Lukuteksti |55|Hunden.Det var engång en herre, som i skogenBlef mördad af en röfvare. En trogenBepröfvad hund var ensam med dervid.Det såg allena Gud. Så gick en tid.Då mötte hunden i den stora stadenEn välklädd främling, som han högg i vaden.Hut, hund! Förgäfves. Med till domarenDrog honom hunden. Rädd blef främlingen.Han måste tillstå det, som visst var värre.Det var just han, som mördat hundens herre.Så blef då röfvaren till döden dömd.Den trogne hunden han blef vidt berömd.Z. T.
Hunden.
Det var engång en herre, som i skogen
Blef mördad af en röfvare. En trogen
Bepröfvad hund var ensam med dervid.
Det såg allena Gud. Så gick en tid.
Då mötte hunden i den stora staden
En välklädd främling, som han högg i vaden.
Hut, hund! Förgäfves. Med till domaren
Drog honom hunden. Rädd blef främlingen.
Han måste tillstå det, som visst var värre.
Det var just han, som mördat hundens herre.
Så blef då röfvaren till döden dömd.
Den trogne hunden han blef vidt berömd.
Z. T.