Lästext För Fredrik Cygnæus. studentsång vid grafven den 11 Februari 1881. Fädernejord, som Sonen återkallar, Ensliga klippa vid ett haf, som svallar, Slut kring hans brustna hjerta dina vallar Moderligt trofast! 5Här skall din sol kulna drifvan släcka, Här skall din vår hans graf med blommor täcka, Sörjande konst skall här ånyo väcka Lagrar och minnen. Fädernesland, hvars framtid han har anat, 10Land, som han älskat, lyftat högt och manat, Vex i det spår, som denne Son har banat, Vex stort i kärlek! Lof vare Herren, som med stora tankar Eldar den storm, som genom tiden vankar, 15Lof vare Herren, folkens stöd och ankar, I sina redskap!
Kommentar Kommentar Dikten publicerades som separattryck. En omarbetning av dikten intogs i Ljung 1889, se kommentaren i Nya blad och Ljung, ZTS II 2019.
För Fredrik Cygnæus.
studentsång vid grafven den 11 Februari 1881.
Fädernejord, som Sonen återkallar,
Ensliga klippa vid ett haf, som svallar,
Slut kring hans brustna hjerta dina vallar
Moderligt trofast!
5Här skall din sol kulna drifvan släcka,
Här skall din vår hans graf med blommor täcka,
Sörjande konst skall här ånyo väcka
Lagrar och minnen.
Fädernesland, hvars framtid han har anat,
10Land, som han älskat, lyftat högt och manat,
Vex i det spår, som denne Son har banat,
Vex stort i kärlek!
Lof vare Herren, som med stora tankar
Eldar den storm, som genom tiden vankar,
15Lof vare Herren, folkens stöd och ankar,
I sina redskap!