1 Här skickar Eos åt sina vänner en teckning, som föreställer verldens sju underverk. Om du vill, kan du göra deraf en leksak för dig och kamraterna. Men antingen du leker dermed eller ej, så är det nyttigt och roligt att ha för dina ögon en bild af det, som forntidens menniskor ansågo för det märkvärdigaste på deras tid.
2 Vill du göra teckningen till leksak, så gör som jag säger. Klipp den runda teckningen lös och klistra honom på en rund skifva af träd eller papp, som är precis lika stor. Den skifvan är då en cirkel, likasom teckningen, och i den cirkeln skall du mäta ut medepunkten, hvilket du kan göra med ett cirkelmått eller passare. I den medelpunkten skall du göra ett hål, och i det hålet skall du ställa en stadig strumpsticka eller en annan jernpinne; men hålet skall vara lagom stort, så att skifvan kan snurra omkring på strumpstickan, utan att fastna.
3 Derpå skall du fästa stickan stadigt fast med nedra spetsen i en annan trädskifva, som är under den första. Och för att ej den öfre skifvan skall falla ned på den lägre, så måste du laga på stickan någonting, som håller upp den öfre skifvan, så att den fritt kan snurra omkring och så att der alltid är ett litet mel|185|lanrum mellan båda skifvorna. Det kan du göra t. ex. med en liten klump lack. Nu bör nedra skifvan vara orörlig och litet större än den öfra, men för resten får den vara huru som helst, bara stickan står stadigt fast uti den. Då skall du taga en annan sticka eller pinne och sticka fast den i nedra skifvan, så att den står med spetsen öfver den högre skifvan utanför den skifvans yttre rand. Så har du hela maskinen färdig, och det är ej stor konst att spela på den, bara du får verldens sju underverk att snurra rätt lustigt omkring.
4 Nu kunna der två eller flera spela, men icke flera än sju på engång, ifall ej flera lägga ut sin insats på samma underverk. Om då hvar och en har ett russin, så säger den ena: nu lägger jag mitt russin på Dianas tempel. Nå bra, säger den andra, jag lägger mitt russin på Semiramis trädgårdar. Och jag lägger mitt framför kolossen på Rhodus, säger den tredje. På det sättet har hvar och en sitt underverk, som han mest tycker om. Äro nu alla russinen der, – ritsch ratsch, så snurras skifvan omkring; och är man rädd att russinen falla bort genom svängkraften, så kan man lägga dem på ett thefat, det gör ingenting, bara man har reda på sitt underverk. När nu skifvan snurrat en liten stund af farten, genom tröghetskraften, så börjar hon gå långsamare och stadnar till slut alldeles genom friktionen, eller det motstånd, som luften gör och som stickan gör emot hålets sidor. Då skall man noga märka hvilket underverk, som har stadnat vid den andra stickan, som är fästad utanför öfre skifvans rand. Den som har tagit det underverket till sitt, han vinner alla russinen. Men om skifvan har stadnat så att den yttre pinnen står emellan två underverk, så att ingen har vunnit, då måste de båda, som ha tagit de underverken till sina, lägga ut hvar sitt russin till, och så spelar man ånyo och låter skifvan snurra.
5 Så är den saken. Men om någon börjar träta eller gör orätt, så skall han få det straff att sitta som Jupiters bild allena på en stol och se på när de andra spela. Och när spelet är slut, skall den gosse, som vunnit de mesta russinen, få den äran att vara kolossen på Rhodus. Han skall ställa sig på två stolar, som ej få halka, en fot på hvar stol och ett mellanrum deremellan, och hålla en lykta med ljus i sin utsträckta hand. Då skola alla de andra taga i ring och dansa under kolossen, så att ringen går fram mellan de båda stolarna, och dervid skola de sjunga på melodin af »höga berg och djupa dalar»:
Dansa, dansa omkring kolossen!
Alla tycka vi om den gossen.
Kom, kom, och dansa om igen!
Si kolossen har alla russinen.
Spring, spring kring kolossen!
Vi få russin af gossen.
7 Och emedan den, som får stor ära och vinst här i verlden, ingalunda får vara snål, utan gerna bör dela med sig åt andra, så är den lagen här, att kolossen på Rhodus skall hålla alla de vunna russinen i sin venstra hand och fälla ett i sender ned åt de beskedligaste och dem som han mest tycker om, ända tills hälften af russinen är slut, och då slutas dansen. Vill han ej det, eller har han ätit upp russinen förut, så skall han afsättas från sin höga post och ställas med en sockertoppsstrut på hufvudet midt på golfvet, för att låtsa vara en egyptisk pyramid. Ooriginal: Dch då dansa alla de andra omkring honom och sjunga:
Si den fasliga pyramiden!
Kom, kom, låt oss gå förbi den.
Si det berget, hvad det är snålt och stumt,
Bara gråsten, och det är mycket dumt!
Si så hiskelig kloss kloss!
Si han ramlar uppå oss!
9 Och på det sättet dansa alla kring pyra|186|miden, ända tills att en liten flicka tycker det är synd om honom och säger: nog vexer det russin också på pyramiden! – och betalar sina russin för honom och då slipper pyramiden.
10 Men är det en flicka, som har vunnit det mesta, så skall hon få den äran att vara Alexandrias fyrbåk. Då skall hon taga lyktan i hand och ställa sig på en stol och dela bort hälften af russinen, och då dansa de andra kring fyrbåken, liksom de dansat omkring kolossen, och sjungaoriginal: sjuga:
Höga vågor med skum i brickan.
Alla tycka vi om den flickan.
Kom, kom, du skepp från fjerran land,
Hämta russin och fikon till vår strand.
Blåa vågor och höga.
Tack, lilla gullöga!
12 Men är det så att också den flickan, som vunnit, är snål och har ätit upp sina russin, då skall hon sättas baklänges på en stol med fötterna ut genom karmen och med en qvast i handen och föreställa Semiramis hängande trädgård. Och då dansa alla omkring henne och sjunga:
Röda rosor och gröna ängar
På Semiramis blomstersängar.
Fy, fy, så törnet sticker der!
Fy, fy, så surt det äpplet är!
Bara nässlor och stenar
På Semiramis grenar.
14 Och så dansa de ända tills att en gosse stiger fram och betalar russin i lösen och säger: nog vexa der russin på Semiramis grenar. Då slipper flickan.
15 Sedan kunna alla ställa sig stilla i en rundel och föreställa hvar och en sitt underverk, allt huru han bäst hittar på. Då skall der dessutom vara en som heter Saturnus och är mästare för dem alla. När han ropar: Saturnus kommer, då skola alla vara qvicka att ställa sig precis som underverket bör stå, och är någon ej strax färdig, så kan han på samma sätt som förut dömas att vara en koloss eller en hängande trädgård. Men när mästaren ropar: Saturnus är borta, då få alla göra hvad de behaga, ända till dess att han åter ropar: Saturnus ser till höger, eller Saturnus ser till venster. Då skola alla ställa sig så som deras granne har stått förut, antingen det är till höger eller till venster, och den som förglömmer sig kan återigen dömas.
16 Så kan man en hel qväll ha roligt med de sju underverken. Nu borde också Eos berätta dig något om desamma underverken, men det måste vi spara till en annan gång, och nu så får du blott veta hvilka de äro:
17 Verldens sju underverk äro:
18 1. Jupiters bildstod af Phidias.
2. Fyrbåken vid Alexandria.
3. Kolossen på Rhodus.
4. Dianas tempel i Ephesus.
5. Semiramis hängande trädgårdar.
6. Konung Mausoli graf.
7. Egyptens pyramider.
19 Lägg nu detta på minnet. Och så önskar jag dig, min egen lilla goda vän, en rätt glad jul och en stor julgubbe och många julklappar och stora greniga ljus och en jultorta så stor som kolossen på Rhodus!
20 Z. T.
Kommentaari
Kommentar
Berättelsen, presenterad som en lek, publicerades i Eos 15/12 1855 med en illustration (se faksimil).
Verldens sju underverk
1 Här skickar Eos åt sina vänner en teckning, som föreställer verldens sju underverk. Om du vill, kan du göra deraf en leksak för dig och kamraterna. Men antingen du leker dermed eller ej, så är det nyttigt och roligt att ha för dina ögon en bild af det, som forntidens menniskor ansågo för det märkvärdigaste på deras tid.
2 Vill du göra teckningen till leksak, så gör som jag säger. Klipp den runda teckningen lös och klistra honom på en rund skifva af träd eller papp, som är precis lika stor. Den skifvan är då en cirkel, likasom teckningen, och i den cirkeln skall du mäta ut medepunkten, hvilket du kan göra med ett cirkelmått eller passare. I den medelpunkten skall du göra ett hål, och i det hålet skall du ställa en stadig strumpsticka eller en annan jernpinne; men hålet skall vara lagom stort, så att skifvan kan snurra omkring på strumpstickan, utan att fastna.
3 Derpå skall du fästa stickan stadigt fast med nedra spetsen i en annan trädskifva, som är under den första. Och för att ej den öfre skifvan skall falla ned på den lägre, så måste du laga på stickan någonting, som håller upp den öfre skifvan, så att den fritt kan snurra omkring och så att der alltid är ett litet mel|185|lanrum mellan båda skifvorna. Det kan du göra t. ex. med en liten klump lack. Nu bör nedra skifvan vara orörlig och litet större än den öfra, men för resten får den vara huru som helst, bara stickan står stadigt fast uti den. Då skall du taga en annan sticka eller pinne och sticka fast den i nedra skifvan, så att den står med spetsen öfver den högre skifvan utanför den skifvans yttre rand. Så har du hela maskinen färdig, och det är ej stor konst att spela på den, bara du får verldens sju underverk att snurra rätt lustigt omkring.
4 Nu kunna der två eller flera spela, men icke flera än sju på engång, ifall ej flera lägga ut sin insats på samma underverk. Om då hvar och en har ett russin, så säger den ena: nu lägger jag mitt russin på Dianas tempel. Nå bra, säger den andra, jag lägger mitt russin på Semiramis trädgårdar. Och jag lägger mitt framför kolossen på Rhodus, säger den tredje. På det sättet har hvar och en sitt underverk, som han mest tycker om. Äro nu alla russinen der, – ritsch ratsch, så snurras skifvan omkring; och är man rädd att russinen falla bort genom svängkraften, så kan man lägga dem på ett thefat, det gör ingenting, bara man har reda på sitt underverk. När nu skifvan snurrat en liten stund af farten, genom tröghetskraften, så börjar hon gå långsamare och stadnar till slut alldeles genom friktionen, eller det motstånd, som luften gör och som stickan gör emot hålets sidor. Då skall man noga märka hvilket underverk, som har stadnat vid den andra stickan, som är fästad utanför öfre skifvans rand. Den som har tagit det underverket till sitt, han vinner alla russinen. Men om skifvan har stadnat så att den yttre pinnen står emellan två underverk, så att ingen har vunnit, då måste de båda, som ha tagit de underverken till sina, lägga ut hvar sitt russin till, och så spelar man ånyo och låter skifvan snurra.
5 Så är den saken. Men om någon börjar träta eller gör orätt, så skall han få det straff att sitta som Jupiters bild allena på en stol och se på när de andra spela. Och när spelet är slut, skall den gosse, som vunnit de mesta russinen, få den äran att vara kolossen på Rhodus. Han skall ställa sig på två stolar, som ej få halka, en fot på hvar stol och ett mellanrum deremellan, och hålla en lykta med ljus i sin utsträckta hand. Då skola alla de andra taga i ring och dansa under kolossen, så att ringen går fram mellan de båda stolarna, och dervid skola de sjunga på melodin af »höga berg och djupa dalar»:
Dansa, dansa omkring kolossen!
Alla tycka vi om den gossen.
Kom, kom, och dansa om igen!
Si kolossen har alla russinen.
Spring, spring kring kolossen!
Vi få russin af gossen.
7 Och emedan den, som får stor ära och vinst här i verlden, ingalunda får vara snål, utan gerna bör dela med sig åt andra, så är den lagen här, att kolossen på Rhodus skall hålla alla de vunna russinen i sin venstra hand och fälla ett i sender ned åt de beskedligaste och dem som han mest tycker om, ända tills hälften af russinen är slut, och då slutas dansen. Vill han ej det, eller har han ätit upp russinen förut, så skall han afsättas från sin höga post och ställas med en sockertoppsstrut på hufvudet midt på golfvet, för att låtsa vara en egyptisk pyramid. Ooriginal: Dch då dansa alla de andra omkring honom och sjunga:
Si den fasliga pyramiden!
Kom, kom, låt oss gå förbi den.
Si det berget, hvad det är snålt och stumt,
Bara gråsten, och det är mycket dumt!
Si så hiskelig kloss kloss!
Si han ramlar uppå oss!
9 Och på det sättet dansa alla kring pyra|186|miden, ända tills att en liten flicka tycker det är synd om honom och säger: nog vexer det russin också på pyramiden! – och betalar sina russin för honom och då slipper pyramiden.
10 Men är det en flicka, som har vunnit det mesta, så skall hon få den äran att vara Alexandrias fyrbåk. Då skall hon taga lyktan i hand och ställa sig på en stol och dela bort hälften af russinen, och då dansa de andra kring fyrbåken, liksom de dansat omkring kolossen, och sjungaoriginal: sjuga:
Höga vågor med skum i brickan.
Alla tycka vi om den flickan.
Kom, kom, du skepp från fjerran land,
Hämta russin och fikon till vår strand.
Blåa vågor och höga.
Tack, lilla gullöga!
12 Men är det så att också den flickan, som vunnit, är snål och har ätit upp sina russin, då skall hon sättas baklänges på en stol med fötterna ut genom karmen och med en qvast i handen och föreställa Semiramis hängande trädgård. Och då dansa alla omkring henne och sjunga:
Röda rosor och gröna ängar
På Semiramis blomstersängar.
Fy, fy, så törnet sticker der!
Fy, fy, så surt det äpplet är!
Bara nässlor och stenar
På Semiramis grenar.
14 Och så dansa de ända tills att en gosse stiger fram och betalar russin i lösen och säger: nog vexa der russin på Semiramis grenar. Då slipper flickan.
15 Sedan kunna alla ställa sig stilla i en rundel och föreställa hvar och en sitt underverk, allt huru han bäst hittar på. Då skall der dessutom vara en som heter Saturnus och är mästare för dem alla. När han ropar: Saturnus kommer, då skola alla vara qvicka att ställa sig precis som underverket bör stå, och är någon ej strax färdig, så kan han på samma sätt som förut dömas att vara en koloss eller en hängande trädgård. Men när mästaren ropar: Saturnus är borta, då få alla göra hvad de behaga, ända till dess att han åter ropar: Saturnus ser till höger, eller Saturnus ser till venster. Då skola alla ställa sig så som deras granne har stått förut, antingen det är till höger eller till venster, och den som förglömmer sig kan återigen dömas.
16 Så kan man en hel qväll ha roligt med de sju underverken. Nu borde också Eos berätta dig något om desamma underverken, men det måste vi spara till en annan gång, och nu så får du blott veta hvilka de äro:
17 Verldens sju underverk äro:
18 1. Jupiters bildstod af Phidias.
2. Fyrbåken vid Alexandria.
3. Kolossen på Rhodus.
4. Dianas tempel i Ephesus.
5. Semiramis hängande trädgårdar.
6. Konung Mausoli graf.
7. Egyptens pyramider.
19 Lägg nu detta på minnet. Och så önskar jag dig, min egen lilla goda vän, en rätt glad jul och en stor julgubbe och många julklappar och stora greniga ljus och en jultorta så stor som kolossen på Rhodus!
20 Z. T.