Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Nya blad och Ljung

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Nya blad
  • Finlands höjning
  • I mörka tider
  • För Finlands konstitution
  • Wasaminne
  • Wasa Marsch
  • Åbo Marsch
  • Arbetaresång
  • Marsch för Helsingfors Frivilliga Brandkorps
  • Finlands flagga
  • Lejonet på Parola malm
  • Svarta gardet
  • I Finlands vinter
  • För de nödlidande i Estland
  • Fåglalåt
  • Septembernatten 1867
  • Till de folk, som lida
  • Min Moder
  • Gömd och glömd
  • Tidigt bruten
  • Fredrika Bremers minne
  • Carl Wilhelm Fontell
  • Werner Holmberg
  • Marie Linder
  • Daniel August Sælan
  • Öfverste Fabviers Adjutant
  • Till Gustaf Adolf Montgomery
  • Till friherre J. R. Munck
  • Veteranen från Aura
  • Till G. H. Mellin
  • Till Fredr. Pacius
  • Till Magn. v. Wright
  • Till Bernh. Reinhold
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Konstnärsgillets Prolog 1869
  • Marstrand
  • Lund
  • Åbo
  • Gåfvor af höjden
  • Shakespeare
  • Votum för den dramatiska konsten i Finland
  • Kristian II i Sönderborg
  • Karin Månsdotters vaggvisa för Erik XIV
  • Voltaires hjerta
  • Giuseppe Garibaldi
  • Pio Nono
  • v. Dreyses graf
  • On m’a trompé
  • Herr Meyer
  • Gamla året till det nya
  • Nebulosan
  • Verldarnas daning
  • Aftonstjernan
  • Barnatro
  • Fotspåret i klippan
  • Ynglingatankar
  • 1. Midvinternatt
  • 2. Norrskenet
  • 3. Snöstormen
  • 4. Saga på kämpens hög
  • 5. Vårluft
  • 6. Wäinämöinens solsång
  • 7. Imatra
  • 8. Ödemark
  • 9. Ljusterflamman på sjön
  • 10. Julnatten
  • 11. Saga vid spiseln
  • 12. Furornas sus
  • 1. Ensamhet
  • 2. Bittida i skog
  • 3. På Roines strand
  • 4. Midsommarnatt
  • 5. Vattenspegeln
  • 6. På nattlig is
  • 7. Vågskimmer
  • 8. På sveden
  • 9. Spinnvisa
  • Sylvias visa 13
  • Sylvias visa 14
  • Regnbågen
  • Fågel i rosengård
  • Idyll i Valerii stil
  • Mitt hjertas kung
  • Aprilnarri
  • Rose-Marie
  • En glad visa
  • Det vet ingen
  • Romans
  • Drömmen om sällhet
  • Gossen vid tjärdalen
  • En moders dröm
  • Vaggvisa
  • Julvisa
  • Novembervisa
  • Gåtor
  • Choral af Seb. Bach
  • Ny krigssång
  • Samma öde (Nya blad 1880)
  • Ljung
  • Alexander II
  • Nikolai Alexandrovitsch
  • Studenthuset i Helsingfors
  • Ekenäs seminarium för folkskolans lärarinnor
  • Nykarleby seminarium för folkskolans lärare
  • Fruntimmersskolan i Helsingfors
  • Olofsborg
  • Neva
  • Kymmene bär sin moder till grafven
  • Skogssköflingen
  • Originala skuldsedeln
  • Draktänder
  • Till Finlands Mödrar
  • Pehr Brahe
  • Henrik Gabriel Porthan
  • Mathias Calonius
  • Frans Michael Franzén
  • Selma och Fanny
  • Johan Ludvig Runeberg
  • J. L. Runeberg inför sitt rykte
  • Johan Jakob Nordström
  • Fredrik Cygnæus
  • Elias Lönnrot
  • Fridhem
  • Skaldebref till C. A. Wetterbergh
  • Leonard Falander
  • Carolina Borgström
  • Frans Sedmigradsky
  • Till Emma Irene Åström
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Vegas spår
  • Strandbrinken
  • Ett Lützen-minne
  • Finska rytteriets marsch i trettioåra kriget
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Bertel Thorvaldsen
  • I Konstnärsgillets Album
  • Konstnärsgillet i Helsingfors
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Konstnärens maka
  • Magnus von Wright
  • Karl Collan
  • Karl Emanuel Jansson
  • Jenny Lind
  • Till en skådespelerska
  • Flickan från Miletos
  • Cendrillon
  • Till Fredrik Pacius
  • Var lugn för vår tid!
  • Vinterqväll
  • Midsommarnatt
  • Utsäde
  • Kommunismens vagga
  • Katolicismens enka i Finland
  • Töcknen vid Lützen
  • Dothan
  • De många boningarna
  • Novemberqväll
  • Vårmorgon
  • Sextionde födelsedagen
  • Julgranen i Konstnärsgillet
  • Qvinnans rätt
  • Noli me tangere
  • De gamlas kadrill på de ungas bröllopp
  • Rigi Kulm
  • Den första fonografen
  • Nystads skräddare
  • Ballad ur operan Kung Karls Jagt
  • Hellas’ barn
  • Vaggsång för hafvet
  • Aftonsång
  • Morgonsång
  • Glömd
  • Menuett af Mozart
  • Julvisa
  • De två vid elfven
  • En trogen tjenarinna
  • Qvarnen och smedjan
  • En vindskammare
  • Mina aspar
  • Speglande vatten
  • Förr och nu
  • Trosbekännelse
  • Archimedes’ fasta punkt
  • Kraft och ära
  • Maria
  • De heligas kronor
  • O, stjerna du!
  • Advent
  • Konungen kommer!
  • Julefrid
  • Det stora löftet
Kraft och ära

Maria

De heligas kronor

Maria

Lästext

|263|

Maria.

Det var i kyrkan lemma startSaint Germainkommentar, Paris.

Qväll. Skymning. Ljudlös öppnades och tillslöts

Den lätta dörren. Droppvis samlades

Än en, än åter en ur menskohafvet

5Att söka lemma starthamnkommentar i enrum med sin Gud.

Han är ju öfverallt, men han förnims ej

I hafvens vågsvall. Själens trängtan söker

En klippfast strand med säker ankargrund.

Hvi stängs ett lutherskt tempel dagen om?

10Är Gud sex dagar död för att den sjunde

Tillbedjas några timmar och förgätas

Till nästa sabbat?

Altaren och bilder

Vid dörrens sidor bjödo in de fromme.

Till höger stod Maria, himlens drottning,

15Med Jesusbarnet, trampande på lemma startmånenkommentar.

Der brunno många ljus, och täta skaror

Knäböjde der i andakt för madonnan.

Till venster låg ett altare i skuggan

Med Frälsaren på korset. Tvenne vaxljus

|264|

20Belyste korsets fot, men lemnade

Gestalten dunkel. Detta altare

Var öfvergifvet, ensligt, tomt, förglömdt …

|331|

De höga bågarne af kyrkans hvalf

Försvunno tyst i mörkret. Här och der

25En svag reflex, en drömlik suck af ljus.

Från fönstren föll ett återsken så sällsamt

På bilden der till höger, att en strimma,

Hvass som en svärdsudd, genomborrade

Madonnans bröst …

Var det en villa, säg?

30Var det ej profetian, som fullbordas

Och skall fullbordas intill dagars ände,

Så länge hon tillbedes, han är glömd?

lemma start»Ett svärd skall ock igenom din själ gå!»kommentar …

Ödmjuka, rena, blyga jungfru du,

35Som aldrig sökt bland menskor eget pris,

Du lemma start»Herrens tjenarinna»kommentar, som i saktmod

Såg sjelfförsakande din ära all

I Sonens herrlighet och prisats salig

För hans namn, ej för ditt; – du trogna moder,

40Som sade: lemma start»hvad han bjuder er, det gören!»kommentar –

Du, som bar mera fröjd och mera sorg,

Än någon qvinna bar, och bar det allt

För hans skull undergifven, tyst, förgäten

Och gick från korset att förgäten dö, –

45Dig hafva de ryckt ur din glömda graf

Och satt dig hädande på himlens thron, –

|265|

Dig, syndiga föräldrars svaga barn,

Frikalla de från mensklighetens skuld,

Förguda dig, tillbedja dig, anropa dig,

50Som vore icke all din salighet

Af nåd allena, icke din förtjenst!

Du lärt förlåta, du förlåter dem.

De, som tillbedja dig, ha på din tid

Knäböjt för bilden af lemma startTiberiuskommentar,

55De prisat lemma startNerokommentar som en gudason,

Och än i dag de vältra sig i stoftet

För hvarje tidens storhet. Men när tusen

Och åter tusen vända sig från Kristus,

Din Son och Herre, för att kyssa fållen

|332|

60Af dina bilders mantlar, när de skria

Framför Hans kors, som burit verldens synd,

Att lemma start»stor är de Efesiers Diana»kommentar, –

Då går i dag ännu ett svärd igenom

Din själ. Långt hellre ville du

65Ännu en gång stå böjd på Golgatha,

Hugsvalad i din bittra moderssorg

Af evighetens ord: lemma start»det är fullkomnadt!»kommentar

lemma startDu älskeliga bild af ödmjuk tro,

Du rena jungfru, som i konstnärns dröm

70Stod hög uti din oskulds majestät

För Rafael och lånade hans pensel

Ditt sköna anlete,kommentar dig ha de plundrat

På qvinnans höghet, sjelfförsakelsen,

Dig ha de gjort till verldens afgud, – dig!

|266|

75Men dock förblir du ren och utan fläck

I Kristi, i din Sons, rättfärdighet,

Och intet stoft skall låda vid din skrud

Ibland Guds heliga. Den tid skall komma,

När ingen vantro böjer knä för dig,

80När ingen dyrkar hädiskt mer ditt namn,

lemma startMen slägte efter slägte saligprisar

Ditt minne, såsom Kristus prisat det:

»Ja, salige förvisso äro de,

Som höra Herrens ord och gömma det.»kommentar

85Och då skall svärdet ryckas ur din själ,

Då – ack, först då! – skall du ej blöda mer.

1875.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett manuskript är känt. Dikten publicerades först i kalendern Excelsior 1888, utgiven av Finsk Qvinnoförening.

    I manuskriptet är dikten daterad 11/10 86, men i diktsamlingen 1875. Anledningen är att Topelius hösten 1875 tillbringade några veckor i Paris, och han brukade då besöka kyrkan Saint Germain (Vasenius VI, s. 181); Enckell påpekar att Topelius ofta angav tidpunkten för den skildrade upplevelsen, inte för tillblivelsen (1970, s. 364). Den visuella realismen och den koncisa, korthuggna satsbyggnaden anknyter stilistiskt till Topelius åttiotalsdiktning.

    Dikten tar avstånd från den Mariakult som blivit sanktionerad av Pius IX och som satte madonnan i centrum, inte Kristus. Enckell förmodar att Topelius Maria-dikter är influerade av C. J. L. Almqvists bibliska skådespel »Mirjam», där den ödmjuka modersgestalten ställs i motsats till teologernas jungfru Maria. Den antikatolska hållningen spåras i »Giuseppe Garibaldi» (s. 105 ff.) och »Pio Nono» (s. 107 f.) (1970, s. 291 f., 364). – Dikten är skriven på blankvers.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    1 Saint Germain den katolska klosterkyrkan Saint-Germain-des-Prés i Paris.

    5 hamn tillflykt.

    15 månen en symbol för Kristi församling.

    33 »Ett svärd skall ock igenom din själ gå!» I Luk. 2 profeterar den fromme Simeon över Maria: »Ja, ett svärd skall ock gå genom din egen själ, på det att många hjertans tankar må uppenbaras.»

    36 »Herrens tjenarinna» Efter bebådelsen omtalar Maria sig själv som »Herrens tjänarinna» (Luk. 1).

    40 »hvad han bjuder er, det gören!» Joh. 2:5 »Hvad helst han säger eder, det gören.»

    54 Tiberius romersk kejsare 14–37.

    55 Nero romersk kejsare 54–68.

    62 »stor är de Efesiers Diana» I Apg. 19 berättas att den guldsmed som färdigställde Dianatemplet förargades på Paulus för att han lärde att det som är gjort av människohänder inte är gudar. Han uppviglade därför folkmassorna som ropade »Stor är Efesiernas Diana» (vers 34).

    67 »det är fullkomnadt!» Jesu sista ord på korset.

    68–72 Du älskeliga bild [...] Ditt sköna anlete, Topelius såg Raffaello Santis (1483–1520) kända målning Sixtinska madonnan på Gemäldegalerie Alte Meister vid sitt besök i Dresden 1856. Han betecknar den som »en uppenbarelse, omedelbart fångad på duken ur ingifvelsens största andakt»: »Aldrig i detta lif får man se en sådan förening af oskuld och höghet, af den största ödmjukhet och det högsta majestät» (HT 25/10 1856).

    81–84 Men slägte efter slägte [...] Som höra Herrens ord och gömma det.» I Luk. 11 säger en kvinna till Jesus: »Salig är den qveden, som dig burit hafver, och de spenar, som du ditt hafver.» Jesus svarar: »Ja, salige äro de som höra Guds ord, och gömma det» (vers 27– 28). Jfr Luk. 2:19.

    Bibliografi

    Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 288–293, 364; Topelius, »Söderom Östersjön. 14. Sixtinska madonnan», Helsingfors Tidningar 25/10 1856; Vasenius VI, s. 181

    Faksimil

    Ny kolumn