|38|

Minne af Karl Emanuel Jansson.

(Vid Konstnärsgillets årsmöte den 5 Febr. 1875.)

Har du sett huru dyningen slår emot land

Vid Ålands tusende skär,

Hur han drömmande ritar de linier i sand

Som en skrift och en teckning der;

5Hur han rullar tillbaka och kommer igen,

Utplånar sin runa och ritar den än?

Hans teckning kan ingen tyda,

En hafvets gåta är den.

Men der satt en begrundande yngling och såg

10På vexlande böljors skrift.

Han förstod deras runor, de värmde hans håg;

Då tog han sitt ritarestift.

Och han sökte för drömmarnes bilder en form,

Men de plånades bort uti hafvets storm:

15Hans bild kunde ingen tyda,

Den hade ej konstens norm.

Och då for han att söka i rankornas land

Vid Rhen sitt mästarebref;

Der mindes han åter de bilder i sand,

20Som böljan vid Åland skref.

Nu fingo de reglade former till slut,

Nu fans ej ett haf, som dem plånade ut,

Nu kunde ett barn förstå dem,

Nu slog deras lifsminut.

25Och nu växte på duken i klarnande drag

Hans minnen från barndomsdar:

Han målade kyrkan på sabbathsdag

Och fästmöns rodnande svar,

Han målade bruden i löftets stund

30Och sjömäns hvila på ankargrund;

Hans bilder prisades vida,

De gjorde kring verlden rund.

|39|

Än i går så förgäten, i dag så berömd,

Han gick med drömmande håg.

35I hans leende taflor låg tåren gömd,

Som perla i solvarm våg.

Hvar bild var ju gripen ur lifvets härd,

Så bekant, så förtrogen i hemmets verld:

Det vigde honom till konstnär,

40Det värmer vår minnesgärd.

Hans konst var dock finsk, och hans namn är vårt.

Ack, domnad är nu hans arm!

Den böljande dyning slog alltför hårdt

Mot blommorna i hans barm.

45De vissnade stilla, de föllo af

I blomningens dagar på tidig graf;

Han hvilar på barndomsstränder

Vid Ålands brusande haf.

Och härnäst när en vår har löst isarnas band

50Vid dessa stormiga skär,

Då rullar en dyning på nytt mot land

Och ristar sin runa der.

Men ingen oss säger vid vågornas svall

När åter en yngling begrunda skall

55Det dunkla hafvets gåtor

Och vigas till konstnärns kall.

Z. T.