Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Nya blad och Ljung

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Nya blad
  • Finlands höjning
  • I mörka tider
  • För Finlands konstitution
  • Wasaminne
  • Wasa Marsch
  • Åbo Marsch
  • Arbetaresång
  • Marsch för Helsingfors Frivilliga Brandkorps
  • Finlands flagga
  • Lejonet på Parola malm
  • Svarta gardet
  • I Finlands vinter
  • För de nödlidande i Estland
  • Fåglalåt
  • Septembernatten 1867
  • Till de folk, som lida
  • Min Moder
  • Gömd och glömd
  • Tidigt bruten
  • Fredrika Bremers minne
  • Carl Wilhelm Fontell
  • Werner Holmberg
  • Marie Linder
  • Daniel August Sælan
  • Öfverste Fabviers Adjutant
  • Till Gustaf Adolf Montgomery
  • Till friherre J. R. Munck
  • Veteranen från Aura
  • Till G. H. Mellin
  • Till Fredr. Pacius
  • Till Magn. v. Wright
  • Till Bernh. Reinhold
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Konstnärsgillets Prolog 1869
  • Marstrand
  • Lund
  • Åbo
  • Gåfvor af höjden
  • Shakespeare
  • Votum för den dramatiska konsten i Finland
  • Kristian II i Sönderborg
  • Karin Månsdotters vaggvisa för Erik XIV
  • Voltaires hjerta
  • Giuseppe Garibaldi
  • Pio Nono
  • v. Dreyses graf
  • On m’a trompé
  • Herr Meyer
  • Gamla året till det nya
  • Nebulosan
  • Verldarnas daning
  • Aftonstjernan
  • Barnatro
  • Fotspåret i klippan
  • Ynglingatankar
  • 1. Midvinternatt
  • 2. Norrskenet
  • 3. Snöstormen
  • 4. Saga på kämpens hög
  • 5. Vårluft
  • 6. Wäinämöinens solsång
  • 7. Imatra
  • 8. Ödemark
  • 9. Ljusterflamman på sjön
  • 10. Julnatten
  • 11. Saga vid spiseln
  • 12. Furornas sus
  • 1. Ensamhet
  • 2. Bittida i skog
  • 3. På Roines strand
  • 4. Midsommarnatt
  • 5. Vattenspegeln
  • 6. På nattlig is
  • 7. Vågskimmer
  • 8. På sveden
  • 9. Spinnvisa
  • Sylvias visa 13
  • Sylvias visa 14
  • Regnbågen
  • Fågel i rosengård
  • Idyll i Valerii stil
  • Mitt hjertas kung
  • Aprilnarri
  • Rose-Marie
  • En glad visa
  • Det vet ingen
  • Romans
  • Drömmen om sällhet
  • Gossen vid tjärdalen
  • En moders dröm
  • Vaggvisa
  • Julvisa
  • Novembervisa
  • Gåtor
  • Choral af Seb. Bach
  • Ny krigssång
  • Samma öde (Nya blad 1880)
  • Ljung
  • Alexander II
  • Nikolai Alexandrovitsch
  • Studenthuset i Helsingfors
  • Ekenäs seminarium för folkskolans lärarinnor
  • Nykarleby seminarium för folkskolans lärare
  • Fruntimmersskolan i Helsingfors
  • Olofsborg
  • Neva
  • Kymmene bär sin moder till grafven
  • Skogssköflingen
  • Originala skuldsedeln
  • Draktänder
  • Till Finlands Mödrar
  • Pehr Brahe
  • Henrik Gabriel Porthan
  • Mathias Calonius
  • Frans Michael Franzén
  • Selma och Fanny
  • Johan Ludvig Runeberg
  • J. L. Runeberg inför sitt rykte
  • Johan Jakob Nordström
  • Fredrik Cygnæus
  • Elias Lönnrot
  • Fridhem
  • Skaldebref till C. A. Wetterbergh
  • Leonard Falander
  • Carolina Borgström
  • Frans Sedmigradsky
  • Till Emma Irene Åström
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Vegas spår
  • Strandbrinken
  • Ett Lützen-minne
  • Finska rytteriets marsch i trettioåra kriget
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Bertel Thorvaldsen
  • I Konstnärsgillets Album
  • Konstnärsgillet i Helsingfors
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Konstnärens maka
  • Magnus von Wright
  • Karl Collan
  • Karl Emanuel Jansson
  • Jenny Lind
  • Till en skådespelerska
  • Flickan från Miletos
  • Cendrillon
  • Till Fredrik Pacius
  • Var lugn för vår tid!
  • Vinterqväll
  • Midsommarnatt
  • Utsäde
  • Kommunismens vagga
  • Katolicismens enka i Finland
  • Töcknen vid Lützen
  • Dothan
  • De många boningarna
  • Novemberqväll
  • Vårmorgon
  • Sextionde födelsedagen
  • Julgranen i Konstnärsgillet
  • Qvinnans rätt
  • Noli me tangere
  • De gamlas kadrill på de ungas bröllopp
  • Rigi Kulm
  • Den första fonografen
  • Nystads skräddare
  • Ballad ur operan Kung Karls Jagt
  • Hellas’ barn
  • Vaggsång för hafvet
  • Aftonsång
  • Morgonsång
  • Glömd
  • Menuett af Mozart
  • Julvisa
  • De två vid elfven
  • En trogen tjenarinna
  • Qvarnen och smedjan
  • En vindskammare
  • Mina aspar
  • Speglande vatten
  • Förr och nu
  • Trosbekännelse
  • Archimedes’ fasta punkt
  • Kraft och ära
  • Maria
  • De heligas kronor
  • O, stjerna du!
  • Advent
  • Konungen kommer!
  • Julefrid
  • Det stora löftet
En vindskammare

Mina aspar

Speglande vatten

Mina aspar

Lästext

|246|

Mina aspar.

De stodo höga vid elfvens branter,

De voro vindarnas musikanter,

De läste bön för den tysta fläkten,

Som gick att somna i aftonväkten,

5Och när han vaknat till dagens qvalm,

De sjöngo åter hans morgonpsalm.

De voro gamla, men ungdomssköna;

Jag sett dem gula och åter gröna,

I alla dagrar, som ljuset formar,

10I fågelsånger och vinterstormar,

I sol, i skugga, i månens sken,

Med silfverglans öfver stam och gren.

|322|

De voro vittnen till barndomslycka.

När skolans lexor hört upp att trycka

15Och pilten kom till den kända hamnen,

Då tog han dem, näst sin mor, i famnen;

Men alltför kort var hans unga arm

Att sluta om deras hårda barm.

|247|

Han klängde munter, som ekorrn hoppar,

20Att rista runor i stam och toppar.

Han satt der länge, han satt der ofta,

När luften kändes af rosor dofta.

Han lärde der, utan pet och bråk,

Naturens hemliga teckenspråk.

25När elfvens forsar i strida strömmar

För stranden biktade segerdrömmar,

Då hördes asparnes sus dem svara

Och nattens gåtor för dem förklara.

Snart stämde trasten sin ton deri,

30Och luften svälde af harmoni.

Tag allt det mildaste i naturen,

Tag rönn- och häggdoft, af vinden buren;

Lägg aftonskyar i vattenspeglar;

Tag vår och kärlek, som allt beseglar;

35Väf detta samman i sommarljus,

Och låt det sjunga i aspens sus!

Jag plockat visor, jag samlat frågor

Från hedens ljung och från hafvets vågor,

Från forsens brus och från lärkans tunga,

40Men mina aspar ha lärt mig sjunga.

Du, som har älskat ett lyckligt hem,

Jag ber dig, mins med din vänskap dem!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett manuskript är känt, daterat 1874–1878 24/1.

    I »Mina aspar» väver Topelius samman natur och dikt. Därigenom framträder en romantisk poetik: dikterna är sprungna ur naturens hemliga teckenspråk. I den postumt ugivna Blad ur min tänkebok återges samma minnesbild: »När jag hemkom som barn från skolan, omfamnade jag i översvallande fröjd mina aspar i trädgården; de utbredde över mig sina grenar och hälsade mig med sina susande löv. Ur dessa träd växte mitt land och mitt folk; ur vindens sus i löven talade till mig naturens språk.» (1898, s. 103 f.).

    Versschemat är nystev, rimflätningen AABBcc. Topelius använder nystev frekvent i Ljungblommor (om denna vers, se ZTS I, s. 335).

    Bibliografi

    Schalin, Kuddnäs 1935, s. 88 f.; Topelius, Blad ur min tänkebok 1898, s. 103 f.

    Faksimil

    Ny kolumn