Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Övrig barnlitteratur

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Företal till alla dem som hålla af vackra sagor
  • William Sellsing och hans katt
  • Sagan om Jättarne och Kung Autio
  • Virststolpen
  • Allhelgona-natten
  • Pariser Hatten
  • Ljustjufven
  • Fotspåren i Berget
  • Blomstertinget
  • Lilla Emmas Morgonvisa
  • Nyårshelsning
  • Ainas Vårvisa
  • En Sjöbatalj
  • Julen kommer
  • Nyårsgåfvor
  • Vaggvisa för det nya året
  • Snöfästningen
  • Resan till Lycksalighetens ö
  • Verldens sju underverk
  • Hästen
  • Katten
  • Hunden
  • Julpolska
  • Finland grönskar
  • Skrifva rätt och tänka rätt
  • Finland är stort
  • Hvad Inna gav sina små syskon att göra
  • De sjuttio vid Demmin
  • Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland
  • Skolbarnens sång
  • Sländan och solstrålen
  • De glömda på jorden
  • Det som aldrig förgås
  • 1. Hvart hon flög.
  • 2. Der ingen nöd var.
  • 4. Verldshafvet.
  • 7. Om Guds goda englar.
  • Huru Wilhelm läser öfver sin lexa i geografin
  • Påskmorgonen
  • Mina vänner i viken
  • Den röda klippans berättelse.
  • Samtal emellan en flintsten, ett sjögräs och en björk.
  • När man förgapar sig.
  • Juldagens evangelium
  • När solen sken, den 12 Januari, efter långt mörker
  • 1. Mamma och Rosina.
  • 2. Den andra Maj.
  • Leopolds visa
  • Pennans samtal med pappret
  • I.
  • II. Linnefabriken.
  • III. Lärftets underliga öden.
  • IV. Pappersfabriken.
  • Amys tanke om ljuset
  • Elis skrin
  • 1. Kriget.
  • 2. Gråsparfven.
  • 4. Stjernfallen
  • 7. Guldgräfvarne vid Ivalojoki
  • Första samtalet.
  • Andra samtalet.
  • Blommorna på Karl Collans graf
  • Herdarne vid Betlehem
  • Naturens Döttrar
  • De nio guldtaflorna
  • 1. Hvad som hände Sigge och Sten Jernarm i deras barndom.
  • 2. Huru Sigge Olofson hjelper eremiten och lär känna hans guldtaflor.
  • 3. Om Sten och Matts hofslagare samt om silfverskon och den andra guldtaflan.
  • 4. Om tredje och fjerde guldtaflan samt om främlingen Igor.
  • 5. Om kriget och Peter Miekka och den femte guldtaflan.
  • 6. Om Wiborgs Smäll.
  • 7. Om de främmande ryttarne, som redo förbi Saaristo gård.
  • 8. Huru Stenhjerta uttydde tre guldtaflor och om röfvarebandets tåg.
  • 9. Om den stora striden vid Somero skog och om den okände riddaren.
  • 11. Hur det sedan gick med dem alla och om nionde guldtaflan.
  • Kappseglingen i Sommarvik
  • Huru verlden går framåt
  • Första aftonen.
  • Andra aftonen.
  • Tredje aftonen.
  • Fjerde aftonen.
  • Femte aftonen.
  • Sjette aftonen.
  • Ny Julvisa
  • Carls Nyårsönskningar
  • 1 Maj 1873
  • Kappseglingen vid Majstrand
  • Barnens sommar på landet I
  • Barnens sommar på landet II
  • Sländans Nyårshälsning
  • Tryckfelen
  • Stjernhimmelen
  • Huru snön värmer
  • För Signes minnesbok
  • Fåglarnes språk
  • Skogsfåglarnas språk
  • Slutet om fåglarnas språk
  • Huru insekterna skydda sig mot sina fiender
  • Vattendroppens vandringar
  • Blinda spelman
  • Stora, klara stjernor
  • Den heliga natten
  • Ett äfventyr i vår tid
  • Gåta
  • Nya upptäckter i naturen
  • Vill du vara vår vän?
  • Vårens arbete
  • Naturens lif
  • Fiskarnes krig
  • En afton på månen
  • Onkel Adam
  • Vid morgontoiletten
  • Vårens fåglar
  • Vilda barn
  • Fyrfota gardet
  • Julpsalm
  • Henry Stanleys ungdom
  • Huru man räknar stjernorna
  • Guds englars vakt
  • Barnens gäst
  • En hjälte på sina lagrar
  • Den sömnige provisorn
  • Herren är vår helsa
  • En nyårssaga
  • Mina oxar
  • För 60 år sedan
  • Sländans vingar
  • Annas sommar
  • Vill du blifva höfding?
  • Skapelsens suckan
  • En ny tid
  • Näktergalen
  • Sländan och tomtarne
  • Marias frågor
  • Barnen och Julgranen
  • Toinis vaggvisa
  • Våra egna
  • Läxor för lifvet
  • Barnträdgården
  • Barndomsbilder
  • Smått folk
  • En Barndomsdag
Finland grönskar

Skrifva rätt och tänka rätt

Finland är stort

Skrifva rätt och tänka rätt

Lukuteksti

Skrifva rätt och tänka rätt.

1 En dag kom Axel skrattande till sin mamma och ropade redan på långt håll: jag har fått bref af Rosa!

2 Är det det, som du har så roligt åt?

3 Ja, mamma. Läs, så får mamma se huru hon skrifver. Aldrig har jag trott, att någon kunde skrifva så tokigt.

4 Modren läste:

5 Tjära Akcäl

6 siddan Du forr bårrta Harr ja In te hafft enn glad Dag du vett at ja Håler Så mykett utav Djg åk när du er bår ta Harr ja jn Gen at Leca me Inte Törrs ja Gå j Skoggän at plåka Lingån närr ei Du er me åk Slårr i gäl Orr mana me din tiäp åk jnte Törrs ja gå Til Stra ndenn At metta när ej Du er me åk I ngenn Har ja Mera at le ca blin båk me åk all t er Så Tom t när ja jn te Får ce Djg sö Ta ac säl kåm Snarrt tebaka Be der djn ven Rosa.

7 Ja, sade modren, sedan hon läst brefvet, detta är visst mycket illa stafvadt och skrifvet, ty den stackars Rosa har ej fått gå i skolan och lära sig bättre. Men så illa brefvet är skrifvet, så väl är det tänkt. Det hänger bra tillsammanoriginal: u och visar ett godt och vänligt hjerta, som man aldrig bör skratta åt. Vill du göra mig till viljes, så sätt dig och skrif ett vänligt svar till Rosa. Det förtjenar hon, när hon håller så mycket utaf dig.

||

8 Axel lydde och skref:

9 Goda Rosa!

10 Jag har fått ditt bref, som jag satte ut snaror, som jag tänkte fånga domherrar, som jag fick en, som jag inte fick någon sedan, som jag inte mera fick sätta ut snaror, som jag måste läsa, som jag hade så svår lexa, som regnade så fasligt i trädgården. Tack, goda Rosa, nu måste jag sluta, för i somras, jag har lagat en ny qvarn i bäcken, leker du aldrig blindbock mera? Och så har jag fått 16 äpplen, och nog mins jag din gröna korg. I dag är det måndag. Nog mins jag stranden hos er, der jag stötte min fot, och de voro ej alls sura. Tack, goda Rosa, pappa har skjutit enoriginal: u hare, och mins du den gråa ormen, och nästa onsdag får vi lof. Jag har fått sexton äpplen. Och jag har satt ut snaror, adjö nu Rosa! Torpar Matts har hittat en igelkott, som fick plikta för fylleri, och jag är din vän. Axel.

11 När brefvet var färdigt, visade Axel det för sin mamma och var ej litet belåten med sig sjelf. Men till hans förundran begynte modren i sin tur att skratta. Hvad skrattar mamma åt? sade Axel misslynt. Jag tycker att brefvet är bra skrifvet.

12 Ditt bref är alldeles motsatsen till Rosas, sade modren. Ditt bref är väl stafvadt, men illa tänkt. Det är illa tänkt för det att det ej har något förnuftigt sammanhang, utan flyger från ett till annat – och dessutom är det illa tänkt för det att du bara tänkt på dig sjelf och talat om dig sjelf. Jag tror det är bäst att du skrifver om hela brefvet.

13 Axel svängde på klacken och gick fnurrig sin väg, ty han ansåg sig vara en mästare i att skrifva, efter han kunde stafva bra nog. Men du, min vän, som nu läst både Rosas och Axels bref, hvilketdera brefvet tycker du mera om? Vill du roa dig med att korrigera dem? Tag då först Rosas bref och skrif af det med ordentlig stafning och skiljetecken, såsom man bör skrifva. Tag sedan Axels bref och skrif om det med ordentlig tankegång, så att det, som hör tillsammans, kommer riktigt i sammanhang, och det, som är sagdt två gånger, blir utelemnadt. Behåll sedan dina korrigerade afskrifter af båda brefven, tilldess du får nästa nummer af Eos, så får du se om du korrigerat rätt.

14 Z. T.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Sagan publicerades i Eos 1/11 1857. De korrigerade breven publicerades i Eos 1/6 1858.

    Faksimile

    Lisää sarake