Vaggsång för hafvet
Kommentar
Kommentar
Inget manuskript är känt. Dikten trycktes först i Vinterqvällar II:2 (»Årstiderna», 1882) och därefter i Ljungblommor och Nya blad af Z. Topelius. Urval för skolorna (Hfrs 1883) trots att den inte ingår i Nya blad (1870).
Versen är fyrtaktig, trokeisk och parrimmad, aabbCCdd.
Vaggsång för hafvet.
(Införd i Vinterqvällar II.)
O du fria, stolta haf,
Allas väg och ingens slaf,
Du, som famnar utan gräns
Jordens rand och himmelens!
5Jag har sett din våg i fragga
Bräcka köl och dränka flagga,
Jag har hört i natt och höst
Som en åskas dån din röst.
Men nu slumrar du så säll,
10Som ett barn i sommarqväll,
Och nu gömmer du ditt svall
I den glittrande kristall.
Sof, mitt haf, på silkeskuddar!
Bär oss långt från hemmets uddar,
15Bär oss kärligt i din famn
Till en fjerran, okänd hamn!
|225|När du vaknar upp i brus,
Badande i morgonljus,
Sänd en solig bölja då
20Till mitt hjertas land också!
Söf dess sorg, och sjung dess fröjder;
Vattna dalar, spegla höjder,
Smält i silfver vid dess strand,
Kyss, o kyss mitt fosterland!
1881.