V. Doktor eller … Skräddare?

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 8/6 1844:|45 2|

5. Doktor eller ... Skräddare?

1 Hoppsan! Här vandrar jag med påsen på ryggen och räkenbrädet under armen till Helsingfors på lära. Hej, det skall bli ett lif! Jag skall bli den grannaste skräddare i hela staden, jag skall skära till rockar och frackar åt grefvar och baroner, som ha godt om pengar. Det skall gå som det vore smordt, max' pojs tjugu rubel för rocken*)Tjugu rubel, min gosse? Det hörs du ej känner taxorna. Säg hundra rubel.. Först skall jag gå till min förnäma farbror vid lilla Robertsgatan och säga ... huru var det nu? ...konsekvensändrat/normaliserat och säga: far helsar och ber ... nej om jag det mins! ...konsekvensändrat/normaliserat Der sprang en ekorre ... Så skall jag få mig en ny rock, som herrar bruka, och komma i verksta'n och arbeta som alla de sju. Först får du lära dig trä' på nålen, sa' mor. Jo det skall man se, liksom jag ej gjort det tusen gånger. Nej sy och pressa och klippa, hutsch! fyra frackar om da'n. Sen skall jag bli gesäll och gå med hvita handskar och mössan på sned. Alla flickor skall tycka om mig. Kom hit den som törs, smörhanar! studentneglikor! vill ni ha stryk?

2 Sen skall jag bli mästare och en hög och förnäm herre. Jag skall bygga mig ett stort hus med hundra|45 3| fönster och göra mig en grann skylt med två gull-lejon och en förgylld sax. Inunder skall stå: skredermester. Alla menniskor skall tänka: det var en baddare! Sen skall jag gifta mig. Månntro jag skall ta klockarns Greta? Tvi nej, hon klöste mig häromdagen. Det är bättre jag tar prestgårds Lotta, hon breder så stora smörgåsar med mycket smör på ... Herrejé hvad jag är hungrig, jag har visst gått tie mil sen i jons.

Hej hoppsan och lika godtsan,

Inte gifter jag mig än så brådtsan.

4 Nu skall vi se hvad mor har lagt i påsen. Kom fram du min lilla limpa ... aha, du min smörask! tror du jag ej ser dig, fågelstek! Här skall bli kalas på dikesrenen ... Der sitter en kråka på gärdgårdsstörn. Se på du, nog tål det ses. Om jag hade en bössa, min vän lilla, inte skulle du länge sitta och försmäda mig. Si korfven, den spara vi. Här är mat för ett helt år ...

5 Men när jag rätt betänker, så är prestgårds Lotta för gamal. Man brud skall skina som solen och bära gullringar i öronen. Det är bäst jag tar någon förnäm prestmamsell. Det skall bli kalas hos mig hvar eviga dag, det skall vara socker på gröten och tre stora bitar till hvar kaffekopp. Jag skall bli så rik, så rik som Kejsarn, och köpa mig en mycket bättre fåle än Musti derhemma. Stora herrar skall ta hatten af sig för mig och säga: hur står till, mästare? Tackaremjukast, jag är ingen mästare, jag är herr fabrikör. Jag är annat slag jag än far min, sockenskräddaren.

6 Här är ett fågelbo i björken. Skall jag klifva efter det? Nej det kunde någon stjäla bort påsen under tiden, och ajö korf! Nej tack vackert.

Olen ma kuin oksalla varpuinen pieni,

En tieä kuhun otan matkan ja tieni ...

8 Nog är det svårt att vara skräddare och sitta med benen i kors på bordet hela gudslånga dagen, ja midtpå sjelfva långfredagen. Mycket bättre då att vara student och gå med gullbriska i mössan och röka cigarr. Jag är inte dum att läsa, har klockarn sagt. Jag kan lilla och stora katchesen och hustaflan med. Dermed så blir jag student och ingen prost skall knipa mig i örat vid läsförhöret, som sist. Ja ja, jag mins väl hvad klockarmor sade, hon som kan bara finska: jumala nähkön, Elias pitää tulla papiksi elikkä tohtoriksikin. Skomakare blif vid din läst, sa' mor min; låt pojken bli skräddare. ... Nej men, sa' klockarmor på finska. För några och tjugu år sen gick här igenom soknen en gosse, som ock hette Elias, med laukku på ryggen; jag mins honom ännu i vadmalströjan, när han åt filbunka hos mig. Och för några år sen kom densamma gossen tillbaka och var en stor och höglärd doktor, fast han ännu gick i vadmalsjacka och var mindre som herrfolk brukar, än som en af oss. Och om honom sa' sedan högvördige prosten: om ni vetat huru godt den mannen gjort folket, så skulle ni fallit honom om halsen och kysst hans händer ... Så sa' klockarmor.

9 Men der syns redan det höga hvita tornet af kyrkan i Helsingfors. Gå på, mina ben lilla! djevet, drevet, djevet, drevet ... Vill ni ta mig bak på lasset, ni som kör kålhufvuna?

10 Kuda idiosch?

11 Blahorodnie. Jag kan ryska som en häst. Men si jag går heldre, än att sitta på lasset som ett annat kålhufvud. Hellre tar jag en ismusik; pengar har jag som gräs, en hvit och två röda femkopekar. Men hvad skall jag nu bli, doktor eller skräddare?

 

 

  1. *)Tjugu rubel, min gosse? Det hörs du ej känner taxorna. Säg hundra rubel.

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile