Kommentar

Två fullständiga manuskript är kända, bägge daterade 25 Mars 1865. Dikten trycktes 1866 i Album utgifvet af Konstnärsgillet (AuaK), Helsingfors, och tillsammans med föregående dikt i Vintergrønt (V), Köpenhamn.

Erik Johan Löfgrens (1825–1884) målning »Katharina Månsdotter och Erik XIV» föreställer den svenske kungen som slumrar med huvudet i sin fästmös knä efter de s.k. Sturemorden i maj 1567. Löfgren omtalar arbetet (beställt av assessor H. Hallonblad i Wiborg) i ett brev till sin mecenat Topelius 11/11 1863 och lovar att sända ett fotografi av det. Tavlan förfärdigades och utställdes i Paris 1864, följande år visades den i Helsingfors och 1866 i Stockholm.

I samma nummer av Konstnärsgillets album där dikten ingår finns en artikel om tavlan, författad av Topelius, gillets ordförande. I den ges en bakgrund till den händelse som avbildats; hur Erik XIV efter morden flydde ut i skogen där han irrade flera dagar innan Karin Månsdotter fann honom. Artikeln lyfter fram kontrasten mellan Karins oskyldiga hängivenhet och den skuldbelastade, förkrossade Erik – hon »med blicken förtröstansfullt spanande emot himlen», han »tillintetgjord som en trasa». – Ett par veckor efter diktens tillkomst skrev Topelius ett upprop för en insamling till förmån för ett gravmonument åt Karin Månsdotter i Åbo domkyrka (Helsingfors Tidningar 7/4 1865). Jfr berättelsen om Erik XIV och Karin Månsdotter i Boken om Vårt Land (1875, ZTS XVII, s. 384 f.).

Versen är trokeisk-daktylisk med taktschemat 4–3–4–4–2–2–5 och rimflätningen aBaaBBx.

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

17 hamn trygghet.

Bibliografi

Album utgifvet af Konstnärsgillet 1866, s. 12 f.; Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 212 f.; B. A. Thunberg–ZT augusti 1862, ZTS XX:1