Landets Tidningar År 1844

Lukuteksti

Notisen/artikeln ingår i HT 18/12 1844:|100 1|

Landets Tidningar År 1844.

1 År 1844 hafva nedanstående antal exemplar af landets tidningar blifvit genom postverket reqvirerade. Vi tillägge för hvarje blad det antal exemplar, som direkte utdelas på den ort tidningen utgifves. Då likväl sistnämnde upppgifter endast för Helsingforsbladen bero af gifna ziffror, men för resp. öfriga blad endast af ett ungefärligt uppskattande, torde de sednare benäget rätta hvad härutinnan möjligen är tilltaget för högt eller för lågt.

Per posto.I staden.Summa.
Maamiehen Ystävä783exx.exemplarexemplar120exx.exemplar903exx.exemplar
Finlands Allmänna Tidn.684211895
Saima626 ½80700 ½
Helsingfors Tidningar537365*)Utom försålda lösa numror.902
Borgå Tidning44475519
Helsingfors Morgonblad373133506
Åbo Underrättelser362 ½175537 ½
Wasa Tidning21375288
Åbo Tidningar201175376
Ecclesiastikt Literaturblad11**)De flesta exx.exemplar af detta blad spridas genom presterskapet.

2 Af Saima reqvirerades till Hesingfors ensamt 105 och till Åbo 70 exx.exemplar Af Helsingfors Tidningar reqvirerades till Åbo 69 exx.exemplar, till Tavastehus 47, Wiborg 39, Kuopio 29, Lovisa 28, Vasa 26½, Fredrikshamn 23, Borgå 21, Björneborg och Uleåborg hvardera 17, S:t Michel 10, Heinola 13, Ekenäs och Tamerfors hvardera 11, Christinæstad och Jyväskylä hvardera 10, Gamla Carleby, Jorois och Raumo hvardera 9, Skarpans 8, Karis, Nyslott och Torenå hvardera 7, Kexholm 6½, Brahestad, Jacobstad och Sordavala hvardera 6, Willmanstrand 5, NyCarleby och Nystad hvardera 4, Tohmajärvi 3, Kajana 2 och Kaskö 1. Härtill komma 30 exx.exemplar som afgå till Ryssland och några exx.exemplar, hvilka i Helsingfors utdelas af Tidnings-Expeditionen.

3 Det undfaller icke våra läsare, att landets enda finska tidning, tillika dess enda folkblad, i anseende till antalet af prenumeranter intager främsta rummet. Detta är som sig bör, ty Maamiehen Ystävä talar till massan af nationen. Äfven utan att öfverskatta dess förtjenst – M. Y. har haft sitta perioder, men i det hela bibehållit sig ungdomsfrisk – och utan att derpå bygga sangviniska förhoppningar för framtiden, bådar det godt att bladet vunnit gehör. Denne samma M. Y., om hvilken en annan tidning i början af året yttrade, att bladet »med resignation går sin undergång till mötes»,konsekvensändrat/normaliserat räknar nu sannolikt öfver 900 prenumeranter. Med dessa trygga utsigter för dess bestånd, bör förläggaren fortfarande kunna förvissa sig om en redaktion, som med insigt och värma arbetar i folkets intresse; vi föreställe oss tillochmed, att en nedsättning af priset till 75 kop.kopek Silfver beredt M. Y. insteg i mången hydda mer, och dymedelst likväl ej minskat dess behållna inkomster.

4 Saima har äfven vunnit en talrikare publik, än troligen tillförene någon tidning i Finland under första året af dess utgifvande. Och med rätta. Saima har gjort epok inom landets tidningspress; vi äre de första att erkänna detta. Sjelfständighet i åsigter, värma och nit för det fosterländska, omfattande kunskaper och en utmärkt stilistisk talent förklara och berättiga den snabba framgång, denna tidning vunnit i landet. Huruvida åter landets allmänhet är mogen för den publicitet, Saima i ord och handling vill genomdrifva, anse vi väl önskvärdt, men icke afgjordt, och det är i betraktande häraf vi med en viss nyfikenhet emotse resultaterna af nästa års prenumeration, såsom i sin mån antydande allmänhetens uppfattning af Saimas förtjenster och publicistiska åsigter.

5 Om publiciteten är åtskilligt skrifvet under detta år. Saima vill en af förläggare oberoende tidningspress med så vidsträckt diskussion, som omständigheterna tillåta, en press, som uttalar icke de flestas, men de bästas, de mest bildades åsigter inom landet, som, karg i beröm och skarp i tadel, är mäktig att nedrifva och uppbygga, som belyser dagens frågor och bildar sina läsare äfven genom tidsfördrifsläsning, samt slutligen och framför allt från en nationelt finsk ståndpunkt arbetar varmt för landets intressen. Om postulater af denna art är intet annat ätt godt att säga, sålänge man stadnar vid theorier. De inkast, vi tillförene vågat mot desamma, hafva ock afsett endast möjligheten af deras förverkligande nu eller framdeles. Ett betraktande af tidningsväsendets uppkomst och framskridande i de länder, der det nu står högst, har fört oss till den öfvertygelse, att tidningarne uppkommit och fortskridit på samma gång, som offentligheten, till hvars vidare utbildande de visserligen medverkat, men utan att skapa henne. Äfven Saima tvekar att anse den periodiska pressen för en makt i Finland. Hvarföre? Emedan offentligheten ej är det. Finland står i detta afseende nära nog på samma punkt, som vid dess söndring från Sverige. Och hvad voro väl detta lands tidningar före år 1809 års inflytelserika förändringar, från hvilka offentligheten i Sverige daterar sin upprinnelse?

6 Väl må vi med Saima bekänna, att »förhållandena väl skulle tillåta tidningarna att vara dugligare än de äro».konsekvensändrat/normaliserat Men så parter vi äro, tveka vi ej att protestera mot den obetingade förkastelsedom, Saima mången gång bittert och hånfullt uttalat öfver den periodiska pressen i landet. Våra skäl äro tillförene uttalade. Icke alla kunna skrifva hvad Rektor Snellman skrifver i Kuopio. Om för öfrigt Saima, oaktadt dess många med tillförsigt intalade blunders och oriktigheter, ännu ej funnit sin make och mästare, härrör detta deraf, att de, som skrifva, ej äga tillräckligt sjelfförtroende och sakkännedom, och att åter de, hvilka äga båda delarne, ej vilja eller kunna skrifva. Obetingadt måste vi ogilla det sätt, hvarpå Saima polemiserat, ej endast mot tidningarna. Hån och begabberi finna visserligen sina beundrare, men icke tillhöra dessa »de bästa i samhället».konsekvensändrat/normaliserat Är afsigten, som vi i det längsta vilja tro, att dermed förbättra, så är den förfelad. Om något brister den finska nationen, så är det förtröstan till egen kraft. Sök att väcka den till verksamhet genom att håna dess brister, och den skall antingen trotsa eller förtvifla.

7 För vår ringa del misskänne vi aldrig Saimas verkliga värde och det lika förträffligt tänkta, som sagda i hennes första årgång. Men likasom hon ej behöfver vårt erkännande, så skola äfven vi söka att umbära hennes. All den skärpa och allt det ofta sökta qvickhetsflöde, hvarmed Saima från början så synnerligen behedrat Helsingfors Tidningar, skall ej förmå betaga oss medvetandet om vår redliga vilja och våra så flitigt begabbade »finska|100 3| syften.» Saima skall måhända kalla detta en »klagovisa» eller en »triumfsång».konsekvensändrat/normaliserat Men det är intetdera; det säges med insigt af en ganska ringa förmåga, men dock med godt mod och utan all bitterhet.

8 Vi begagne tillfället för en ytterligare anmärkning. Redaktionen af Helsingfors Tidningar har insett behofvet, ja nödvändigheten af bladets utvidgande. Då likväl bladets ägare och förläggare ej varit af samma tanke, återstår för Redaktionen endast att anhålla om ursäkt för de bristfälligheter och inconsequenser, som vållats af utrymmets trängsel, olägenheter, hvilka Red. vill söka att minska, men visst icke hoppas kunna förebygga framdeles.

 

 

  1. *)Utom försålda lösa numror.
  2. **)De flesta exx.exemplar af detta blad spridas genom presterskapet.

Kommentaari

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimile