Till Bernh. Reinhold
Kommentar
Kommentar
Inget manuskript är känt. Dikten trycktes i Helsingfors Dagblad 23/2 1870.
Den tyske konstnären Bernhard Reinhold (1824–1892) var bosatt i Helsingfors 1869–1878. I Finland arbetade han främst som porträttmålare och anlitades ofta av universitetets rektor Topelius när lärare och tjänstemän skulle avbildas. Reinhold gjorde också flera illustrationer till En Resa i Finland (1872–1874) och ett porträtt av Topelius (1922, s. 282).
Dikten publicerades i Helsingfors Dagblad med följande anmärkning: »Denna helsning till den här sedan hösten bland oss gästande tyske målaren B. Reinhold, framsades vid en kollation, dervid ett antal af konstnärsgillets aktiva ledamöter sednaste lördag uttryckte sin erkänsla mot hr Reinhold, för den vänlighet han visat genom att till gillets årsfest måla den allmänt beundrade utmärkta transparenten, föreställande konstens genius, bekransande Runebergs byst.»
Dikten är skriven på distika.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
2 Lycklig på Tiberns strand, drömmande konstnärns dröm Reinhold studerade konst i Italien 1847–1856, främst i Rom. Tiberns strand anspelar på den romerska konsten.
5 Trasteverinen person från stadsdelen Trastevere vid högra Tiberbanken.
13 pifferari (ita.) herdar från bergen öster om Rom, uppträdde i staden vid jultid med ålderdomliga visor.
15 Thule det nordligaste av den för antiken kända världen.
16 nordiska diktens kung J. L. Runeberg.
22 biltog fredlös.
25 Hyperboréers ett mytiskt folk bosatt norr om nordanvinden (Boreas) i landet Hyperborea.
33 Aïdäs härskare över underjorden (Hades).
34 Kronider gudar; barn till Kronos och Rhea.
39 Orkus dödsriket i romersk mytologi.
40 Elysiums Elysion: i grekisk och romersk mytologi den fulländade lyckans och den eviga vårens land.
45 Latona och Febus Latona (lat.) var Apollons mor; Febus binamn på Apollon.
56 skygd hägn.
Bibliografi
Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 282
Till Bernh. Reinhold
d. 19 Febr. 1870.
Föga tänkte du förr, när du satt i kastanjernas skugga
När det eviga Rom stod marmorstolt för ditt öga,
När dess manande konst värmde mäktig din håg;
5När, draperad i rödt, den brune
Trasteverinen
Stod, som en plastisk bild, trotsig mot pelarn stödd;
När med smäktande glöd, högbarmad, yppig och svartögd,
Satt för din blyga duk Romarinnan modell;
När i den ljumma qväll, i orangens dofter, ett välljud,
10Eldadt af Capris vin, smälte på cittrans sträng;
– Föga tänkte du då, att en vinterafton i norden
Skulle skåda dig här, svalkad af polens is;
Föga visste du, att brunlockige
pifferari
Skulle stämma sin ton här för kanteles folk;
15Föga syntes din pensel bestämd, att fjerran i
Thule
Kransa med sångmöns hand
nordiska diktens kung
.
Gäst från söder, som kom att töa isiga vintrar
Med din lekande färg, med din soliga luft,
Döm ej Finland ännu, fastän de skygga behagen
20Här bland drifvor du ser frostigt svepta i muff!
Döm ej Finland ännu, fast arkens flyktiga dufva,
|93|Vingade konsten, här
biltog
söker en qvist!
Döm ej, förr’n du har sett snömolnet dugga i majregn,
Sett vår vintriga natt ljusna i nattlös vår!
25Härda än ut, tilldess i frusne
Hyperboréers
Raggiga pels du kännt menskliga hjertan slå!
Se, vi helse dig gladt, Germanias pilgrim i Finland,
|74|Du, som med ädel håg forskat i söder och nord;
Du, som fäst på din duk två skilda hälfter af verlden,
30Hvart än ödet dig för, slut dem båda i famn!
Hvad är lifvet i nord? En ständig makternas tvekamp,
Fägring, vissning, – o, ja, blommor, sådda i snön!
Här ses himmelens Zeus och underjordens
Aïdäs
,
Två
Kronider
i fejd, skifta tidernas rof;
35Men här sträcker med längtans suck den törstande anden
Sin odödliga famn mot den älskade sol.
Här är strid. Här slår utan nåd en bister naturmakt,
Lik en klubba af jern, veklingsdrömmar i kras.
Här har mythen förlagt det svarta mörkret af
Orkus
;
40Här för skaldernes blick stod
Elysiums
fält;
Här är skönheten sjelf ett barn af starke Titaner,
Född af ett ändlöst ljus, famnadt af ändlös natt.
Ty så är af ålder bestämdt: det himmelska måste
Segrande glänsa fram ur jordmakternas strid.
45Ej bland eviga somrar födts
Latona och Febus
:
Bådas vagga har stått fjerran i ödslig nord.
Dröj derför, sålänge ännu kontrasternas tjusning
Föder i konstnärns själ himmelska väsens drag;
Dröj bland oss, sålänge ännu halfstelnade penseln
|94|50Fångar en blomma i snön, värd din ädla palett!
Lifva vår krets, vi få nattfjärlar, hvilka här svärma
För idealets verld, konstens fädernesland,
Der ej Romare mer, ej Tysk, ej Svensk och ej Finne,
Der ej söder och nord skiljas af rymder åt!
55Lär oss vidga, som du, vår blick långt öfver den torfva,
Der vårt fattiga bo står uti granens
skygd
!
Och när sist du vänder igen, med ljuset, till söder,
Göm ett minne af oss på din älskliga duk:
Måla en stjernklar natt och pelsade vänner i drifvan,
60Måla vid bergen sen morgonstrimman i skyn,
Och i dess glans låt sist de frusne Hyperboréer
Vänta en lång, lång vår för den blommande konst!