Fest-Kantat

Lästext

[3]

Fest-Kantat.

Dagas, dagas, dunkla skugga!

Ljusna åter, ljufva vår!

Låt ur vintermolnet dugga

Glädjens halft förgätna tår!

5Ändlöst, ändlöst öfver landen,

Öfver hafven, öfver stranden,

Bort mot fjerran himlaranden

Ett omätligt jubel går.

Lugna, lugna, våg i fjorden!

10Fridens ranka, blomma grön,

Och kring tusen mil af jorden

Knyt en krans af myrten skön!

Ändlöst, ändlöst, ur millioner

Hjertan, läppar, hyddor, throner,

15Städer, isar, öknar, zoner

Stiger samma, samma bön.


Välkommen, sköna Brud, som, lik en morgonstrimma,

Kom, att, en kulen qväll, med tjusande behag

För vida österland bebåda nyfödd dag

20Och sprida vårens doft i höstens bleka dimma!

En syn, så älskligt ljuf, ej detta rike sett,

|4|

Sen fem och tjugu år, när landets ädla Moder

Kom, ung och skön som Du, att från Germaniens floder

Välsigna dessa folk, dem Hon sitt hjerta gett.

25Så träd i Hennes spår! Blif, liksom Hon det är,

För alla dina folk så oförgätligt kär;

En blomsterranka kring den tunga maktens spira,

En tröstarinna, som hugsvalar smärtans sår,

En ljusets engel, som i folkens åsyn går,

30Lycksaligt lende, att fridens palmer vira!

Med tacksamhetens tår din unga myrten sira,

Och strö välsignelse som rosor i ditt spår!

När, lik en stjerna, tänd att älska och försona,

Ditt namn Du flätar in i Rysslands kejsarkrona,

35Mins ock ditt Finland då, fast ringa är dess lott,

Der dina fäders thron en stormig dag har stått,

Men der din thron skall glans af folkets lycka vinna,

Och älska detta folk, som älskar Dig, Furstinna!


Herrskade hugstor

40I fordomtima

Jernfast hjelte

Ung Jaroslav.

Vän vid hans sida

Vandrat Varägers

45Skandia-dotter

Ingegerd.


|5|

De höga portar, de ljusa salar,

Der vetenskapen till lifvet talar,

I dag med jubel å gafvel springa,

50Att Ungdomsfursten sin hyllning bringa.

Han går i spetsen för dessa leder,

Dem aldrig döden skall meja neder,

Dem aldrig mörkret skall slå i banden:

De äro eviga, liksom anden.

55De bära framtid uppå sin fana,

Och det är Han, som skall väg dem bana,

Och Han skall föra dem an till strider

För menskligheten i alla tider;

För ljus! För sanning! För rätt i norden!

60Så högt finns icke ett värf på jorden.

För det så skola hans unga leder

Till döden kämpa i tro och heder.

De följa Honom. De gladt sig smycka,

Att helsa morgonen af Hans lycka,

65Och Han skall finna dem vid sin sida,

När nattens stjernor i molnet skrida.

Liksom Hans Fader har älskat ljuset,

Så skall Han vexa i morgonsuset

Af nya tider, att Han fullborde

70Det ljusets verk, som Hans Fader gjorde.

|6|

Då skall, i sekler ej mer förgäten,

En morgonrodnad för menskligheten

Sin brölloppsmantel af purpur spinna

Kring Alexander och Hans Furstinna.


Hymn för H. M.Hans Majestät Kejsaren.

75Gud, med din starka allmaktshand

Bevara furste, folk och land!

Gud, skydda Alexander!

Låt i Hans hägn vårt land stå opp

Från natt och sorg till ljus och hopp!

80Gud, skydda Alexander!

|10|

Välsigna, Gud, Hans stora verk!

Med folkets kärlek Honom stärk!

Gud, skydda Alexander!

Omhägna Du till evig tid

85Hans ätt, Hans folk och verldens frid!

Gud, skydda Alexander!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Topelius skrev hyllningsdikten inför universitetets festligheter i samband med att kanslern, tronföljaren Alexander Alexandrovitj ingått äktenskap med storfurstinnan Maria Fjodorovna (tid. prinsessan Dagmar av Danmark). Måndagen den 10/12 1866 ordnade universitetet en fest i solennitetssalen, med inbjudna från såväl den politiska och militära ledningen som kyrkan, borgerskapet och den akademiska världen. Topelius »Fest-Kantat» sjöngs till musik av Fredrik Pacius. Festligheterna beskrivs i Hufvudstadsbladet och Helsingfors Dagblad 11/12 1866, där också dikten återges. Se också inledningen, »De akademiska tillfällighetsdikterna».

    Kantaten samt den efterföljande »Hymn för H. M. Kejsaren» återges efter festskriften Vid Kejserliga Alexanders Universitetets i Finland fest den 10 December 1866 1867.

    Bibliografi

    Helsingfors Dagblad 11/12 1866; Hufvudstadsbladet 11/12 1866

    Faksimil