Lästext

|210|

Drömmen om sällhet.

(Ord till Schuberts Ständchen.)

Kom, du ljufva, kom, du blida

Väsen utan namn!

Dofta lycklig vid min sida,

Blomstra vid min famn!

5Se, vi bo i undersköna

Djupa dalars frid,

Evigt unga, sommargröna,

Långt från lifvets strid.

O, hvem är du, sköna vålnad

10På min öde stig?

Än i flammor, än förkolnad,

Ser jag upp till dig.

Hälften löje, hälften tårar,

Sorg, men sol ändå!

15Hälften höstar, hälften vårar,

Natt, men himmelskt blå!

Bubbla, som jag ej kan mäta

På min lefnads ström,

O, jag kan dig ej förgäta,

20Du min ungdomsdröm!

|161|

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Två manuskript är kända, bägge daterade 15 oktober 1865.

    Dikten är skriven till Franz Schuberts kända melodi (D957 nr 4) som komponerades till Ludwig Rellstabs dikt »Ständchen» (1802; »Leise flehen meine Lieder»). I båda dikterna riktar sig jaget med vemod och längtan till en älskad.

    Versen är trokeisk med taktschemat 4–3–4–3–4–3–4–3 och rimflätningen AbAbCdCd. Dikten avslutas med en halv strof vilket motsvarar antalet verser i Schuberts sång, där jämna verser upprepas.

    Bibliografi

    Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 213–214; Granér, Zachris Topelius kärlekslyrik 1946, s. 129 f.; Törnudd, Flickan från Kahra 1948, s. 218 f.

    Faksimil