[145]

Skolbarnens sång (vid hösttermins början)

(Af Z. Topelius.)

Löfven gulna, markens blomma fryser,

Rundtomkring står nu den bleka höst;

Men Guds sol ur våra ögon lyser,

Det är vår i barnens unga bröst.

Blommor äro vi i Herrens tuktan,

Vexa trygga i Hans örtagård.

Ty vår fasta rot är Herrens fruktan

Och vår krona grönskar i Hans vård.

Si, Guds allmakts hand i sin försköning

Samlat oss som strödda agnar hit.

Si, Hans nåd har rest oss denna boning

Skänkt oss nyttig lärdom för vår flit.

Herre, bo med oss i dessa salar,

Unna dem oss vårdar mödans lön;

Att vår dygd de godas bröst hugsvalar

Och Din örtagård må blomma grön.