Kommentar

Två manuskript är kända: ett utkast (ms1) och en renskrift (ms2). Dikten utkom som separattryck och avtrycktes i Hufvudstadsbladet, Morgonbladet, Åbo Posten, Åbo Underrättelser, Wiborgs Tidning, Björneborgs Tidning, Borgåbladet och Folkwännen.

Skalden Johan Ludvig Runeberg avled i sitt hem i Borgå den 6 maj 1877, begravningen ägde rum den 12 maj. Vid graven talade J. V. Snellman å ständernas vägnar och Topelius å universitetets vägnar (talen återgivna i flera tidningar). Därefter sjöng studenterna Topelius strofer till den s.k. »Narvamarschen», benämnd efter E. G. Geijers ord (se punktkommentar); melodin, av okänt ursprung, spelades ofta vid begravningar. Topelius hade tre år tidigare författat en minnessång till J. J. Nordström (s. 224) till denna melodi. – När Topelius hade ombetts författa ett begravningskväde hade han emellertid meddelat att han inte kunde finna ord nog stora och värdiga att besjunga Runeberg. Hirn noterar inflytande från Geijer i första strofen, och konstaterar att en patriotisk framtidsförvissning därefter bryter fram med en egen ton som mynnar ut i »en rent Topeliansk fridsstämning» (1935, s. 284).

Versen är fyrtaktig, trokeisk-daktylisk och har rimflätningen AAAbCCCb.

Hänvisningar till Runebergs verk finns i många dikter i Nya blad och Ljung. Topelius skrev också dikterna »Till Lektor Runeberg. Den 28 Mars 1842», »Till Professor Runeberg (Afsjungen den 25 Maj 1846)» och »Johan Ludvig Runeberg inför sitt rykte» (s. 221–224).

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

1–2 Dagas, vår, öfver [...] bleknen, försvinnen! Jfr Geijers inledande verser till »Ord till Karl XII:s Marsch vid Narva» (1818): »Viken, Tidens flyktiga minnen! / Stundens fröjder, bleknen, försvinnen!» (Dikter 1999, s. 111).

Bibliografi

Enckell i Topelius, 120 dikter, 1970, s. 303 f.; Hirn, Runebergskulten 1935, s. 283 f.; Finlands krönika 1860–1878 2004, s. 321 f.