2 Den nui dag för första gången väckta frågan om en qvinnas inträde som student vid Finlands högskola har en längre portéespråk: franska, än man nu kan uppfatta. Den är af stor vigt som prejudikat och af ännu större vigt som princip. Den innebär ett af samtidens betydelsefullaste framsteg, nemligen erkännandet af qvinnasns rätt till en högre bildning lika med mannen; ett erkännande, hvari andra länder, och delvis äfven Ryssland, hunnit framför oss. Wi borde så mycket mindre tveka att ansluta oss dertill, då ju saken i principprincipen blifvit erkänd vid genom landets fruntimmersskolor och det nu endast gäller att gifva denna principsamma dess fulla, följdriktiga konseqvenstillämpning.|2||102|
3 Jag inser väl att tillämpningen mötes af vissa betänkligheter, i ans.anseende till den betydelse man härtills fäst vid orden student och studentprivilegier. Men då härmed icke hurnu följer berättigande till statens tjenst och privilegierna väsentligen innebära endast friheten och möjligheten att förvärfva ett högre kunskapsmått, finner jag intet verkligt hinder mot att tolka ordet yngling i univ.s statuter såsom studerande ungdom; hvilken tolkning redan innefattas i original: det det finska ordet nuorukainen.språk: finska Jag anser att minst ett universitet bör mäkla med sådana frågor, utan fastmera med fulla händer gifva hvad det förmårom bildningens utbredande. Jag för min deloch voterar, att Consistorium må tillstyrka ett obetingadt bifall till dennahr Tschetschulins ansökning. Rektor har vid inskriptionen i dag med rätta anmsvårläst p.g.a. överskrivningärkt, att vissa företeelser vid universitet utgöra en säker måttstock för landets framsteg i intelligens. Jag är öfvertygad, att dennaConsistoriiuppfattningvotum i föreliggande frågafall skall af framtiden räknas bland sådana företeelser|3||103| och som sådan bedömas. Och när jag betänker, att hithörande paragraf i Consistorii Academici protokoll för den 19 Januari 1870 otvifvelaktigt skall blifva en paragraf i Finlands kulturhistoria, vågar jag tillägga den önskan, att Consistorium nu ville enhälligt tillstyrka bifall till sammanämnde ansökning.
Kommentar
Kommentar
Det här är Topelius yttrande vid konsistorium den 19/1 1870, där han förordade kvinnors rätt att studera vid universitetet. Frågan aktualiserades i och med kommerserådet Fjodor Tschetschulins anökan den 4/1 1870 om att hans dotter Maria skulle få avlägga studentexamen. Förslaget tillstyrktes av konsistorium. Vicekansler Casimir von Kothen ställde sig negativt till saken, men kejsar Alexander II gladde sig åt att en kvinna med ryska rötter ville bli den första studenten. I Ryssland hade kvinnorna fått tillträde till universitetet redan på 1850-talet, även om denna rätt inte förblev beständig efter detta. Mer om proceduren i Topelius, »Anteckningar angående kvinnors rätt att studera vid universitetet», ZTS XVI LÄNK.
Maria Tschetschulin blev den första kvinnan i Finland att avlägga studentexamen. Topelius kommenterar hennes studentexamen i Finlands krönika den 18/5 1870 (s. 223 ff.). Hon fortsatte trots detta inte på universitetet, eftersom hon till följd av sin fars död 1871 och familjens konkurs började arbeta som kontorist. Tschetschulin avgick formellt från universitetet den 4/10 1873.
Yttrandet återges efter manuskript i Topeliussamlingen, 244.115, Nationalbiblioteket. Det ingår också i konsistoriets protokoll för den 19/1 1870 (HU, Centralarkivet).
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
2 portée (fra.) omfattning.
Bibliografi
Mäkelä-Alitalo & Väisänen, »Tschetschulin, Maria», Kansallisbiografia 2001 (läst 7/8 2019); Heikel, Helsingfors universitet 1640-1940 1940, s. 481; Topelius, »Till Consistorium den 10 April 1878» ZTS XVI 2020; Topelius, Finlands krönika 1860-1878 2004, s. 223 ff.
Consist. protokoll för d. 19 Jan.
1 Topelius:
2 Den nui dag för första gången väckta frågan om en qvinnas inträde som student vid Finlands högskola har en längre
portéespråk: franska
, än man nu kan uppfatta. Den är af stor vigt som prejudikat och af ännu större vigt som princip. Den innebär ett af samtidens betydelsefullaste framsteg, nemligen erkännandet af qvinnasns rätt till en högre bildning lika med mannen; ett erkännande, hvari andra länder, och delvis äfven Ryssland, hunnit framför oss. Wi borde så mycket mindre tveka att ansluta oss dertill, då ju saken i principprincipen blifvit erkänd vid genom landets fruntimmersskolor och det nu endast gäller att gifva denna principsamma dess fulla, följdriktiga konseqvenstillämpning.|2||102|
3 Jag inser väl att tillämpningen mötes af vissa betänkligheter, i ans.anseende till den betydelse man härtills fäst vid orden student och studentprivilegier. Men då härmed icke hurnu följer berättigande till statens tjenst och privilegierna väsentligen innebära endast friheten och möjligheten att förvärfva ett högre kunskapsmått, finner jag intet verkligt hinder mot att tolka ordet yngling i univ.s statuter såsom studerande ungdom; hvilken tolkning redan innefattas i
original: det det finska ordet nuorukainen.språk: finska Jag anser att minst ett universitet bör mäkla med sådana frågor, utan fastmera med fulla händer gifva hvad det förmårom bildningens utbredande. Jag för min deloch voterar, att Consistorium må tillstyrka ett obetingadt bifall till denna hr Tschetschulins ansökning. Rektor har vid inskriptionen i dag med rätta anmsvårläst p.g.a. överskrivningärkt, att vissa företeelser vid universitet utgöra en säker måttstock för landets framsteg i intelligens. Jag är öfvertygad, att dennaConsistoriiuppfattningvotum i föreliggande frågafall skall af framtiden räknas bland sådana företeelser|3||103| och som sådan bedömas. Och när jag betänker, att hithörande paragraf i Consistorii Academici protokoll för den 19 Januari 1870 otvifvelaktigt skall blifva en paragraf i Finlands kulturhistoria, vågar jag tillägga den önskan, att Consistorium nu ville enhälligt tillstyrka bifall till sammanämnde ansökning.