Angående besättande av professuren i filosofitillagt av utgivaren
1 Topelius yttrade:
2 Jag har i fakulteten uttalat min mening. och anser båda de sökande väl meriterade att på förslag uppföras. Dock anser jag en olikhet deras meriter väsentligen skiljaktiga och har på denna grund sökt komma till en öfvertygelse derom, hvilka meriter böra berättiga till första eller andra förslagsrummet.
3 Hvad först den vetenskapliga insigten angår, har doktor Bolin ett företräde, som jag, i motsats mot andra, icke uppskattar ringa, nemligen att, oberoende af det ena eller andra systemet, söka i vetenskapen intaga en sjelfständig ståndpunkt, från hvilken han kritiskt öfverskådar dess en föregående utveckling. Om hans ståndpunkt är hållbar, kan jag icke bedöma; men jag tviflar derpå, men kan icke förkasta den derföre, att han som eklektiker representerar samma famlande, mesteller negativa tendenser, hvilka nu stå qvar som ruiner efter den splittrade Hegelska skolan.|2||148|Doktor Reinhar åter har på sin sida det icke mindre vigtiga företrädet af denen bestämda vetenskapliga ståndpunkt, den i alla detaljer konseqventa och fast utbildade öfvertygelse, somhvilken sådan man vinnesr, när man, som han, allvarligen inträngt i alla har fullständigt tillegnat sig ett gifvetgenomfördt och strängt logiskt system. Jag skulle icke uppskatta denna merit utan reservation, derest jag icke kompetentare intyg hade ådalagt, att doktor Rein, ehuru Hegelian, rör sig inom systemet med en frihet, som låter hoppas, att han ingalunda är dess blinde anhängare.
4 Doktor Bolin har ett afgjordt företräde som skriftställare och literatör. Åt detta håll ligger hans styrka. Hans tvenne arbeten ”Om Familjen” och om ”Europas Statslif”, isynnerhet det senare, vittna ännu mer, än hans akademiska afhandlingar, om en sällsynt beläsenhet, en kritisk skärpa i omdömet och en framstående stilistisk förmåga talent, så mycket anmärkningsvärdare|3||149| som svenskan icke varit hans egentliga modersmål. Som akademisk lärare har hans framställning af ofta svårfattliga ämnen haft för åhörarne ett fängslande intresse. – Doktor Reinshar, literära verskamhet utom sina afhandlingar, är af mindre omfång och äfven mindre framstående ända till hans sednaste specimen. Jag är icke någon beundrare af den filosofiska språkbarbarismen, men måste för min del instämma i de vitsord hansDr Reins specimen erhållit om ett särdelesså engång koncist, och klart och logiskt bindande framställningssätt. Jag har anledning förmoda, att hans under sednaste resa mognade studier fördelaktigt inverkat såväl på hans skriftställare-, som lärareförmåga., för hvilka derest fältet blir öppet.
5 Slutligen bör jag ej förbise, att, medan båda på ett tillfredsställande sätt förestått den filosofiska professionen, Dr Bolin har ett företräde genom sin längre tjenstgöring.
6 På alla dessa grunder skulle jag ej tveka att gifva företrädet åt Dr Bolins mera extensiva meriter i en annan lärarebefattning, än den filosofiska.|4||150| Men denna vetenskapernas vetenskap är berättigad till så höga anspråk på intensivt vetande, på grundfasta principer, på sträng konseqvens, att jag deri måste gifva företrädet åt Dr Reinsväl vitsordadetillagt av utgivarenoch öfvervägande vetenskapliga insigter. Och då statuternas § 114 vid dessa fai allmänhet fäster en afgörande vigt, när fråga är om läraretjensters besättande, och Dr Reins specimen blifvit ur denna synpunkt fördelaktigare bedömdt, anser jag mig förpligtad att uppföra Dr Rein på första och Dr Bolin på andra förslagsrummet.
Kommentar
Kommentar
År 1868, när J. V. Snellmans professur i filosofi skulle besättas, stod det slutliga valet mellan Thiodolf Rein och Wilhelm Bolin. Topelius, som på historisk-filologiska sektionens möten inledningsvis hade förespråkat Bolin, ändrade senare åsikt och röstade i den slutliga röstningen i konsistorium på Rein. Rein segrade över Bolin med rösterna sexton mot tio. Utnämningen var en i raden av det senare 1800-talets politiska utnämningsprocesser.
Valet mellan Rein och Bolin liksom Topelius utlåtande i frågan får ett särskilt intresse av att de två kandidaterna representerade två olika filosofiska traditioner – Rein hegelianismen och Bolin feuerbachianismen. Nils Erik Forsgård konstaterar att Topelius argumentation för Rein dels avspeglar hans egen inställning till vetenskapen, filosofin och hegelianismen och dels är ett ställningstagande mot Bolin. Utlåtandet pekar på Topelius eklektiska metod och på det faktum att han trots uppväxten med Hegels filosofi aldrig blev en renlärig hegelian. De »negativa tendenser» efter den splittrade Hegelska skolan, vänsterhegelianismen, som Bolin stod för var en skarp kontrast till Topelius ideella världsbild, varför hans röst slutligen gick till Rein. I samband med röstningen, som också hade politiska förtecken vad gällde liberalismen och fennomanin, hänvisade flera professorer till Topelius utlåtande.
Manuskriptet ingår i Topeliussamlingen 244.115, Nationalbiblioteket. Handlingarna om tjänsteutnämningen har getts ut i tryck som Handlingar rörande återbesättandet af lediga professionen i filosofi vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland, 1868.
Bibliografi
Forsgård, I det femte inseglets tecken 1998, 96 f.; Klinge, »Landets hjärta – fosterlandets hopp», Kejserliga Alexanders Universitetet 1808–1917 1989, s. 562 ff.
Angående besättande av professuren i filosofitillagt av utgivaren
1 Topelius yttrade:
2 Jag har i fakulteten uttalat min mening. och anser båda de sökande väl meriterade att på förslag uppföras. Dock anser jag en olikhet deras meriter väsentligen skiljaktiga och har på denna grund sökt komma till en öfvertygelse derom, hvilka meriter böra berättiga till första eller andra förslagsrummet.
3 Hvad först den vetenskapliga insigten angår, har doktor Bolin ett företräde, som jag, i motsats mot andra, icke uppskattar ringa, nemligen att, oberoende af det ena eller andra systemet, söka i vetenskapen intaga en sjelfständig ståndpunkt, från hvilken han kritiskt öfverskådar dess en föregående utveckling. Om hans ståndpunkt är hållbar, kan jag icke bedöma; men jag tviflar derpå, men kan icke förkasta den derföre, att han som eklektiker representerar samma famlande, mesteller negativa tendenser, hvilka nu stå qvar som ruiner efter den splittrade Hegelska skolan.|2||148| Doktor Rein har åter har på sin sida det icke mindre vigtiga företrädet af denen bestämda vetenskapliga ståndpunkt, den i alla detaljer konseqventa och fast utbildade öfvertygelse, somhvilken sådan man vinnesr, när man, som han, allvarligen inträngt i alla har fullständigt tillegnat sig ett gifvetgenomfördt och strängt logiskt system. Jag skulle icke uppskatta denna merit utan reservation, derest jag icke kompetentare intyg hade ådalagt, att doktor Rein, ehuru Hegelian, rör sig inom systemet med en frihet, som låter hoppas, att han ingalunda är dess blinde anhängare.
4 Doktor Bolin har ett afgjordt företräde som skriftställare och literatör. Åt detta håll ligger hans styrka. Hans tvenne arbeten ”Om Familjen” och om ”Europas Statslif”, isynnerhet det senare, vittna ännu mer, än hans akademiska afhandlingar, om en sällsynt beläsenhet, en kritisk skärpa i omdömet och en framstående stilistisk förmåga talent, så mycket anmärkningsvärdare|3||149| som svenskan icke varit hans egentliga modersmål. Som akademisk lärare har hans framställning af ofta svårfattliga ämnen haft för åhörarne ett fängslande intresse. – Doktor Reinshar, literära verskamhet utom sina afhandlingar, är af mindre omfång och äfven mindre framstående ända till hans sednaste specimen. Jag är icke någon beundrare af den filosofiska språkbarbarismen, men måste för min del instämma i de vitsord hansDr Reins specimen erhållit om ett särdelesså engång koncist, och klart och logiskt bindande framställningssätt. Jag har anledning förmoda, att hans under sednaste resa mognade studier fördelaktigt inverkat såväl på hans skriftställare-, som lärareförmåga., för hvilka derest fältet blir öppet.
5 Slutligen bör jag ej förbise, att, medan båda på ett tillfredsställande sätt förestått den filosofiska professionen, Dr Bolin har ett företräde genom sin längre tjenstgöring.
6 På alla dessa grunder skulle jag ej tveka att gifva företrädet åt Dr Bolins mera extensiva meriter i en annan lärarebefattning, än den filosofiska.|4||150| Men denna vetenskapernas vetenskap är berättigad till så höga anspråk på intensivt vetande, på grundfasta principer, på sträng konseqvens, att jag deri måste gifva företrädet åt Dr Reins väl vitsordadetillagt av utgivarenoch öfvervägande vetenskapliga insigter. Och då statuternas § 114 vid dessa fa i allmänhet fäster en afgörande vigt, när fråga är om läraretjensters besättande, och Dr Reins specimen blifvit ur denna synpunkt fördelaktigare bedömdt, anser jag mig förpligtad att uppföra Dr Rein på första och Dr Bolin på andra förslagsrummet.