Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Övrig barnlitteratur

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Företal till alla dem som hålla af vackra sagor
  • William Sellsing och hans katt
  • Sagan om Jättarne och Kung Autio
  • Virststolpen
  • Allhelgona-natten
  • Pariser Hatten
  • Ljustjufven
  • Fotspåren i Berget
  • Blomstertinget
  • Lilla Emmas Morgonvisa
  • Nyårshelsning
  • Ainas Vårvisa
  • En Sjöbatalj
  • Julen kommer
  • Nyårsgåfvor
  • Vaggvisa för det nya året
  • Snöfästningen
  • Resan till Lycksalighetens ö
  • Verldens sju underverk
  • Hästen
  • Katten
  • Hunden
  • Julpolska
  • Finland grönskar
  • Skrifva rätt och tänka rätt
  • Finland är stort
  • Hvad Inna gav sina små syskon att göra
  • De sjuttio vid Demmin
  • Till Sveriges barn från fattiga barn i Finland
  • Skolbarnens sång
  • Sländan och solstrålen
  • De glömda på jorden
  • Det som aldrig förgås
  • 1. Hvart hon flög.
  • 2. Der ingen nöd var.
  • 4. Verldshafvet.
  • 7. Om Guds goda englar.
  • Huru Wilhelm läser öfver sin lexa i geografin
  • Påskmorgonen
  • Mina vänner i viken
  • Den röda klippans berättelse.
  • Samtal emellan en flintsten, ett sjögräs och en björk.
  • När man förgapar sig.
  • Juldagens evangelium
  • När solen sken, den 12 Januari, efter långt mörker
  • 1. Mamma och Rosina.
  • 2. Den andra Maj.
  • Leopolds visa
  • Pennans samtal med pappret
  • I.
  • II. Linnefabriken.
  • III. Lärftets underliga öden.
  • IV. Pappersfabriken.
  • Amys tanke om ljuset
  • Elis skrin
  • 1. Kriget.
  • 2. Gråsparfven.
  • 4. Stjernfallen
  • 7. Guldgräfvarne vid Ivalojoki
  • Första samtalet.
  • Andra samtalet.
  • Blommorna på Karl Collans graf
  • Herdarne vid Betlehem
  • Naturens Döttrar
  • De nio guldtaflorna
  • 1. Hvad som hände Sigge och Sten Jernarm i deras barndom.
  • 2. Huru Sigge Olofson hjelper eremiten och lär känna hans guldtaflor.
  • 3. Om Sten och Matts hofslagare samt om silfverskon och den andra guldtaflan.
  • 4. Om tredje och fjerde guldtaflan samt om främlingen Igor.
  • 5. Om kriget och Peter Miekka och den femte guldtaflan.
  • 6. Om Wiborgs Smäll.
  • 7. Om de främmande ryttarne, som redo förbi Saaristo gård.
  • 8. Huru Stenhjerta uttydde tre guldtaflor och om röfvarebandets tåg.
  • 9. Om den stora striden vid Somero skog och om den okände riddaren.
  • 11. Hur det sedan gick med dem alla och om nionde guldtaflan.
  • Kappseglingen i Sommarvik
  • Huru verlden går framåt
  • Första aftonen.
  • Andra aftonen.
  • Tredje aftonen.
  • Fjerde aftonen.
  • Femte aftonen.
  • Sjette aftonen.
  • Ny Julvisa
  • Carls Nyårsönskningar
  • 1 Maj 1873
  • Kappseglingen vid Majstrand
  • Barnens sommar på landet I
  • Barnens sommar på landet II
  • Sländans Nyårshälsning
  • Tryckfelen
  • Stjernhimmelen
  • Huru snön värmer
  • För Signes minnesbok
  • Fåglarnes språk
  • Skogsfåglarnas språk
  • Slutet om fåglarnas språk
  • Huru insekterna skydda sig mot sina fiender
  • Vattendroppens vandringar
  • Blinda spelman
  • Stora, klara stjernor
  • Den heliga natten
  • Ett äfventyr i vår tid
  • Gåta
  • Nya upptäckter i naturen
  • Vill du vara vår vän?
  • Vårens arbete
  • Naturens lif
  • Fiskarnes krig
  • En afton på månen
  • Onkel Adam
  • Vid morgontoiletten
  • Vårens fåglar
  • Vilda barn
  • Fyrfota gardet
  • Julpsalm
  • Henry Stanleys ungdom
  • Huru man räknar stjernorna
  • Guds englars vakt
  • Barnens gäst
  • En hjälte på sina lagrar
  • Den sömnige provisorn
  • Herren är vår helsa
  • En nyårssaga
  • Mina oxar
  • För 60 år sedan
  • Sländans vingar
  • Annas sommar
  • Vill du blifva höfding?
  • Skapelsens suckan
  • En ny tid
  • Näktergalen
  • Sländan och tomtarne
  • Marias frågor
  • Barnen och Julgranen
  • Toinis vaggvisa
  • Våra egna
  • Läxor för lifvet
  • Barnträdgården
  • Barndomsbilder
  • Smått folk
  • En Barndomsdag
Annas sommar

Vill du blifva höfding?

Skapelsens suckan

Vill du blifva höfding?

Lukuteksti

[38]

Vill du blifva höfding?

1 Nu tittar du förvånad på mig, men jag säger ännu engång, vill du blifva höfding, eller kung eller drottning, hur du behagar? Ditt rike blir icke stort, men alldeles tillräckligt för dina krafter. Och du behöfver icke gifva dig ut i världen som andra sagoprinsar för att söka det; du äger redan ditt rike. Du har kanske blott glömt att taga det i besittning.

2 Ditt eget rike, det är du själf, din vilja, din karaktär, din själ och din kropp. Du kan vara en god eller dålig kung, en snäll eller stygg drottning, alt efter huru du styr ditt rike. Skam åt den, som är en Ödgrim mot det han skall beskydda och förkofra. Heder åt den, som är en tapper, trogen ståthållare, som tjänar konungen öfver alla konungar.

3 Vill du befästa din makt, det är, med glad vilja göra det du borde? Icke blott därför att andra stormakter, din far, din mor, din lärare och vän, uppmana dig därtill, icke blott som en maskin, hvilken icke vågar annat, utan därför att du känner att de vilja dig väl och förstår att de ha rätt. Och så kommenderar du gladt: – framåt marsch! – för en god sak.

4 Men det är ej godt att taga ett stort rike med ens i besittning, det är befolkadt med snåla jättar och lata, slarfviga, egennyttiga troll. Du får eröfra det bit för bit, och viljan är ditt goda svärd. Försök härda din vilja, öfva den med gymnastik, utan att någon behöfver veta det. Det finnes många ting, som du blifvit ombedd att göra, men ej kommit dig riktigt för. Försök dig på ett sådant, bara för att se hvad du duger till, om du har hundrade delen af den själfbehärskning och uthållighet, som en indiangosse äger. Om du försöker några dagar och det går, då blir du glad, alldeles som du blef glad, då du vann herravälde öfver din kropp, då du lärde dig stå på skridskorna och ej trillade i skidbacken. Hvarje god kvinna, hvarje duktig karl, vi läsa om, de voro dugliga till sitt värk, just därför att de eröfrat sig själfva.

5 Kära små konungar, kära små drottningar! Tänk, om ni tils nästa Slända kommer ut, alla skulle försöka arbeta på en viss sak, t. ex. den att hvarje kväll komma ihåg att ordentligt hänga upp eller lägga ihop era kläder. Många kunna det redan, det är de, hvilka ha särskilda anlag för ordentlighet, eller sådana hvilka under sina föräldrars ledning, varit på eröfningståg förut. Men hälften af Sländgardet slänga nog sina kläder litet si och så. Då ni gjort försöket några dagar, tänker Lasse med välbehag, nej, se på mig, jag tror jag börjar bli en ordentlig karl! – och bäst det är, börjar han fundera om han ej har det litet ostädadt på bokhyllan eller i bordslådan.

6 Då man med tanke gjort något en tid, har det blifvit en vana, som går af sig själf, men behöfver ej mer anstränga sig för det. Då har man eröfrat ett landskap. Dum är de som låter det gå tillbaka, han är en pultron, som flyr ur tjänsten. Under de nästa veckorna är altså vår lösen, som vi hvarje morgon och kväll hviska till våra skildtvakter: – ordentlighet! Kanske våga vi oss på andra krigståg en annan gång. Skrif någon af er till mig och berätta om ni ens läst mitt bref.*)Min adress är: Helsingfors, Björkudden. Det kommer ej i tidningen, men jag lär känna er och drar på munnen alldeles särskildt, då vi träffas; jag är tvillingbror till Sländtomten och vi arbeta för samma mål. Själf har jag varit en stor slarf, men nu har jag öfvat mig en längre tid i ordentlighet och viker min topplufva hvarje kväll i tre vikningar öfverst på de andra kläderna, så det ser ut som en liten kläd-pyramid. Hälsningar till alla Sländbarn från deras tillgifna

7 Björkuddstomte.

 

 

  1. *)Min adress är: Helsingfors, Björkudden.

Kommentaari

Kommentar

Hälsningen publicerades i Sländan 15/3 1896.

Faksimile

Lisää sarake