Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Uppsala
Lästext
|221|
Från universitetet i Helsingfors.
Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Upsala.
1 På den ärorika dag, när Upsala Universitet firar minnet af fyra århundradens segrar i sanningens tjenst, står äfven Finland med sina välönskningar endrägtigt vid sidan af allt Skandinaviens land. Intet haf, inga gränser, inga skiftande öden eller olika utvecklingsbanor åtskilja i detta ögonblick de Folk, hvilka Försynen tilldelat den gemensamma äran och pligten att eröfra den yttersta Norden åt Europas kultur.
2 Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland skattar sig lyckligt, att på denna minnets dag få frambära till Kongliga Universitetet i Upsala uttrycken af sitt och sitt lands varmaste, aktningsfullaste erkännande. Såsom ett ädelt frö är den Finska Högskolan utsådd i tidernas mörker af Christina, Axel Oxenstjerna, Pehr Brahe den yngre och Isak Rothovius, efter den då redan frejdade förebilden af Upsala Akademi. Det är Stiftarnes, det är Förebildens äreminne, att detta frö burit för Finland en rik frukt under högsinte Monarkers hägn och en sjelfständig medverkan af den Finska folkanden. Att Kongliga Universitetet i Upsala ville räkna äfven detta kulturverk bland sina segrar, derom anhålle vi på grund af en lång, gemensam historisk utveckling och på grund af de 169 år, under hvilka Upsala varit för Åbo Akademi ett manande föredöme, en erfaren rådgifvarinna, ofta äfven den äldre, rikare visdomshärd, der finske ynglingar sökt och funnit ett högre mått af vetenskaplig utbildning.
4 Sent rosta de runor, som i häll ristas. Med häfdens höga minnen bakom oss, med ett gemensamt hopp framför oss om nordens ljus|222| och med den aldrig slocknande vördnadens, vänskapens, tillgifvenhetens starka föreningsband, frambär nu, i seklernas högtidsstund, det Finska Universitetet sin djupt och varmt kända lyckönskan till Kongliga Universitetet i Upsala. Ära och framgång åt nordens äldsta ljuskälla, vetenskapernas moder! Vare dess utsäde lyckosamt, dess skördar rika. Vare dess hugstora minnen en maning och ett förebud till nya, glänsande segrar på forskningens bana. Och må från dessa Odins åldriga salar ännu i sekler strömma ett mäktigt ljus öfver allt Nordens land, till hugnad och gagn för efterkommande slägten.
5 Å Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland vägnar:
6 Zach. Topelius.
F. J. von Becker.
W. Lagus.
Otto Hjelt.
G. Ehrström.
J. A. Estlander.
Z. J. Cleve.
Georg Z. Forsman.
A. W. Ingman.
S. O. Lindberg.
Fr. W. Mäklin.
C. G. Estlander.
A. Fr. Nordqvist.
Th. Rein.
J. Pippingsköld.
Robert Montgomery.
J. J. Chydenius.
H. Råbergh.
L. Mechelin.
Konrad Hällstén.
Ernst Strandman.
Gustaf Johansson.
F. J. Wiik.
Helsingfors, September 1877.
Kommentar
Kommentar
Topelius deltog på särskild inbjudan och på egen bekostnad i Uppsala universitets fyrahundraårs jubelfest den 5 september 1877. Denna lyckönskning undertecknades av universitetets samtliga ordinarie professorer. Under festligheterna höll Topelius också ett tal, se [Hälsningstal vid jubelfesten i Uppsala 1877]. Se också »Helsning till Upsala».
Lyckönskningen trycktes i Hufvudstadsbladet 8/9 1877. Den återges här efter Upsala universitets fyrahundraårs jubelfest september 1877 (1879). Ett manuskript ingår i Nationalbibliotekets Topeliussamling, 244.115.
Bibliografi
Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 460; Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 302
Från universitetet i Helsingfors.
Till Herr Rector Magnificus och Amplissimum Consistorium vid Kongliga Universitetet i Upsala.
1 På den ärorika dag, när Upsala Universitet firar minnet af fyra århundradens segrar i sanningens tjenst, står äfven Finland med sina välönskningar endrägtigt vid sidan af allt Skandinaviens land. Intet haf, inga gränser, inga skiftande öden eller olika utvecklingsbanor åtskilja i detta ögonblick de Folk, hvilka Försynen tilldelat den gemensamma äran och pligten att eröfra den yttersta Norden åt Europas kultur.
2 Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland skattar sig lyckligt, att på denna minnets dag få frambära till Kongliga Universitetet i Upsala uttrycken af sitt och sitt lands varmaste, aktningsfullaste erkännande. Såsom ett ädelt frö är den Finska Högskolan utsådd i tidernas mörker af Christina, Axel Oxenstjerna, Pehr Brahe den yngre och Isak Rothovius, efter den då redan frejdade förebilden af Upsala Akademi. Det är Stiftarnes, det är Förebildens äreminne, att detta frö burit för Finland en rik frukt under högsinte Monarkers hägn och en sjelfständig medverkan af den Finska folkanden. Att Kongliga Universitetet i Upsala ville räkna äfven detta kulturverk bland sina segrar, derom anhålle vi på grund af en lång, gemensam historisk utveckling och på grund af de 169 år, under hvilka Upsala varit för Åbo Akademi ett manande föredöme, en erfaren rådgifvarinna, ofta äfven den äldre, rikare visdomshärd, der finske ynglingar sökt och funnit ett högre mått af vetenskaplig utbildning.
3 Magnifice Herr Rector! Amplissimum Consistorium!
4 Sent rosta de runor, som i häll ristas. Med häfdens höga minnen bakom oss, med ett gemensamt hopp framför oss om nordens ljus|222| och med den aldrig slocknande vördnadens, vänskapens, tillgifvenhetens starka föreningsband, frambär nu, i seklernas högtidsstund, det Finska Universitetet sin djupt och varmt kända lyckönskan till Kongliga Universitetet i Upsala. Ära och framgång åt nordens äldsta ljuskälla, vetenskapernas moder! Vare dess utsäde lyckosamt, dess skördar rika. Vare dess hugstora minnen en maning och ett förebud till nya, glänsande segrar på forskningens bana. Och må från dessa Odins åldriga salar ännu i sekler strömma ett mäktigt ljus öfver allt Nordens land, till hugnad och gagn för efterkommande slägten.
5 Å Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland vägnar:
6 Zach. Topelius.
Helsingfors, September 1877.