Inledning

|XX|

Nya blad (1870)

6 Tio år efter att den utökade och reviderade upplagan av Sånger I. Ljungblommor hade utkommit på Albert Bonniers förlag 1860 aviserade Topelius att han skulle använda sommaren till att samla ihop dikter som tillkommit sedan dess. Ljungblommor hade haft god åtgång och tryckts i fyra upplagor under 1860-talet. Av de 96 dikterna i den nya samlingen är nio daterade 1835–1859, de övriga 1860–1870. Dikterna grupperade han i fyra delar: Fäderneslandet, Hågkomster, Lifvet och naturen och Visor och Romanser.

7 Den första delen ställer Finlands historia och samtid i centrum och lyfter fram eftersträvansvärda dygder. Ljusets och bildningens betydelse för det nordliga landet understryks och kärleken till »furste, folk och land» (»För Finlands konstitution», »I mörka tider»). De unga manas att bygga upp landet »med ära och tro» (»Finlands höjning», »Arbetaresång»), »att stå på vakt / För lifvets och för ljusets makt» (»Wasa Marsch»), att spränga »mörkrets damm!» (»Åbo Marsch»), att arbeta och förkovra sig för »Finland, vår älskade moder» (»Arbetaresång»). Kärleken till det kärva fosterlandet får sitt mest pregnanta och känslofulla uttryck i »I Finlands vinter». De fyra sista dikterna som tillkom med anledning av de nödår som drabbade landet 1867–1868 manar till måttfullhet och gudsfruktan (se s. XXX).

8 Avdelningen Hågkomster inleds med åtta minnesdikter, bland dem »Min moder» som Topelius författade ett år efter modern Catharina Sofias bortgång sommaren 1868. De därpå följande är tillägnade personer som utmärkt sig inom olika gebit, som frihetskämpen August Maximilian Myhrberg, prästen och författaren G. H. Mellin, tonsättaren Fredrik Pacius och målaren Magnus von Wright. De flesta är tillfällesdikter, framsagda eller sjungna vid bemärkelsedagar. Tre dikter upplästes vid konstnärsgillets årsfester den 5 februari: »Fredrika Bremers minne», »Vid konstnärsgillets årsfest» och »Konstnärsgillets prolog 1869».

9 I den tredje delen, med den inkluderande överskriften Lifvet och naturen, gör Topelius en utblick mot världen och kommenterar skeenden utanför landets gränser. »Shakespeare» och »Votum för den dramatiska konsten i Finland» emanerar ur samma diktmanuskript; den förstnämnda blev en hyllning till Shakespeares 300-årsjubileum 1864, den andra utformades för att mobilisera en opinion för ett nytt teaterhus i Helsingfors. I dikterna om Giuseppe Garibaldi, vars italienska frihetskamp följdes med intresse i Finland, och påven Pius IX (»Pio Nono») skönjs Topelius antikatolska ståndpunkt. I de följande fyra dikterna angriper Topelius tidens positivistiska strömningar och fördömer det som han uppfattade som kall förstånds|XXI|mässighet (se s. XXXI). I »Gamla året till det nya» framstår samtiden som rutten, falsk och egoistisk. Därefter följer fyra dikter som presenterar ett korrektiv till denna snedvridning: den förbehållslösa tron, respekten för Gud och skapelsen, barnets ogrumlade blick.4T.ex. »Gåtor»: »Hvi står det, som är doldt för högsta snille, / Så enkelt välbekant för denne lille?», s. 167. Delen avslutas med diktsviten »Nordiska taflor» med motiv från den nordiska mytologin, en motivkrets som intresserade många författare under 1800-talets senare del.

10 Den sista avdelningen, Visor och Romanser, inleds med sviten »Skog och sjö». Här sammanförs dikter från en lång tidsperiod. Av dem hör »På Roines strand» till Topelius mest kända: dels tonsattes den av Karl Collan, dels sjungs den till en finsk folkmelodi. Sylviavisorna 13 och 14, samt de sex följande visorna är skrivna för Vårföreningen, den kör som Topelius äldsta dotter Aina hade bildat 1864 tillsammans med Aline Hæggström och fem andra flickor.5De övriga medlemmarna var Ellen Nervander, Ada Linsén, Fanny Decker, Augusta Cadenius och Thérese Decker som blev körledare; osignerat tryck utan titel, Vårföreningens arkiv, 244.116 och Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 254. Topelius var hedersledamot och skrev flera dikter som tonsattes för sångkören av yngre kompositörer: Karl Collan, Henrik Gustaf Borenius, Gabriel Linsén eller Karl Moring. De naturromantiska dikterna imiterar folkvisans form och innehåll, tonen är ömsom vemodig, ömsom lekfull, scenen är det finska insjölandskapet, temat ung kärlek, livslust och längtan. De flesta dikterna i avdelningen är tonsatta.

Ljung (1889)

11 I sin sista diktsamling, Ljung, samlar Topelius dikter från nästan sex decennier; den tidigaste är daterad 1837, men de flesta tillkom under 1870-talet (minst 45) och många under 1880-talet (minst 34). För några dikter kan tillkomsttiden inte fastställas.

12 Indelningen i underrubriker är delvis densamma som i Nya blad. De flesta dikter i Fäderneslandet är författade med anledning av någon nationell minnesdag eller högtid: vid Alexander II:s och tronföljaren Nikolaj Alexandrovitjs frånfälle, till invigningarna av studenthuset och fruntimmersskolan i Helsingfors, folkskoleseminarierna i Ekenäs och Nykarleby samt till Olofsborgs 400-årsjubileum. »Kymmene bär sin moder till grafven» och »Skogssköflingen» upptar en hjärtefråga för Topelius (se s. XXXI). Under rubriken Banbrytare uppmärksammar han flera föregångsmän och deras livsgärning, som Per Brahe och Frans Michael Franzén. Här ingår också flera sånger som framfördes vid begravningar och minnesceremonier, till J. L. Runeberg, Fredrik Cygnæus och Elias Lönnrot. Ordningen är någorlunda kronologisk.

13 I Hågkomster samlas hyllningar till personer som gjort hedervärda och framstående insatser, t.ex. den socialt engagerade prinsessan Eugenie (»Frid|XXII|hem»), författarkollegan C. A. Wetterbergh, Finlands första kvinnliga magister Emma Irene Åström och skandinavisten Carl Plough (»Gudarnes amen»). I avdelningens två sista dikter uppmärksammas Gustaf II Adolf (se s. XXVI). De flesta dikter under rubriken Skön konst skrev Topelius för Konstnärsgillets fester. Olika konstarter och nordiska länder är företrädda. Här finns poem tillägnade skulptören Bertel Thorvaldsen, målaren Robert Wilhelm Ekman, tonsättaren Fredrik Pacius, sångerskan Jenny Lind och skådespelerskorna Hedvig Charlotte Raa-Winterhjelm och Ida Aalberg (»Cendrillon»).

14 Dikterna i sviten »Motiv», som inleder Naturen och lifvet, hör formmässigt till Topelius mest nyskapande (se s. XXXVII). De övriga är av varierande innehåll. »Noli me tangere» är tillägnad minnet av hustrun Emilie som dog 1885. Året därpå reste Topelius med dottern Eva till kurorter i de tyska och schweiziska alperna och den poetiska inspirationen återvände. Resan gav upphov till »Novemberqväll», skriven för vännen C. A. Wetterbergh i Linköping, till den apokalyptiska »Rigi Kulm», samt »Strandbrinken» tillägnad läkaren Arnold Gamel i Köpenhamn (i Hågkomster). De inledande sångerna i avdelningen Visor och romanser hade tidigare tryckts i andra verk av Topelius, som »Hellas’ barn» ur Prinsessan af Cypern och »Ballad ur operan Kung Carls Jagt». Bakom titeln »Julvisa» döljer sig den med tiden kända psalmen »Gif mig ej glans, ej guld, ej prakt» som tillkom hösten 1887. Underavdelningen Barndomsminnen ger en nostalgisk tillbakablick på människor och miljöer på hemgården Kuddnäs i Nykarleby. Barndomshemmet stod för Topelius i ett idealiserat ljus och var sinnebilden för en evig sommar.

15 I samlingens sista del, I förgårdarna, har Topelius placerat dikter med religiös tematik (se nedan). Här inpräntar han den rätta prioritetsordningen: »Det enda verkliga är Gud.», »Det enda goda, tingens rot, / Är Gud.». Fyra av dem är tillkomna i advents- eller jultider.

Skövlingen

52 I tre dikter skrivna 1868–1878 formulerar Topelius en känslofull protest mot den eskalerande avverkningen av skogen, en hjärtefråga som han redan under 1850-talet hade tagit upp till debatt.51T.ex. i »Skogens värde» (HT 13/10 1855) och »Skogens förstöring är Finlands förderf» (HT 24/10 1857). Skogsskövlingen symboliserar för Topelius en ödeläggelse av värden i stort. I upptakten till »Fåglalåt» som tillkom under hungeråret 1868 utpekas problemet: »Hur skall det land ej frysa uti den höga nord, / Som kläder af sin pels, de gröna skogar?» (s. 31 f.)52Liksom i flera Sylvia-visor ger det grandiosa perspektivet en moralisk dimension, se Lassila, Runoilija ja rumpali 2000, s. 73 f. och Zilliacus, ZTS I, s. XXVII. Här uttrycks åsikten att frostens förödelser är en direkt följd av att den klimatreglerande skogen har huggits ner. Mot den fattigdom och det elände som|XXXII| följde i frostens spår ställs överflödet och lyxkonsumtionen. Topelius såg avverkningen som ett uttryck för lättja och slapphet: svedjebruket krävde mindre arbete än åkerbruk. Temat upptas också i dikten »Kymmene bär sin moder till grafven» (1878; se s. 199 ff.).53Dikten tillkom i en tid när skogsindustrin expanderade kraftigt – enbart år 1874 grundades 25 nya ångsågar i Finland, de flesta vid Kymmene älv. Kuisma, Metsäteollisuuden maa 1993, s. 232 ff.

53 En av dem som i Sverige engagerade sig för skogens bevarande var biskopen och botanisten Carl Adolph Agardh, av Topelius benämnd som »den genialiske svensken».54Föreläsningar i historia och geografi, ZTS XV, 6/10 1871, s. 53. I företalet till utredningen Om Sveriges skogsväsen (1857) hävdar Agardh att Sveriges tillvaro som ett civiliserat land »beror deraf om det har skogar eller icke». Skogen skyddar mot blåst, köld, hetta och torka. Agardh såg, liksom Topelius, skogen som en resurs som motverkar fattigdomen och erbjuder »den trevnad som den rike eftersträvar», den utgör således »en välgörenhetsanstalt i den aldra största scala, underhållen af naturen».55Företal (12 s.) till Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige. Del 3. Om Sveriges skogsväsen (1857). Agardhs elev Elias Fries upptar samma ämne i Botaniska utflygter (1843–1864): »Med skogarnas försvinnande försämras klimatet, nederbörden minskas, jordytan berövas den för vegetationen så nödvändiga snöbetäckningen om vintern, emedan snön hastigt bortsmälter och förrinner, varigenom även källor och bäckar försina, under det sol och vindar utsuga all must och fuktighet från de kala fälten.» Botaniska utflykter 1964, s. 129. Det är sannolikt att Topelius influerats av Agardh, hans verk fanns i Topelius bibliotek och tankegångar och resonemang är likartade. De understryker båda skogens reella och symboliska värde för folket i en tid när de ekonomiska intressena hade tagit kontrollen över nyttjandet av skogen.

54 I »Skogssköflingen» från 1874 skärper Topelius kritiken:

55De plundra dig, mitt land! De sälja dig.

De slita af din varma vinterklädnad,

Som drinkaren med fräcka händer säljer

Sin moders tröja för ett uselt rus. (s. 201)

56 Topelius påminner om att yxan historiskt sett varit en förutsättning för civilisation och kultur. Men i härjningens spår följer allehanda laster: frosseri, girighet och lättja, men också dryckenskap; på de nya industriorterna etablerades krogar och lönnbrännerier. Den urskiljningslösa avverkningen blir för Topelius en metafor för samtidens felprioritering i stort och nedmonteringen av normer och ideal. Verserna laddas med moralisk indignation, av en vrede mot månglarna som härjar de heliga markerna och skövlar värdegrunden. Vägen till välstånd, »[t]ill ljus, till frihet och till mensklig lycka,» är »bön och arbete och enkel sed».56Också i »Fåglalåt» påbjuds denna ordning som ger folket trygghet: »enkla seder och arbete och bön», s. 32.

Utsädet

57 Ödeläggelsen av värdegrunden såg Topelius inte minst i den moderna litteratur som framträdde på 1880-talet. Framförallt var han bekymrad över normlöshetens destruktiva inverkan på de unga. I flera sammanhang, särskilt under senare delen av 1880-talet, framhöll han det tryckta ordets makt och|XXXIII| författarnas och förläggarnas ansvar; »det talade eller skrifna ordet är ett samtal med några få, det tryckta är ett samtal med verlden.»57Blad ur min tänkebok 1898, s. 132. Han krävde »en sedlig botten» i litteraturen: »Nutidsrealismen har ingen botten alls.»58ZT–Albert Bonnier 26/2 1888; Brev, ZTS XX:1 2013. I dikten »Utsäde» (1884) ger han uttryck för denna hållning. Två unga flickor hittar sin mors undangömda bok som får kinderna att rodna:

58»Fällan» eller någon annan

Af tidens sopor, – intressanta laster

Och styggelserna af ett uselt lif

Förutan heder, blygsel, tro och sed.59Boktiteln avser Émile Zolas proletärroman (1877), i svensk övers. Fällan. Sedemålning ur folklifvet i Paris (1879). (s. 285)

59 »Hvarje ord är ett frö, ur hvilket intryck uppspira», poängterar Topelius i publicistklubbens jultidning 1887: »Det tryckta ordet går ut i verlden som aspens fjun, när det kringströs af vårvinden: ingen vet hvar det en dag slår rot; ingen kan beräkna de plantor, som i dag, i morgon eller efter mansåldrar skola framgå ur dess utsäde.»60Jul-qvällen 7, s. 10 ff., publicerad postumt i Blad ur min tänkebok 1898, s. 136. Den bibliska liknelsen om sådd och skörd används också i dikterna till lärarseminariets och lärarinneseminariets invigningar: »åkermännen» sår plantor och ädla frön – Herren ger växten. Skolan är ett »såningsfält», en »blomstergård».61»Ekenäs seminarium för folkskolans lärarinnor», s. 186 f. och »Nykarleby seminarium för folkskolans lärare», s. 187–191. Samma liknelser upptas i »För Wasa stads nya folkskolehus den 12 Oktober 1893» och »Lärarinnan» (1893). I »Svarta gardet» är typograferna de tjänare som sprider ordets frön »långt ut öfver länder och vatten» (s. 25 f.).

60 Anmärkningsvärt i Topelius journalistik är att han tidigt lyfte upp sociala frågor. Han skrev t.ex. om de fattigas miserabla bostäder, om tjänstefolkets utsatta ställning, de höga hyrorna, och han gjorde ett ingående brottmålsreportage om ett mord i 14 nummer. Han ansåg det vara en medborgerlig plikt att avslöja sådana »taflor af laster, elände och brott» för att sprida kunskap om samhällets skuggsidor.62Helsingfors Tidningar 1/12 1858. Olof Enckell konstaterar att Topelius här fann anledning att »rota i de samhälleliga dynghögar» och att städa bland de sociala »sopor» som han upprört tog avstånd från i litterära alster.63Enckell, »Topelius’ dikt Kommunismens vagga», HLS 45, 1970, s. 12. Bakom denna reaktion låg en grundmurad uppfattning att litteraturen – liksom konsten överlag – hade ett högre uppdrag. För Topelius var författarens moraliska ansvar för samtid och eftervärld centralt och litteraturen förebildlig, den »sedliga bottnen» ett orubbligt fundament.

61 Topelius litterära värld representerade helt andra värden och dygder än det moderna genombrottets. Betecknande är P. A. Gödeckes recension av Vinterqvällar 1880. Han konstaterar att Topelius står för ideal »som en nyare och mer skeptisk tid vuxit ifrån». Han ger läsaren »hjältesagor», »ynglingar fulla af tro och heder», försakande, tappra, plikttrogna.64Aftonbladet 17/6 1880. Topelius stod för|XXXIV| ideal som allt mer började ifrågasättas och blekna. Dessutom accentuerades det docerande och tendentiösa i hans senare verk – sannolikt för att han strävade efter att vara en tydlig motkraft till den litteratur som dissekerade det han ansåg heligt: Gud, tro, familj och fosterland.65Topelius var med om att grunda tidningen Finland 1885 eftersom han saknade ett »blad af allvarlig tendens och med aktning för kristendomen» (ZT–Albert Bonnier 1/10 1885). I hans sista roman Planeternas skyddslingar, som utkom i bokhandeln samtidigt som Ljung, går kampen mellan å ena sidan ärelystnad och egoism och å den andra ödmjukhet och religiositet som en röd tråd (publicerades som följetong i Nya Dagligt Allehanda, Stockholm 1886).

»Motiv»

75 De åtta dikterna i sviten »Motiv» (s. 284–289) från 1884 framstår som Topelius formmässigt mest överraskande. Dikterna är ett slags miniatyrtavlor och består av fyra par: två landskapsmotiv, två genremålningar och två historiemålningar – en i samtiden allmänt vedertagen indelning för måleriet – och därtill två med bibliska motiv. Alla är skrivna på blankvers.

76 I formellt hänseende illustrerar sviten Topelius strävan att pröva nya och modernare uttrycksformer, trots att han i övrigt tog avstånd från den realistiska diktningens idéinnehåll.

77 Skisserna kännetecknas av ett impressionistiskt drag: de fångar en ögonblicksbild, synen accentueras. Ett par exempel på inledningsverser:

78En skogsväg. Granar, drifvor, klippor, skuggor.

Till venster eldens spår. Förhärjad skogsmark, (s. 284)

79Ett kabinett. Lyx. Damast. Speglar. Solsken.

Spår af en slutad morgontoilett. (s. 285)

80 Den impressionistiska stilen förmedlar olika former av illusionsverkan beträffande tid, rum och kvalitet, framhåller Hans Lund. Ord och syntax|XXXVIII| frigörs från den vanemässiga språkbyggnaden. Berättaren kommenterar inte, lägger inte till rätta. Metonymiska figurer står för helheten. Framställningen förtätar förmedlingen av sinnesupplevelser (komplex apperception) utan tillrättaläggande analys.83Hans Lund, Impressionism och litterär text 1993, s. 61–65. Lund utgår bl.a. från Sven Møller Kristensens avhandling Æstetiske studier i dansk fiktionsprosa 1870–1900 1938. En sådan stil karakteriserar diktsviten »Motiv». Tavlorna får sin stämning av syntesen av de omedelbara sinnesintrycken. Inledningsverserna påminner om scenanvisningar eller ekfraser (bildbeskrivningar). Framställningen är åskådlig och har en dramatisk verkan; även om verserna återger en ögonblicksbild bär de på en berättelse eller en rörelse. I »Töcknen vid Lützen» fokuseras de orörliga, laddade sekunderna före det historiskt avgörande slaget. I »Dothan» skildras likaså en scen före ett slag: »Taflan / Bär bortom ramen aningens fullbordan:»

81 Samtliga målningar har en specifik ljussättning som ger dem en unik inramning: månljus, solsken, en upplyst affär i kvällsmörker, purpurröd solnedgång, grå morgonskymning, månljus natt och stjärnklar natt. I den stämningsmättade »Midsommarnatt» framträder ljuset som ledmotiv – ljusets magi besjälar den nordiska sommarnatten:

82Det obeskrifliga, som flyr för penseln,

Är dagens krona öfver nattens panna.

Allt hvilar, strålar. Hvadan kommer ljuset?

[…]

Det är hvart skapadt tings fördolda själ,

Som andas ut i nordens sommarnatt

Sin gömda längtan och sitt tysta hopp. (s. 284 f.)

83 Det jordiska ljusets kvintessens var för Topelius juninatten, konstaterar Clas Zilliacus, det gav hans lyrism fritt spelrum.84Zilliacus, »Inledning», ZTS I, s. XXXVIII. Midsommarnattens ljus skildras t.ex. i Topelius tidiga noveller. Den andra landskapsmålningen, »Vinterqväll», utgör en pendang. Här belyses motivet av vintrigt månljus, och till skillnad från sommarnattens stillhet karakteriseras vinterbilden av rörlighet och liv:

84Till höger månen, hängande i granen

Och klart belysande en häst, en släde,

En pelsklädd man. Det går i muntert traf;

Man tror sig höra bjellrans glada klang, (s. 284)

85 Samma motiv beskriver Topelius i artikeln »Till en målare» 1858 där han föreslår att motivet »en vinterqväll» kunde avbildas som en hög »skog af|XXXIX| snötyngda granar, och fullmånen hängande, som runan säger, på granens grenar».85Helsingfors Tidningar 2/10 1858. På liknande sätt som i diktsviten beskriver han motiv i ord som han ser dem för sin inre syn så att en konstnär ska kunna transformera dem till bild. Samma ekfrastiska framställning använder han också i artikeln »Taflor från Helsingfors» som, liksom »Motiv», tillkom 1884.86I artikeln skissar Topelius några motiv »för en framtida målares pensel»: »År 1555. Höstmorgon, regnmoln, solglimt. Konung Gustaf Wasa står på bron öfver Helsinge fors och betraktar den nya staden. […] 1642. Estnäsudden, vårdag. Utsigt från Broberget öfver en oändlig halfö af skogbevuxna berg och sumpmarker. Hafvet med dess öar i söder och till höger en hafsvik, der fiskare upptaga sina nät. […] 1984. Panorama från Nikolaikyrkans torn. En stor hufvudstad i sommarens grönska. Esplanader och boulevarder sträcka sig i långa båglinier kring hela halfön, omslutande Thölö park och dess fordna hafsvik.» Artikeln publicerades i provnumret av tidningen Finland 6/12 1884. – Den visuella realismen och de koncisa, korthuggna satserna som kännetecknar »Motiv» uppträder också i »Rigi Kulm» (s. 301–304) och »Maria» (s. 330 ff.), båda från 1886.

Nya blad

86 Diktsamlingen Nya blad utkom i bokhandlarna den 5 december 1870 i både Finland och Sverige.

87 Åbo Underrättelser konstaterar att en stor del av »de nya bladen» redan varit införda i kalendrar och tidningar.87Åbo Underrättelser 17/12 1870. Paul Nyberg förmodar att skribenten är huvudredaktören Ernst Rönnbäck (1949, s. 403). Samlingen anmäls också i ÅU 9/2 1871 tillsammans med Fredrik Cygnæus’ Skaldestycken. Recensenten förmodar att Topelius inte ansåg att de tidiga dikterna förtjänade en plats i Ljungblommor – att de nu ingår ses som ett tecken på att självkritiken minskat. Det barnsligt milda, oreflekterade och soliga som kännetecknar bl.a. Sylvias visor har i Nya blad fått en tillsats av reflexion och vemod. I den språkliga behandlingen noteras »ett visst nedåtgående». Topelius språkliga virtuositet har gjort honom till en omtyckt tillfällesskald, men några dikter vittnar om att den poetiska inspirationen inte kan infinna sig på beställning. Vidare noteras att Topelius inte nöjer sig med att i prosa polemisera mot filosofer och vetenskapsmän som företräder en syn som strider mot Bibeln: den poetiska formen »medför licensen att lemna den bråkiga logiken och medgifver att föra striden med antiteser, poetiska slagord och – fraser», som i »Septembernatten 1867» och »Werldarnes daning». – Apropå den stränga kritiken framhåller recensenten att »man icke mäter en skald af Topelii erkända storhet med samma mått, som poeter minorum gentium». Många dikter är sällsynt sköna, som »Finlands höjning» och »Ödemark». »Till G. A. Montgomery» och »Till M. v. Wright» uppbärs av en poetisk lyftning. Som äkta pärlor betecknas »de förtjusande vackra» »Aprilnarri» och »En glad visa».

88 I Helsingfors Dagblad anmäldes diktsamlingen samtidigt som Fredrik Cygnæus Skaldestycken.88Helsingfors Dagblad 22/12 1870; recensenten är troligen C. G. Estlander (Vest 1905, s. 333). Recensenten noterar att Topelius i Nya blad utvecklat en böjelse för spekulation över naturens olösta frågor. »Aftonstjernan» är ett vackert uttryck för striden mellan tro och vetande, medan »Septembernatten 1867» på ett osant och oskönt sätt gör vetandets framsteg till motiv|XL| för Guds straffdom. De starkaste dikterna är de fosterländska minnena, som »Typografernas sång» och »Wasaminne», »Till Gustaf Adolf Montgomery» och »Lejonet på Parola malm». »Min moder» betecknas som samlingens prydnad. »Nordiska taflor» bedöms överlag som svaga, likaså Visor och romanser med några undantag. Då ingivelsen inte alltid räckt till har dikterna fyllts av retorik, som i »Åbo marsch» och i »Marstrand». Därefter ges exempel på slarv i hantverket – svaga rim och orimliga bilder – som en läromästare som Topelius inte borde tillåta sig. »v. Dreyses graf» borde ha förblivit oskriven och ämnet för »Voltaires hjerta» är högst osympatiskt, »dock har han dömt så humant och rätt, att deraf blifvit ett af samlingens vackraste stycken».

89 I Wiborgs Tidnings recension, fördelad på hela fyra nummer, karaktäriseras Topelius lyrik som finskt nationell med »ett äkta nordiskt tycke», formlös och med »ett eget drag af obestämdhet»: »Man skall tycka att det, hvaraf man vid sjelfva läsningen kände sig mest tjusad, vid närmare granskning upplöser sig i en försvinnande dimma.» Detta betraktas inte som en brist – snarast som en sammansmältning mellan innehåll och form, men i de mindre lyckade dikterna förmår inte det musikaliska språket dölja kompositionens svaghet.89Wiborgs Tidning 15/2, 18/2, 22/2 och 25/2 1871. Recensenten är troligen Gabriel Lagus (Nyberg 1949, s. 403). »Till min moder» anförs i sin helhet och prisas för sin flärdlöshet, enkelhet och värme. När känslan ges fria tyglar är dikterna fyndiga och vackra, men när Topelius vill ge sitt föremål en objektivare framställning så händer det »att det episka underlaget ej rätt vill passa in med den lyriska stämning, som är skalden egen», så i »Öfverste Fabviers Adjutant». Sista avdelningens dikter, Visor och romanser, »hafva endast till fiender skaldens föregående alster inom samma gebit». De nyaste visorna uppvisar inte samma enkla fägring som de förra, men flera av dem är ändå lika vackra och lika bevingade, menar recensenten.

90 Också i Kirjallinen Kuukauslehti anmäldes Fredrik Cygnæus Skaldestycken och Nya blad samtidigt, här av Thiodolf Rein, professor i filosofi.90»Nya blad af Z. Topelius», Kirjallinen Kuukauslehti 1/3 1871. Topelius popularitet, också utanför landets gränser, förklaras av att han klär läsarnas känslor, tankar och stämningar i ord. Samma varma, ömma känsla, samma formskicklighet som präglar tidigare samlingar karakteriserar den nya – ibland dock så att formen förför författaren själv att formulera fraser utan egentlig substans. Det religiösa inslaget är allt mer framträdande, och får ibland en »kyrklig» framtoning, som kan skymma den poetiska kvaliteten.

91 I svensk press uppmärksammades Nya blad välvilligt positivt och de särpräglat »finska» dragen identifieras. I Stockholms Dagblad som recenserade Nya blad i samma nummer som en ny upplaga av J. L. Runebergs Samlade|XLI| skrifter, betecknas Topelius som Runebergs »förnämste lärjunge», men »mera finsk».91»Litteratur», Stockholms Dagblad 8/12 1870, osignerat inlägg. De drag som karaktäriserar »Wasa Marsch» sägs känneteckna Topelius lyrik överlag: vemod, men på samma gång kraft och trofasthet och ett omedelbart inflytande från naturen. »Sveriges språk förstå få bland våra egna författare behandla så mästerligt, som denne finnen.» De nya bladen sägs vara lika friska som de tidigare. Många har ett större tankedjup och är formellt mer fulländade. Fosterlandskärleken klingar i »Lejonet på Parola malm», kärleken till Sverige i »Konstnärsgillets prolog» där t.ex. Beskow och Blanche besjungs. »Öfverallt skönjs huru lifligt det ädla skaldehjertat klappar för det som är skönt, sannt och godt.» Även om inte alla dikter bär »den oantastliga mästerprägeln» är Topelius alltid en verklig skaldenatur som känner djupt och med lätthet behärskar de yttre medlen. I avdelningen Visor och romanser märks hans älskvärdaste sidor. Samlingens typografi betecknas som särdeles vacker.

92 Om än Topelius framstår både som epiker och dramatiker så är otvivelaktigt lyriken hans egentliga styrka, anser Nya Dagligt Allehanda.92»Litteratur», Nya Dagligt Allehanda 13/12 1870, osignerat. När han med elegiskt vemod sjunger ut »hjertats morgondrömmar» skriver han in sig i den »finska skaldekonstens traditionella riktning» med representanter som Frese, Creutz och Franzén. I avdelningen Visor och romanser »hörs renast, innerligast och enklast just dessa stämningsrika ackorder, dessa förtjusande små diktqväden, som alltid så varmt tilltalat alla svenska hjertan». Också de fosterländska sångerna uppmärksammas, som »I Finlands vinter».

93 Aftonbladet finner i Nya blad »en rik skörd af vexlande innehåll och läsare af den mest olika smak böra sålunda känna sig tilltalade af den friska poesi, som med en hög grad af formfulländning förenar gedigna tankar och djup känsla».93Aftonbladet 22/12 1870, osignerat. Ur »det praktfulla stycket» »Finlands höjning» citeras de fyra sista stroferna. Att Topelius hyllar flera svenska skalder som Fredrika Bremer, August Blanche och Bernhard von Beskow uppmärksammas. Den elegiska grundstämningen sägs vara ett utmärkande kännetecken hos skalden men dessutom noteras »ett drag af skalkaktig humor, såsom i det lilla gratiösa poemet ’Det vet ingen’». I dikterna om Garibaldi, Pio Nono och Napoleon uttrycks Topelius »frihetskärlek och lågande enthusiasm för allt hvad högt och ädelt är».

94 Arvid Hultin recenserade 1880-års upplagor av Ljungblommor och Nya blad i en längre artikel i Finsk Tidskrift 1881. Han konstaterar att den religiösa stämningen gett de senare dikterna en säregen tonart och ifrågasätter om tendensen ur poetisk synpunkt betecknar ett framåtskridande. I skaldens bästa dikter sammansluter sig dock innehåll och form i »fullständig harmoni».|XLII| Topelius ger inte några »vidsträckta vyer, några djupa och stora sanningar», anser Hultin, men där finns en »tändande, en glödande maning för sanning, frihet och fosterbygd», att »ställa idealet högt». Detta, samt Topelius klangfulla diktion, förklarar varför han fått så stort genomslag.94Finsk Tidskrift 1881, Tom X, s. 169–196. Valfrid Vasenius reagerade indignerat på vad han uppfattade som en orättmätig kritik (Hufvudstadsbladet 30/3 1881). En eldfängd polemik fortsatte under april månad i tidningens spalter: AH 6–7/4, VV 10/4, AH 16/4 och VV 19/4 1881. Se inledningen till Ljungblommor ZTS I, s. LIII.

Ljung

95 Recensionen i tidningen Finland är en lyrisk hyllning till ljungblommornas skald som i sin tredje diktsamling »genomvandrar» fäderneslandet, »täljer sina hågkomster» och »målar naturen och lifvet» så att läsarens ögon öppnas på ett nytt sätt för det välkända. Topelius presenterar det ena minnet efter det andra av landets stormän, dock utan »snilledyrkan» – det är »alltid något drag som ställer mannen lefvande och stor framför oss». Skribenten lyfter särskilt fram dikten till storfursten Nikolaj Alexandrovitj och erinrar om hur väl Topelius tolkade folkets sorg och kärlek vid minneshögtiden. Avdelningen Naturen och lifvet bedöms som samlingens starkaste, särskilt tavlorna under rubriken Motiv som är »så sannt tecknade, så skära i färgen, så sanna i kompositionen, att man fullständigt glömmer deras hvita botten med de svarta döda strecken, för att helt och hållet försjunka i färg och ljus». Recensenten konstaterar att Topelius ofta ansetts alltför svärmisk, vek och dunkel, och menar att detta verk visar motsatsen: »Det är icke drömmaren, som läser ’naturens gröna tankar’, det är mannen som talar kraftigt och ädelt till folk och land.»95»Literatur», Finland 16/12 1889, osignerat inlägg.

96 Recensenten i Åbo Underrättelser citerar inledningsvis titeldikten och konstaterar att Topelius sammanfört dikter av äldre och nyare datum. Många är tillfällesdikter, men de besjälas av en »ädel, varm ande» och »ofta djupa, alltid vackra tankar» och förmår därför »lefva långt utöfver stunden». Ett stilla vemod präglar samlingen: en gammal man »blickar tillbaka på flydda tiders strider, nederlag och segrar». I denna resignation finns dock en »själens adel, en hjärtats värme» som gör att läsaren »finner sig väl» – som man känner sig en vacker sommarkväll då friden sänker sig och inbjuder till vila och eftertanke. Men samlingen innehåller också dikter av mera glad och upprymd karaktär, t.ex. »De gamlas kadrill på de ungas bröllop» och »Qvarnen och smedjan». Religiositeten och fosterlandskärleken löper som en röd tråd genom samlingen och ger den »dess lif och dess sanna värde». Som ett »älskligt» uttryck för denna kärlek anförs »Vaggsång för hafvet».96»Literatur», Åbo Underrättelser 17/12 1889, osignerat.

97 Nya Pressen deklarerar att en diktsamling av Topelius är en litterär händelse, för många läsare »inkarnationen af skön poesi och helgjuten diktion». Samlingen presenteras därefter del för del. I »Olofsborg» igenkänns den|XLIII| kraftfulla skald som skrev »Islossningen i Uleå elf». Dikten »J. L. Runeberg inför sitt rykte» anses som samlingens förnämsta, ett »människovärdets adelsbref». Minnesdikten till Elias Lönnrot sägs däremot innehålla en föga levande karakteristik, medan dikten till Frans Sedmigradsky är »ett äreminne så fryntligt, så enkelt, så varmt och lefvande att den går utanpå alt beröm». »Gudarnas amen» och »Ett Lützenminne» bedöms i diktion och omfattning som storslagna. Att tillfällesdikterna i avdelningen Skön konst ofta präglas av bristande inspiration är märkbart, och sonetterna till en skådespelerska förbryllar genom motstridiga satser. Vad Topelius vill med de »impressionistiska» tavlorna i Motiv förblir oklart. I »Rigi Kulm», »Nystads skräddare» och »Fonografen» spåras den ironi som Topelius odlar i Nya blad, medan de små dikterna »En vindskammare» och »Mina aspar» i den avslutande delen är »äkta foster af hans egendomliga gemyt».97»Literatur», Nya Pressen 18/12 1889 av signaturen –a.

98 En kort anmälan publicerades i Land och Stad (Helsingfors) som uttrycker glädje över att en ny diktsamling av den åldrige Topelius utkommit. »Den varme och renhjärtade skalden är redan så älskad af nordens folk, att han ej behöfver någon talman.»98»Bokanmälan», Land och Stad 18/12 1889, osignerat. Wiborgsbladets recensent menar att tonerna hos »ljungens skald» ingalunda blivit svagare med åren, tvärtom har den veka stämning i Topelius tidiga dikter nu ersatts av »kraftiga manliga ackorder» som visar att han bibehållit sin spänstighet och sin »varma, eldande entusiasm» för fosterlandet. Men också nya ämnen behandlas: kvinnans ställning i dikten till fruntimmersskolan och i det »särdeles anslående stycket ’Qvinnans rätt’». I andra samtidsdikter ses däremot en ironisk anstrykning, »Rigi Kulm», »Fonografen» och »Utsäde». Genremålningen »Kommunismens vagga» betecknas som samlingens mest stämningsfulla dikt.99»Bokmarknaden», Wiborgsbladet 21/12 1889, osignerat. En kortare anmälan publicerades i samma tidning 11/12 1889.

99 Gustaf Cygnæus i Åbo Tidning finner de mest lyckade alstren i delarna Fäderneslandet och Naturen och lifvet. Liksom tidigare visar Topelius här sitt »mästerskap i att finna det rätta uttrycket för den stämning, han vill föra fram, sin förmåga att aflocka språket alt dess välljud, gifva det klang, och forma det i anslående bilder». En varm religiositet, rik fosterländskhet, ett ideellt konstsinne, medkänsla för de svaga, hög uppskattning av bildningen – det är den bakgrund mot vilken de växlande stämningarna framträder. De snabba växlingarna anses vara både Topelius svaghet och styrka: han har förmåga att hänge sig fullt åt det ämne han besjunger, men han lovprisar också »personer af alldeles olika korn och halt» och upphöjer »idéer vilka inte rätt väl stämma ihop». »Originala skuldsedeln» beskrivs som det mest »manliga» poemet, medan »Skogssköflingen» saknar både innehåll och poetiskt värde. Slutligen bedöms diktsamlingens pris som »jämförelsevis högt».100»Från bokvärlden», Åbo Tidning 21/12 1889. Cygnæus förvånar sig inledningsvis över titelvignetten, där kantelen och ljungen samsas med den ryska handelsflaggan (se omslagsbild, s. 354).|XLIV|

100 I Wasa Tidning ingår en personligt hållen anmälan av Johan Kristian Svanljung. Han uppehåller sig vid Ljungblommor och Nya blad och deras företräden. Ljung imponerar däremot inte. Dikterna under rubriken Motiv anses undermåliga eftersom de är skrivna på orimmad vers, som »aldrig borde användas» i lyrisk diktning. »Novemberqväll» och »Barndomsminnen» betecknas emellertid som »herrliga stycken». »Till Finlands mödrar» påminner för mycket om »Till min moder» i Nya blad och »Ett Lützenminne» erinrar om »Arnliot Gellina» av K. A. Nicander. »Den första fonografen» borde ha uteslutits då den uttrycker författarens fixa idé om att »hvarje menskligt snille lutar åt ateism»; anmälan avslutas med ett genmäle på vers mot denna dikt.101»Literatur», Wasa Tidning 31/1 1890.

101 En längre recension författad av signaturen R. W. ingår i månadstidningen Hemmet och Samhället (Helsingfors). Också här citeras inledningsvis åtskilliga strofer ur Ljungblommor och Nya blad. Recensenten konstaterar att barnatron och fosterlandskärleken genomsyrar den nya samlingen. Topelius »tröttnar aldrig att besjunga detta lands skönhet, och att vid naturstämningar och bilder anknyta sina käraste förhoppningar eller bäfvande farhågor» – så i »Morgonsång» och »Aftonsång». Av dikterna till banbrytarna betecknas »Mathias Calonius» och »H. G. Porthan» som anslående, likaså »J. L. Runeberg inför sitt rykte». Främst av den »älskliga buketten» barndomsminnen anses »En vindskammare». Recensenten noterar att flera dikter hyllar kvinnan. Ljung bedöms slutligen som Topelius bästa diktsamling: här har »hans andes rikedom, hans tankes klarhet, nått en sådan höjd att de skulle framkalla vår hänförelse, oberoende af den sällsynt vackra metriska formen».102»Ljung af Z. Topelius», Hemmet och Samhället 15/5 1890 (utg. Alli Trygg).

102 Karl Warburg recenserade samlingen i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Han anser att tonerna på Topelius luta är fina, veka och melodiska, men »de omfatta icke så många oktaver sångkonst». Till sitt skaplynne är Topelius konservativ, lojal och innerligt religiös och inte särskilt skarphörd för moderna riktningar i politik, tankeliv och litteratur. Däremot iakttas, som »hos hvarje litterär finne», ett medfött frihetssinne: Topelius besjunger kvinnans rätt och frihet i flera dikter och tankefriheten i »Ett Lützenminne». Hans språkpolitiska position uttrycks i »Draktänder» och hans kärlek till Sverige bl.a. i »Originala skuldsedeln» och i skaldebrevet till C. A. Wetterbergh. Bland konstnärspoemen framhålls minnesrunan över R. W. Ekman och dikten tillägnad dennes maka. Skaldens satiriska ådra märks i »Herr Meyer», »Var lugn för vår tid» och »Rigi Kulm». Avslutningsvis menar Warburg att Topelius metrik visserligen är höjdpunkten av svensk språkkonst, men att rimmen inte alltid är »fullgiltiga för svenska öron».103»Bokvärlden», 19/12 1889. Utdrag ur recensionen avtrycktes i Hufvudstadsbladet 28/12 1889 och i Finland 2/1 1890.|XLV|

103 Anmälan i Ny Illustrerad Tidning är välvilligt uppskattande. Många dikttitlar uppräknas, bl.a. »Skogssköflingen», »Originala skuldsedeln», »J. L. Runeberg inför sitt rykte», »Motiv», »Aftonsång», »En vindskammare». Topelius lyrik är som en »smekning af en kär hand, och de utgöra en dubbel lisa i en tid, så söndersliten, så orolig som vår».104»Nya böcker», 21/12 1889, s. 469.

Senare reception och forskning

104 Topelius levnadstecknare Eliel Vest (1905) och Paul Nyberg (1949) behandlar de båda diktsamlingarna kortfattat. Vest menar att ämnen, grundstämning och åskådning i Nya blad och Ljung är de samma som i Ljungblommor. Han anser dock att diktionen är enklare, naturligare och bestämdare, och han ser en allt större klarhet, åskådlighet och avrundning, i synnerhet i den sista samlingen, och därmed ett närmande till föregångarna Runeberg och Franzén.105Vest, »Nya blad på gammal stam», Zachris Topelius 1905, s. 399–403, om enskilda dikter i Nya blad, se s. 329–341.

105 Nyberg noterar att den stora andelen tillfällesdikter i Nya blad säger något om hur ofta Topelius lät sig utnyttjas som tillfällighetspoet vid allehanda fester och jubileer. Han konstaterar att Topelius tilltagande religiositet avspeglar sig: »Stundom har en religiös tanke, en tendens gjort sig mera gällande än diktens poetiska halt kunnat bära. Tendensen har blivit för dominerande. I samma grad har formen negligerats. Vårdslösa, störande rim förekommer.» Nyberg hittar också några »lyriska mästerstycken»: »På Roines strand», »Karin Månsdotters vaggvisa», »Saga vid spiseln» och »Min moder». Han konstaterar att personliga dikter saknas nästan helt.106Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 401 f. Ljung kommenteras inte.

106 Olof Enckell upptar och kommenterar kortfattat 69 dikter ur Nya blad och Ljung i Zachris Topelius. 120 dikter (1970). F.ö. har samlingarna uppmärksammats sparsamt i forskning och litteraturhistoriska översikter. Erik Ekelund diskuterar några dikter i Finlands litteraturhistoria (1969).107Ekelund 1969, s. 189–201. Matti Klinge återger dikter och diktutdrag i Idyll och hot. Zacharias Topelius – hans politik och idéer (2004) men också i andra verk. Enskilda verser och strofer ur båda samlingarna kommenteras i följande avhandlingar: Harmaakiven maa. Zacharias Topelius ja Suomen maantiede (1994) av Allan Tiitta, Isänmaan korkeat veisut. Turun ja Helsingin romantiikan runouden patrioottiset ja kansalliset motiivipiirit (1969) av Pirkko Alhoniemi och I det femte inseglets tecken. En studie i den åldrande Zacharias Topelius livs- och historiefilosofi (1998) av Nils Erik Forsgård. Se f.ö. forskningsöversikten i Ljungblommor.108»Inledning», ZTS I, s. LIV–LIX.

Nya blad. Sånger II

|353|

Ljung. Sånger III

Utgivarens ändringar

141 Utgivarändringarna har i de flesta fall gjorts med stöd av övriga tryck.

Nya blad

142 [position i utgåvan | text i ZTS | ← | text i grundtexten]

Ljung

144 [position i utgåvan | text i ZTS | ← | text i grundtexten]

Skillnader mellan den digitala utgåvan och den tryckta

146 Den digitala utgåvan av Topelius skrifter (eZTS) har en mer omfattande textkritisk kommentar än bokutgåvan. I eZTS ingår faksimil av tryck och manuskript, manuskriptbeskrivningar, interna varianter (ändringar i ms), samt utskrivna förarbeten. Variantförteckningen i bokutgåvan upptar endast skillnader på ordnivå, inte skillnader i interpunktion, stavning, sär- och ihopskrivningar, förkortningar (manuskript: mska, tryck: människa). I den digitala utgåvan är avvikelser i interpunktion och ortografi uppmärkta.

Läsanvisningar och redovisningsprinciper för kommentarerna

147 Varje dikt förses med en kommentar som syftar till att placera in dikten i en biografisk, historisk och litterär kontext, samt med en kort metrisk beskrivning. Om enskilda ord eller verser kräver närmare upplysningar ges punktkommentarer. De innehåller sak- och personkommentarer, ordförklaringar (källor: Svenska Akademiens ordbok, Ordbok öfver svenska språket av A. F. Dalin, Nordisk familjebok o.a.) och relevanta referenser.

148 Kommentaren avslutas med en redovisning av litteratur som omnämner dikten, samt sekundärlitteratur som använts i kommentaren. Fullständiga bibliografiska uppgifter ges i litteraturförteckningen.

|358|

Konsekvensrättelser

149 Dikttitlarna är satta med kapitäler och vänsterställda. I Nya blad är de satta med gemen och halvfet stil, i Ljung med gemen stil, i båda originalsamlingarna centrerade.

150 Stroferna inleds genomgående med indrag i Nya blad. Utgåvan återger inga indrag i dessa fall.

Förkortningar i redaktionella texter

151 Förkortningar av verk i förteckningarna över tryckvarians upptas inte här; verktitlarna framgår av respektive diktkommentar.

|359|

Noter

Källor

Helsingfors

Nationalbiblioteket

Zacharias Topelius arkiv (Topeliussamlingen)

244.8 Ernst Bojesen–Zacharias Topelius
244.14 Prinsessan Dagmar av Danmark–Zacharias Topelius
244.36 E. J. Löfgren–Zacharias Topelius
244.45 Christian Richardt–Zacharias Topelius
244.57 Wasa Gymnasister–Zacharias Topelius
244.60 Åbo gymnasister–Zacharias Topelius
244.96 Zacharias Topelius–Carl Ploug (kopia)
244.104 Dramatik. Kung Carls jagt
244.107 Diverse diktkoncept
244.108 Installations-föreläsning 1854
    Anteckningar, rörande Elias Lönnrots plats i Finlands Historia
    Naturvetenskaperna och bibeln.
    Föredrag i Kristliga ynglingaföreningen i Helsingfors den 11 Maj 1890.
    Tal vid Sedmigradskys småbarnsskolas 25-årsjubileum d. 15 Dec. 1885
244.110 Vild skog [diktmanuskript]
244.116 Brev och anteckningar rörande Vårföreningen
255.148 Promenader, häftena B–I (1837–1841) [diktmanuskript]
244.150 Ljungblommornas Bok 1–2, Zonas bok (1835–1852) [diktmanuskript]
244.151 Ohyflade Koncepter (1858–1870) [diktmanuskript]
244.152 Ungskogen 1858 [diktmanuskript]
244.166 Vild skog II. 1871 [diktmanuskript]
244.168 Hesperider 1858 [anteckningsbok]
244.176 Dikter och visor [opaginerade lösa blad]
244.178 Diverse [»Julnatten»]

Svenska litteratursällskapets arkiv

SLSA 141 Zacharias Topelius–Wasa Gymnasister
SLSA 312 Zacharias Topelius–K. J. Moring

Stockholm

Bonniers arkiv

Diktmanuskript [»Julvisa» (Nya blad) och »Frans Michael Franzén»]
Tryckeriets arbetsböcker 1862–1888

|616|

Kungliga biblioteket

Topelius autografsamling: diktmanuskript [»Bittida i skog» och »Sylvia-visa 13»]

Nordiska museet

Diktmanuskript [»Novemberqväll»]

Elektroniska resurser

Biografiskt lexikon för Finland, SLS 2014, http://www.blf.fi

Dalin, A. F., Ordbok öfver svenska språket I–II, Stockholm 1850, 1853, https://spraakbanken.gu.se/swe/resurs/dalin

Helsingfors universitets studentmatrikel 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/svenska/

Helsingfors universitets studentmatrikel 1853–1899, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/1853-1899/

LIBRIS, http://libris.kb.se

Levande musikarv, http://levandemusikarv.se

Litteraturbanken, https://litteraturbanken.se

Nationalbibliotekets digitala samlingar, https://digi.kansalliskirjasto.fi

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se

Ordbok över Finlands svenska folkmål, URN:NBN:fi:kotus-201330, http://kaino.kotus.fi/fo/

Project Runeberg, http://runeberg.org

Svenskt biografiskt lexikon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/

Uppslagsverket Finland, http://www.uppslagsverket.fi

Zacharias Topelius Skrifter, http://topelius.sls.fi

Litteratur

–a, »Litteratur», Nya Pressen 18/12 1889

Aftonbladet 1865, 1881

Aftonbladet 22/12 1870 [osign. recension]

Album utgifvet af Konstnärsgillet i Helsingfors 1866, Helsingfors 1866

Alhoniemi, Pirkko, Isänmaan korkeat veisut. Turun ja Helsingin romantiikan runouden patrioottiset ja kansalliset motiivipiirit, diss., SKST 294, Helsinki 1969

Allardt Ekelund, Frans Michael Franzéns Åbodiktning. Ett urval med inledning av Karin Allardt Ekelund 1969, SSLS 431, Helsingfors 1969

Asker, Björn, »Montgomery, Gustaf Adolf», Svenskt biografiskt lexikon, urn:sbl:9474, hämtad 2015-12-02

Aspelin, Eliel, Werner Holmberg. Hans lefnad och verk, Helsingfors: Otava 1890

Beretning om Studentertoget til Upsala i Juni Maaned 1843 afgiven af den danske Bestyrelse, utg. Carl Ploug, Kjøbenhavn 1844

Bibeln eller den Heliga Skrift, innehållande Gamla och Nya Testamentets canoniska böcker, London: Brittiska och utländska Bibel-sällskapet 1847

Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden, red. Henrik Knif et al., SSLS 710:1, Helsingfors: SLS och Stockholm: Atlantis 2008

Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden, red. Henrik Knif et al., SSLS 710:2, Helsingfors 2009

|617|

Bruun, P., »August Maximilian Myhrberg. Legend och verklighet», Historiska och litteraturhistoriska studier 38, red. Torsten Steinby et al., SSLS 399, Helsingfors 1963

Bruun, Patrick, »Myhrberg i Grekland», Historiska och litteraturhistoriska studier 41, red. Torsten Steinby, SSLS 413, 1966, s. 133–172

Burman, Carina, »Fredrika Bremer (1801–1865). Presentation», https://litteraturbanken.se/forfattare/BremerF/presentation (hämtad 2018-04-29)

Brändström, Kjell-Arne, Kommentar till Kung Fjalar, Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg XII:II:3, SSLS 536:3, SFSV XVI, Helsingfors och Stockholm 2004

Carlsson, Sten, »Nordström, Johan Jakob», Svenskt biografiskt lexikon, urn:sbl:8331 (hämtad 2018-05-28)

Castrén, Gunnar, »Topelius’ fosterländska lyrik», Zacharias Topelius hundraårsminne. Festskrift den 14 januari 1918, SSLS 137, Helsingfors 1918, s. [216]–269

Castrén, Gunnar, Kommentar till Dikter I–III, Samlade Skrifter av Johan Ludvig Runeberg X, Gunnar Castrén och Sixten Belfrage, SSLS 270:1–6, 1954–1956

Castrén, Gunnar, »Topelius’ politiska diktning» samt »Sverige i finlandssvensk lyrik», Humanister och humaniora, SSLS 368, Helsingfors 1958, s. [171]–187 resp. [216]–235

[Cygnæus, Fredrik], Magnus von Wright. Vid Konstnärsgillets Vårfest på Willinge ö, den 7 Juni 1865, af Fredr. Cygnæus, Helsingfors 1865

Cygnæus, Gustaf, »Från bokvärlden», Åbo Tidning 21/12 1889

Dagbladet 1888

Ek, Sverker, »Bremer, Fredrika», Svenskt biografiskt lexikon, urn:sbl:16936 (hämtad 2016-01-05)

Ekelund, Erik, »Topelius och hans samtid», Finlands svenska litteratur 2. Från Åbo brand till sekelskiftet, Helsingfors: Söderströms 1969, s. 174–211

Enckell, Olof, »Topelius’ dikt Kommunismens vagga», Historiska och litteraturhistoriska studier 45, red. Torsten Steinby, SSLS 438, Helsingfors 1970, s. 5–27

[Estlander, C. G.], »Litteratur», Helsingfors Dagblad 22/12 1870

Finland 1884–1992

Finland, »Litteratur», 16/12 1889 [osign. recension]

Finlands Allmänna Tidning 1862–1881

Finsk Anthologi eller samling af valda skaldestycken af Finska författare från äldre till nyare tider, jemte korta karakteristiker och biografiska notiser, utg. Robert Tengström, Helsingfors: A. C. Öhmans förlag 1845

Folkwännen 1877

Forsgård, Nils Erik, I det femte inseglets tecken. En studie i den åldrande Zacharias Topelius livs- och historiefilosofi, diss., SSLS 616, Helsingfors 1998

Forsgård, Nils Erik, »Utopisten Topelius», Finlands svenska litteraturhistoria. Första delen: Åren 1400–1900, utg. Johan Wrede, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 1999, s. 331–336

Franzén, F. M., Dikter, psalmer, tal och brev, urval och inledning av Torsten Bohlin, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse 1947

Franzén, F. M., Frans Michael Franzéns Åbodiktning, ett urval med inledning av Karin Allardt Ekelund, Finlandssvensk vitterhet 6, SSLS 431, Helsingfors 1969

Gamle herrn och hans skola, Stiftelsen Sedmigradsky 1968

Gardberg, C. J. & P. O. Welin, Finlands medeltida borgar, Esbo: Schildts 1993

Geijer, Erik Gustaf, »Ord till Karl XII:s Marsch vid Narva», Dikter, red. Carina Burman och Lars Burman, Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien, Stockholm: Atlantis 1999, s. 111

|618|

Granér, Martin, Zachris Topelius’ kärlekslyrik, diss., SSLS 307, Helsingfors 1946

Helsingfors Dagblad 1872–1882

Helsingfors Tidningar 1855–1864

Hintze, Bertel, Robert Wilhelm Ekman 1808–1873. En konsthistorisk studie, Helsingfors: Schildts 1926

Hirn, Sven, Imatra som natursevärdhet till och med 1870. En reselitterär undersökning med lokal begränsning [diss.], Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 102, Helsingfors: Söderström & C:o Förlagsaktiebolag 1958

Hirn, Yrjö, Runebergskulten, SSLS 491, Helsingfors 1935

Hirn, »Voltaires hjärta», De lagerkrönta skoplaggen och andra uppsatser från åren 1902–1948, Helsingfors: Schildts 1951, s. 146–150

Holmström, Edith & Margit von Willebrand-Holmérus, Franz Fredric Sedmigradsky (1783–1855) och hans skola, Helsingfors 1933

Hufvudstadsbladet 1866–1894

Hultin, Arvid, »Studier bland våra lyriker. Topelius och von Qvanten», Finsk Tidskrift 1881, Tom. X, s. 169–196

Hultin, Arvid, »Sjelfförsvar», Hufvudstadsbladet 6–7 1881

Hultkrantz, Åke, Vem är vem i nordisk mytologi. Gestalter och äventyr i Eddans gudavärld, Stockholm: Prisma 1999

Hämäläinen 1868

Ilmoni, Synnöve, »Den blide skalden», Nya Argus 2/1937

Jones, Michael, »Landhöjningen i Zachris Topelius ögon», Österbotten. Årsbok nro 16–1971, Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska samfundet 26, Vasa 1971, s. 205–232

Jägerskiöld, Stig, »Myhrberg, A. Maximilian», Svenskt biografiskt lexikon, urn:sbl:8585 (hämtad 2015-12-04)

Kalewala taikka Wanhoja Karjalan runoja suomen kansan muinoisista ajoista, julk. Elias Lönnrot, Helsinki: Frenckell 1835

Kalevala. Sednare Delen, övers. M. A. Castrén, Helsingfors: J. Simelii enka 1841

Klinge, Matti, Finlands blåvita färger, Helsingfors: Schildts 1988

Klinge, Matti, »Undervisning och studier», Kungliga Akademien i Åbo 1640–1808, Matti Klinge, Rainer Knapas, Anto Leikola och John Strömberg, Helsingfors: Förlagsaktiebolaget Otava 1989, s. [355]–537

Klinge, Matti, »Landets hjärta – fosterlandets hopp», Kejserliga Alexanders Universitetet 1808–1917, Matti Klinge, Rainer Knapas, Anto Leikola och John Strömberg, Helsingfors: Förlagsaktiebolaget Otava 1989, s. [483]–602

Klinge, Matti, »Cygnæus, Fredrik», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4668-1416928957274

Klinge, Matti, Idyll och hot. Zacharias Topelius – hans politik och idéer, övers. Nils Erik Forsgård, Helsingfors: Söderströms och Stockholm: Atlantis 2000

Klinge, Matti, »Alexander II: borgerlighet och medborgerlighet», Finlands historia 3. Kejsartiden, 2. uppl., Esbo: Schildts 2004, s. 201–249

Knapas, Rainer, »Nybyggnaderna och universitetsmiljön», Kejserliga Alexandersuniversitetet 1808–1917, Matti Klinge, et al., Helsingfors: Förlagsaktiebolaget Otava 1989, s. 757

Knapas, Rainer, »Inledning», Zacharias Topelius, Finland framställdt i teckningar, utg. Jens Grandell & Rainer Knapas, ZTS XII, SSLS 747, Helsingfors 2011, URN:NBN:fi:sls-3975-1403530137050

Konstnärsgillets Minnesrunor öfver hädangångne under året 1870. Prolog vid Konstnärsgillets årsfest. Den 6 Februari 1871, Helsingfors 1871

|619|

Koskimies, A. V., »Topeliuksen runo Roineen rannalla», Uusi Suomi 14/1 1968

Kuisma, Markku, Metsäteollisuuden maa. Suomi, metsät ja kansainvälinen järjestelmä 1620–1920 Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1993

Kyrkligt Veckoblad 1867

[Lagus, Gabriel], »Nya Blad af Z. Topelius. H:fors 1870», Wiborgs Tidning 15/2, 18/2, 22/2 och 25/2 1871

Laine, Tuija, »Pipping, Fredrik Wilhelm», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-5389-1416928957995

Land och Stad, »Bokmarknaden» [osign. recension], 18/12 1889

Lappalainen, Seija, »Pacius, Fredrik», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4340-1416928956946

Lehto, Katri, »Linder, Marie», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4611-1416928957217

Lehtonen, Maija, »Brasaftnar i vindskammaren. Fältskärns gestalt och ramberättelsen i Fältskärns berättelser», Historiska och litteraturhistoriska studier 72, red. John Strömberg & Henrik Svahn, SSLS 608, Helsingfors 1997, s. [87]–114

Lehtonen, Maija, »Naturen och människan hos Topelius», SFV-kalendern, Helsingfors: Svenska folkskolans vänner 1997, s. 13–23

Leinberg, K. G., De finska klostrens historia, SSLS XIV, Helsingfors 1890

Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning 1852

Lund, Hans, Impressionism och litterär text, Stockholm: B. Östlings bokförlag Symposion 1993, s. 61–65

Lunelund-Grönroos, Birgit, Zachris Topelius’ tryckta skrifter. Bibliografisk förteckning, SSLS 342, Helsingfors 1954

Lördagsqvällen 1890

Majamaa, Raija, »Lönnrot, Elias», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4590-1416928957196

Maliniemi, Irja, »En motivkrets i Topelius’ vaggvisor», Historiska och litteraturhistoriska studier 37, red. Torsten Steinby et al., SSLS 391, Helsingfors 1962, s. 115–129

Marjomaa, Risto, »Munck, Johan Reinhold», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4797-1416928957403

Minnesfest, anordnad af Konstnärsgillet i Helsingfors med biträde af konstvänner på hundrade årsdagen af Bertel Thorwaldsens födelse den 19 November 1870, Helsingfors 1870

Morgonbladet 1874–1881

Mosaiker samlade af e***, utg. Emilie Björkstén, Helsingfors 1874

Mustelin, Olof, Theodor Sederholm, Levnadsteckningar, SSLS 414, 1966

Mörne, Arvid, »Studier i Finlands press 1854–56», Förhandlingar och uppsatser 26, SSLS 112, Helsingfors 1912, s. [109]–196

[Nervander, Johan Jakob], Skrifter af Johan Jakob Nervander, utgifna till minne för landsmän, Helsingfors 1850

[Nervander, Johan Jakob], Samlade skrifter I 1850

Nordost-passagen. Vid Publicistklubbens fest för Nordenskiöld den 30 april 1880, utg. af Publicistklubben, Stockholm 1879

Ny Illustrerad Tidning, »Nya böcker» [osign. anmälan], 21/12 1889

Ny Illustrerad Tidning 1883, 1889

Nya Dagligt Allehanda, »Litteratur» [osign. recension], 13/12 1870

Nya Pressen 1888–1894

Nyberg, Paul, Zachris Topelius. En biografisk skildring, Helsingfors: Söderströms 1949

|620|

Nyqvist, Kerstin & Lars Oljelund, Helena Solstrand-Pipping, Johan Wrede (utg.), Fänrik Ståls sägner, Samlade Skrifter av Johan Ludvig Runeberg V, SSLS 459, SFSV XVI, Helsingfors och Stockholm 1974

Pettersson, Björn, »Bildliga naturmotiv i Topelius’ lyrik», Historiska och litteraturhistoriska studier 27–28, SSLS 335, Helsingfors 1952, s. [1]–135

Rask, Henry, »Varför firas Gustav Adolfsdagen som svensk dag i Finland?», Finsk Tidskrift 1982:8, s. 357–371

Rask, Henry, »’I högan nord . . .’ Zacharias Topelius patriotiska lystringssång för Wasa gymnasister 1864», Opera et dies. Festskrift till Lars-Folke Landgren, red. Pirkko Hautamäki, Stefan Nygård & Peter Stadius, Helsingfors: Schildts 2011, s. 11–28

Rein, Thiodolf, »Nya blad af Z. Topelius», Kirjallinen Kuukauslehti 1/3 1871

Reitala, Aimo, »Jansson, Karl Emanuel», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4749-1416928957355

Reitala, Aimo, »Ekman, Robert Wilhelm», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi: sls-4683-1416928957289

Ruin, Hans, »Ett land stiger fram», Ett land stiger fram, Helsingfors: Schildts 1941, s. [81]–176

[Runeberg, J. L.], Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg I–XX, Svenska författare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet XVI, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland och Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet 1933–2005

    I Dikter I–III, utg. Sven Rinman, SSLS 234, SFSV 1933

    III Episka dikter, utg. Gunnar Tideström, SSLS 329, 1950

    V Fänrik Ståls sägner, utg. Kerstin Nyqvist, Lars Oljelund, Helena Solstrand och Johan Wrede, SSLS 459, 1974

    VIII:2 Uppsatser och avhandlingar på svenska. Journalistik, utg. Pia Forssell, SSLS 433:2, 2003

    X Kommentar till Dikter I–III, Gunnar Castrén och Sixten Belfrage, SSLS 270:1–6, 1954–1956

    XII:II:3 Kommentar till Kung Fjalar, Kjell-Arne Brändström, SSLS 536:3, SFSV XVI, 2004

    XIV Kommentar till Fänrik Ståls sägner, Johan Wrede, Helena Solstrand-Pipping och Ulla Terling Hasán, SSLS 515:1–2, SFSV XVI, Helsingfors och Stockholm 1987 resp. 1983–1984

[Rönnbäck, Ernst], »Litteratur», Åbo Underrättelser 17/12 1870

[Rönnbäck, Ernst], »Litteratur», Åbo Underrättelser 17/2 1871

Schalin, Zachris, Kuddnäs. Skalden Z. Topelius’ forna hemgårds historia, SSLS 251, Helsingfors 1935

Schybergson, M. G., Henrik Gabriel Porthan. Lefnadsteckning I, SSLS 83, Helsingfors 1908, s. 195–226

Schybergson, M. G., »Zachris Topelius bland västfinnar», Zacharias Topelius hundraårsminne. Festskrift den 14 januari 1918, SSLS 137, Helsingfors 1918, s. 102–114

Simonsson, Ivar, »von Beskow, Bernhard», Svenskt biografiskt lexikon, urn:sbl:18136 (hämtad 2015-11-30)

Solstrand-Pipping, Helena, Ulla Terling Hasán & Johan Wrede, Kommentar till Fänrik Ståls sägner, Samlade Skrifter av Johan Ludvig Runeberg XIV, SSLS 515:1–2, SFSV XVI, Helsingfors och Stockholm 1987 resp. 1983–1984

Stagnelius, Erik Johan, »Hösten», Lyriska dikter efter tiden omkring 1818. Liljor i saron, Samlade skrifter. Andra delen, utg. Fredrik Böök, Svenska författare utgifna af Svenska vitterhetssamfundet, Stockholm: Albert Bonniers förlag 1913, s. 75

|621|

Stiernhielm, Georg, »Hälse-prijsz», Poetiska skrifter, red. Johan Nordström & Bernt Olsson, Samlade skrifter. Första delen, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet 1973, s. [141] ff.

Stockholms Dagblad, »Litteratur», 8/12 1870 [osign. recension]

Stora sångboken. 250 finlandssvenska sånger och visor, kommenterade av Ann-Mari Häggman, Svenska folkskolans vänner 160, Helsingfors 2001

Svanljung, Kristian, »Literatur», Wasa Tidning 31/1 1890

Sylwan, Otto, Svensk verskonst, Stockholm: Albert Bonniers förlag 1934

Tarkiainen, Kari, Finnarnas historia i Sverige 2. Inflyttarna från Finland och de finska minoriteterna under tiden 1809–1944, Helsingfors: Gummerus 1993

Tarkiainen, Kari, »Myhrberg, August Maximilian», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-5170-1416928957776

Tarkiainen, Kari, »Nordström, Johan Jakob», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4801-1416928957407

Tarkiainen, »Porthan, Henrik Gabriel», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4550-1416928957156

Teerijoki, Ilkka, »Brahe, Per», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4535-1416928957141

Tegnér, Esaias, »Sång den 5 april 1836», Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga kronologiskt ordnad. Åttonde delen 1836–1839, utg. Ewert Wrangel och Fredrik Böök, Stockholm: P. A. Norstedt & Söners förlag 1923, s. 3–10

Tidskrift för hemmet 1880

Tiitta, Allan, Harmaakiven maa. Zacharias Topelius ja Suomen maantiede, diss., Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 147, Helsinki: Suomen tiedeseura 1994

[Topelius, Zacharias], »Knoppar. I. Fredrika Bremers Dagbok», Helsingfors Tidningar 27/1 1844

[Topelius, Zacharias], »Literatur. Fredrika Bremers ’I Dalarna’», Helsingfors Tidningar 26/11 1845

[Topelius, Zacharias], »Bref om Saima Kanal och dess omgifningar», Helsingfors Tidningar 10/9 1851

Topelius, Z., Sångpartierna i Kung Carls Jagt. Romantisk Opera i tre akter af Fredrik Pacius, Text af Z. Topelius, Första gången uppförd å Helsingfors Theater den 24 Mars 1852, 2 uppl., Helsingfors 1852

[Topelius, Z.], »Bref från Gabriel. (Om Ferdinand v. Wrights taflor.)», Helsingfors Tidningar 21/4 1855

[Topelius, Z.], »Skogens värde», Helsingfors Tidningar 13/10 1855

[Topelius, Z.], »Bref från Gabriel. (Om finska visor och taflor)», Helsingfors Tidningar 12/4 1856

[Topelius, Z.], »Söder om Östersjön», Helsingfors Tidningar 24/9–1/11 1856, 17/1–20/6 och 3/10–30/12 1857

[Topelius, Z.], »Skogens förstöring är Finlands förderf», Helsingfors Tidningar 24/10 1857

[Topelius, Z.], »Nordiska Taflor. (Till en målare.)», Helsingfors Tidningar 2/10–9/10 1858

[Topelius, Z.], »Festen för Pacius», Helsingfors Tidningar 23/3 1859

Topelius, Z., Sångpartierna i Sagospelet Prinsessan af Cypern, första gången uppfördt den 27 November 1860, vid invigningen af Nya Theatern i Helsingfors. Text af Z. Topelius. Musik af F. Pacius., Helsingfors 1860

[Topelius, Zacharias], »Porthans Minnesvård», Helsingfors Tidningar 3/1 1860

[Topelius, Z.], »Konstfrågor», Helsingfors Tidningar 1/3–6/10 1860

|622|

[Topelius, Z.], »Om ett Folkskoleseminarium i Österbotten», Helsingfors Tidningar 10/5 1860

[Topelius, Z.], »Werner Holmberg», Helsingfors Tidningar 9/10 1860

Topelius, Z., Dramatiska dikter. Första samlingen, Stockholm: Albert Bonnier 1861

Topelius, Z., »Ord till cantaten af Rietz», Werner Holmbergs minne den 24 September 1861, Helsingfors: Finska Konstföreningens förlag 1861, s. 42

Topelius, Z., »London-bref. 8. London om natten», Helsingfors Tidningar 21/10 1862

Topelius, Z., Läsning för barn. Andra boken, Stockholm: Albert Bonnier 1866

[Topelius, Z.], »Fredrika Bremer», Helsingfors Tidningar 11/1 1866

Topelius, Z., Läsning för barn. Tredje boken, Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1867

[Topelius, Z.], »Daniel August Sælan», Kyrkligt Veckoblad 23/1 1867, s. 31

Topelius, Z., Nya blad. Sånger II [Stockholm: Sånger II. Nya blad], Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1870

Topelius, Z., Läsning för barn. Fjerde boken, Helsingfors: G. W. Edlund 1871

Topelius, Z., Läsebok för de lägsta läroverken i Finland. Andra kursen. Boken om Vårt Land, Helsingfors: Edlund 1875

Topelius, Zacharias, Nya blad. Sånger II [Stockholm: Sånger II. Nya blad], Andra upplagan, Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1876

Topelius, Z., Tal vid K. Alexanders-Universitetets inskrifningar höst-termin 1876 och vår-termin 1877 af Universitetets n. v. rektor., Helsingfors: G. W. Edlund 1877

Topelius, Z., Nya blad. Sånger II [Stockholm: Sånger II. Nya blad], Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1880

Topelius, Z., Vinterqvällar. Andra cykeln, Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1881–1882

Topelius, Z., »Ett folks kärlek», Finska studentkårens album tillegnadt Elias Lönnrot på åttionde årsdagen af hans födelse 9/6 1882, Helsingfors 1882, s. 1–15

[Topelius, Z.], »Paikkari torp», Elias Lönnrot. Ett minnesblad. Den 9 april 1882, Helsingfors: G. W. Edlund 1882, s. 14 f.

Topelius, Zacharias, Ljungblommor och Nya blad. Urval för skolorna, Helsingfors: G. W. Edlund 1883

Topelius, Z., Läsning för barn. Sjätte boken, Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1884

Topelius, Z., Bidrag till en karakteristik af Fredrik Cygnæus och hans historiska arbeten. Historiska samfundet 9 november 1883, Helsinki: Suomen Historiallinen seura 1884

[Topelius, Z.], »Böcker till Julen», Finland 6/12 1884

Topelius, Z., »Fyra blad ur min tänkebok», Julqvällen. Publicistklubbens jultidning 7, 1887, s. 10 ff.

Topelius, Z, Ljung. Sånger III [Stockholm: Sånger III. Ljung], Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1889

Topelius, Z., Läsning för barn. Sjunde boken, Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1891

Topelius, Z., Finska Qvinnor på olika arbetsområden. Biografiskt album utgifvet af Finsk Qvinnoförening, Helsingfors: Otava 1892

Topelius, Z., Kejsaren, storfursten Alexander II:s minne den 29 april 1894, Helsingfors 1894

Topelius, Z., Blad ur min tänkebok, Helsingfors: Söderström 1898

Topelius Z., Sånger, Samlade Skrifter 1–4, Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1904

|623|

Topelius, Z., Resebref och hågkomster, Samlade Skrifter 23, Stockholm: Albert Bonnier och Helsingfors: G. W. Edlund 1904

Topelius, Z., Självbiografiska anteckningar, utg. Paul Nyberg, Helsingfors: Schildts och Stockholm: Albert Bonnier 1922

[Topelius, Z.], Konstnärsbrev I–II, utg. Paul Nyberg, SSLS 360 och 381, Helsingfors 1956 och 1960

Topelius, Z., 120 dikter. Med kommentar av Olof Enckell, SSLS 435, Helsingfors 1970

Topelius, Z., Finlands krönika 1860–1878, utg. Rainer Knapas, SSLS 660, Helsingfors 2004

[Topelius, Z.], Zacharias Topelius Skrifter I–XXI, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2010–

    I Ljungblommor, utg. av Carola Herberts under medverkan av Clas Zilliacus, SSLS 742, 2010, URN:NBN:fi:sls-3795-1403178433010

    VII Fältskärns berättelser, utg. av Sebastian Köhler och Anna Movall under medverkan av Pia Forssell, SSLS 826, 2018, URN:NBN:fi:sls-6616-1525325813

    XII Finland framställdt i teckningar, utg. Jens Grandell och Rainer Knapas, SSLS 747, 2011, URN:NBN:fi:sls-3975-1403530137050

    XIII En resa i Finland, utg. av Katarina Pihlflyckt, SSLS 775, 2013, URN:NBN:fi:sls-7229-1552035312

    XIV Finland i 19de seklet, utg. av Katarina Pihlflyckt, SSLS 837, 2019, URN:NBN:fi:sls-9000-1550473610

    XV Föreläsningar i geografi och historia, utg. Jens Grandell, 2017, URN:NBN:fi:sls-6549-1508154916

    XVII Naturens Bok och Boken om Vårt Land, utg. Magnus Nylund under medverkan av Håkan Andersson, Pia Forssell och Henrik Knif, SSLS 816, 2017, URN:NBN:fi:sls-6597-1508156359

    XX:1 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare, utg. Carola Herberts, SSLS 835:1, Helsingfors 2013/2015, URN:NBN:fi:sls-6050-1432660576513

    XX:2 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna, utg. Eliel Kilpelä, SSLS 835:2, 2018, URN:NBN:fi:sls-6632-1525325973

    XXI Dagböcker, utg. Pia Asp under medverkan av Eliel Kilpelä, SSLS 823, 2018, URN:NBN:fi:sls-7059-1525330243

Tyynilä, Markku, »Calonius, Matthias», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4659-1416928957265

Törnudd, Arne, Flickan från Kahra i Topelius’ liv och diktning, Åbo: Bro 1948

Uleåborgs Tidning 1880

Upsala Universitets fyrahundraårs jubelfest september 1877, red. Anders Leonard Bygdén, Stockholm: P. A. Norstedts 1879

Wacklin, Sara, Hundrade minnen från Österbotten, Stockholm: Looström 1844–1845

Valerius, Samlade vitterhets-arbeten 2, Stockholm: Samson & Wallin 1855

Vasabladet 1860–1880

Vasenius, Valfrid, »Antikritik», »Replik» och »Slutord till hr A. Hultin», Hufvudstadsbladet 30/3, 10/4 resp. 19/4 1881

Vasenius, Valfrid, Zacharias Topelius. Hans liv och skaldegärning IV–VI, Helsingfors: Schildts 1924–1930

Vest, Eliel, Zachris Topelius. En biografisk studie, Helsingfors: Söderströms 1905

Vetterlund, Fredrik, »Finlands romantiker. Några studier i Zachris Topelii lyrik», Zacharias Topelius hundraårsminne. Festskrift den 14 januari 1918, SSLS 137, Helsingfors 1918, s. [3]–28

|624|

Väisänen, Maija, »Emma Irene Åström», Biografiskt lexikon för Finland, SSLS 710:2, Helsingfors och Stockholm 2009, URN:NBN:fi:sls-4851-1416928957457

Wallin, Johan Olof, Dikter. Andra delen. Dikter 1810–1839, utg. Emil Liedgren och Sten Malmström, Stockholm: Svenska vitterhetssamfundet 1963

Warburg, Karl, »Bokvärlden», Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 19/12 1889

Wasa Tidning 1888, 1894

Wiborgsbladet, »Bokmarknaden» [osign. recension], 21/12 1889

Wiborgs Tidning 1871–1889

[von Willebrand, Reinhold Felix], »Ljung af Z. Topelius», Hemmet och Samhället 15/5 1890

Wrede, Johan, Kommentar till Fänrik Ståls sägner, Samlade Skrifter av Johan Ludvig Runeberg XIV, Johan Wrede, Helena Solstrand-Pipping och Ulla Terling Hasán, SSLS 515:1–2, SFSV XVI, Helsingfors och Stockholm 1987 resp. 1983–1984

Wrede, Johan, »Zachris Topelius – barnatro och fosterland», Finlands svenska litteraturhistoria. Första delen: Åren 1400–1900, utg. Johan Wrede, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 1999, s. 317–330

von Wright, Magnus, Dagbok 1863–1868. Konstnärsbröderna von Wrights dagböcker 5, SSLS 600:5, Helsingfors 2004

Zilliacus, Clas, »Inledning», Zacharias Topelius, Ljungblommor, ZTS I, SSLS 742, Helsingfors 2010, URN:NBN:fi:sls-3795-1403178433010

Zola, Émile, Fällan, Stockholm: Albert Bonniers förlag 1879

Åbo Underrättelser 1863–1888

Åbo Underrättelser, »Literatur» [osign. recension], 17/12 1889

Åhlén, Carl-Gunnar, »Viskningar och rasp från talande maskin», Under strecket, Svenska Dagbladet 23/1 2009

Åkerblom, K. V., Korsholms historia. Första delen, Vasa: Korsholms kommuns förlag 1941

Österbotten 1873

Östra Finland 1880