings skull är inrättad emellan verldskropparna, skall någon förskräckelse varit märkbar i edert granskap, i anseende till den väntade ankomsten af en bland mina utsväfvande medbröder, Carl V:s komet, som förmodats skola den 13 nästkommande Juni bringa min gamla vän jorden i en något generad ställning. Jag bör då först och främst upplysa er, att man tagit vilse om person; ty denna min ärade medbroder, hvilken sednast lyft och försvunnit år 1556, då den, sannolikt mutad af kronans arftagare, tvang kejsar Carl V att afsäga sig regeringen, och som väntats tillbaka alltsedan 1848, har ganska riktigt blifvit observerad den 3 Jan. 1857 vid San Fransisco i Kalifornien, efter att genom en alltför öm bekantskap med någon af planeterna ha försinkat sig på den långa resan i nio års tid. Den gode vännen tyckes vid sitt nu skedda uppträdande göra vida mindre väsen utaf sig än förra gången, derest ej denna gång kejsaren af Kina skulle, af aktning för det höga exemplet, finna sig föranlåten att abdikera i år.

3 Ni kan härutaf inse, min bästa rådinna, att de, som godhetsfullt velat begagna min medbroder för att bränna jorden till aska den 13 Juni, något litet misstagit sig; hvilket säkert icke skall hindra dem att en annan gång förutsäga dag och timma när t. ex. månen faller ned uppå jorden. För att besanna spådomen, har man då ingen annan utväg än att förklara mig, Bielas komet, vara den sannskyldige, som en vacker dag skall bringa eder jord ur koncepterna. Dertill har man just ingen annan anledning än den, att jag hör till jordens intimare umgängeskrets, i det jag hvart sjette eller sjunde år fräser henne förbi. Till min häpnad erfar jag nu först genom tidningarna, att jag för 25 år sedan, eller 1832, passerat jordens vanliga promenadväg på endast 2 500konsekvensändrat/normaliserat svenska mils distans, hvilket, det bedyrar jag, skedde oförvarande, emedan jag har mina skäl att icke trilla i fötterna för de mäktiga här i verlden. Till all lycka för mig passerade eder planet först en månad sednare vår tillfälliga mötesplats. Man påstår, att om vi händelsevis skulle ha slagit våra kloka hufvuden ihop, skulle ekliptikans lutning blifvit förändrad och jordens år något ökadt till längden; hvilket kunde ha medfört sina fördelar för er, mina damer. Men jag skall strax säga er mina skäl, hvarföre jag tviflar derpå. Och i alla händelser kan ni nu vara lugn, ty det hände mig för 9 år sedan, eller 1846, att jag sprack i två stycken, och jag tillstår, ej utan förlägenhet, att jag på detta sätt äfven erhöll två svansar, då jag likväl skulle ha varit fullkomligt belåten med en. Tyvärr kan jag icke längre kachera denna obeqväma tillvext, ty efter hvad jag läser i Allmänna Tidningen för den 25 Febr., ha astronomerne Secchi och Struve tagit noga notis om båda svansarna och förklarat mig »vara underkastad stora oordningar».

4 Ack, min fru, mitt rykte som vagabond har då säkert hunnit äfven till er, och ni tror kanhända, att jag ändå till slut kunde i sus och dus ragla er älskvärda jord midt i planeten. Tillåt mig derföre att bevisa eder min oskuld med nedanstående ord af en bland edra jordiska lärde, hvilka ord, jag hoppas det, skola bespara eder alla de sömnlösa nätter ni för min skull haft och än vidare kunnat hafva.

5 »Har man att befara någon mekanisk verkan af en komets sammanträffande med jorden; kunde måhända jorden blifva söndersplittrad eller någon del deraf krossad? Dylika verkningar kunde blott uppkommo genom jordens sammanstötande med en fast kropp af ansenlig massa. Men kometerne bestå af ett så ytterst fint ämne, att tvärs igenom dem Himlahvalfvets stjernor äro synliga. De genomgående ljusstrålarne undergå dervid icke ens någon sådan förändring (refraktion), som vid ljusets gång genom luften. Vi måste således anse vår luft såsom en tät massa i jemförelse med det ämne, hvaraf kometerne bestå; och det kunde lätt hända, att vi redan mer än en gång passerat genom någon komet, utan att vi det minsta vetat deraf. Årligen besökes vår planetverld af kometer. Dessa åstadkomma här likväl alldeles ingen oreda; allt går sin jemna gång och inträffar alldeles så som astronomerna beräknat det, utan att taga kometarne med i kalkylen. Till följd af deras ringa täthet och massa, kunna de nemligen ej utöfva någon märkbar verkan på planeterne; ehuru de sjelfva blifva ansenligt rubbade från sina regelbundna banor, så snart de kommo i närheten af någon planet. År 1770 observerades t. ex. en komet, som efter uträkning bordt återkomma efter 5½ år; men då den under tiden kom att passera nära förbi planeten Jupiter, blef dess rörelse så förändrad, att den ej sedan blifvit synlig. Jupiter och dess 4 månar fortforo deremot att röra sig alldeles såsom förr. Lika litet kan jorden och dess måne rubbas genom sammanträffandet med en komet.»

6 »Hafva kometerna haft inflytande på temperaturen och väderleken? Om man exempelvis utgår från de observationer öfver väderleken, som i mer än 70 år blifvit anställda vid observatorium i Wien, och å andra sidan tar i betraktande de kometer, som under samma tid varit synliga, så finner man, att på 10 år af medelvärme belöper sig 20 kometer, på 10 varmare år 14 och på 10 kallare 16. Väderleken tyckes således ej bero af kometerne; men vill man nödvändigt finna något sammanhang mellan dessa saker, så tyckes man böra sluta att kometerne tycka om medelmåttig värmekonsekvensändrat/normaliserat

7 »Åstadkomma kometerne sjukdomar, krig och andra olyckor? Denna fördom har haft sina försvarare i alla tider, således äfven i det upplysta 19:de seklet. Men huru hafva dessa herrar gått tillväga med sitt försvar? Jo, uti en lista hafva de sammanfört stora och små olyckor, som drabbat vårt arma slägte – och dessa äro, såsom bekant, ej få; – uti en annan har man infört alla kometer, som samtidigt blifvit observerade – och på dessa är ej heller någon brist; ty med tuber ser man i medeltal 2 årligen. Då det således ej felas kometer på himmelen och ej heller nöd och elände på jorden, så har det ej varit någon särdeles svår uppgift, att för hvarje olycka få någon komet till syndabock; isynnerhet som man härvid ej skytt de vidunderligaste sammanställningar, såsom t. ex. komet och eldsvåda i Konstantinopel, komet och gräshoppor i Kalabrien; komet och stor dödlighet bland kattorna i Westfalen, med mera dylikt. Om kometernas verkningar äro så lokala, så hade kanske ändock den frun rätt, som, då hon i Helsingfors hörde den fruktade kometen omtalas, svarade, att den bekymrade henne föga, emedan hon ämnade tillbringa sommarn hos sina slägtingar på landet. – Den bekanta astronomen Littrov (från hans arbete: Die Wunder des Himmels, som äfven finnes i svensk öfversättning, är det föregående till en del taget) har behandlat ämnet sålunda: att han först i korthet och utan allt afseende på kometerne anfört de perioder i historien, hvilka äro bekanta genom förödande och vidt utbredda sjukdomar, och sedan sett till om några större kometer visat sig under dessa tider. Resultatet af denna vetenskapliga undersökning är, »att kometerne ej hafva något märkbart inflytande på helsotillståndet».konsekvensändrat/normaliserat

8 Tror mig nu, min fru? Sof i lugn!

9 önskar eder grymt förtalade ödmjuke tjenare
Bielas komet.

 

 

    Kommentaari

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimile