[133]

Läxor för lifvet*Denna hittils otryckta dikt bär Sländan till Finlands barn som en kär hälsning från vår dyre, bortgångne vän.

af ZACHARIAS TOPELIUS.

Tre ting, du goda barnasjäl,

Behaga Gud och mänskor väl:

Att tala sant, att lyda fritt,

Att handla rätt, så hvar får sitt.

Ett är det första: frukta Gud,

Behåll hans ord, stå vid hans bud,

Och älska alla mänskor så,

Som du af dem vill kärlek få!

Och därnäst, svär med själ och hand

Att älska dina fäders land,

Att älska det i lust och nöd,

I strid och frid, i lif och död!

Ett trofast hjärta är förmer

Än all den glans, som världen ger.

Ett ödmjukt hjärta lönen får,

När högmod till fördärfvet går.

Friskt arbete med ros på kind

Är skepp, som går med förlig vind;

Ett trögt och klemigt barn är så

Som hvetebröd med mögel på.

En faders råd tag väl i akt!

En moders bön är englavakt.

En lärare är såningsman,

Och ädel säd planterar han.

|134|

Att göra godt är högsta fröjd;

Med saktmod blir den starke böjd,

Och att förlåta andras fel

Är i Guds rike hafva del.

Att vara glad med samvetsfrid

Är äppelblom i sommartid,

Och sång på barnets läpp är täck

Som siskor i en rosenhäck.

Men lifvets läxa är så lång,

Att mycket blir till annan gång,

Och alla stappla vi därvid.

Gud signe dig, mitt barn, all tid!

 

 

1. *Denna hittils otryckta dikt bär Sländan till Finlands barn som en kär hälsning från vår dyre, bortgångne vän.