ZT–Sofia Topelius 25.4.1859

Lästext

Zacharias Topelius till Catharina Sofia Topelius 25.4.1859

Helsingfors annan dag påsk 1859.

Min egen Mamma!

1 Nu skrifva vi båda på engång, efter det passar sig så och för att engång se förlikliga ut. Tack för två kära bref. Jag är nog försumlig ibland att besvara Mammas frågor, men nu går jag i ordning: 1) Nog har Pacius kommit i farten att skrifva musik nu åter, lemma startsen han såg sig erkänd och firad,kommentar och han har bett mig om text, men intet visst har jag lofvat, ej heller börjat dermed. Det är bra synd om han ej får text, en vacker musik blir derigenom oskrifven; och här finns rakt ingen annan, som nu går i land med att skrifva åt honom. – 2) lemma startCygnæus har många fiender, men de töras ej sjelfva fram, utan smyga in svenska påpelsningar, det är det som jag angripit dem för.kommentar På samma sätt lemma startlåta de en sachsisk baron lemma starthundfilakommentar Snellmankommentar. – 3) Grefve Bergs bortflyttande är ett rykte som varit i svang äfven här; man sade honom vara bestämd till vicekonung i Polen och att han der skulle organisera indelt militär efter finskt mönster, men det lär väl vara prat som mycket annat, – 4) Om Fanny funderar mamma ut något och säger det muntligen åt mig och Wilhelm, så behöfs ju intet skrifteligt – det är ändå bättregifvet att hon får hvad hon får som gåfva af Mamma.|| 5) Wår husliga uppbyggelse är mest lemma startraljerikommentar, men omöjligt vore det inte, om vi lefva och ha helsan. Man får hädanefter byggnadslån för stenhus till 4 procent; der borde nu Grundfeldt och Malmberg hålla sig fram. Wisst skall jag försöka, om möjligt, att lägga af litet i år; – jag har ju redan lagt 90 rubel i aktier och 40 i lemma startlifränteanstaltenkommentar – stora kapitaler! – Sjette frågan, som är om vår resa, förtjenar ett eget kapittel. Mille har nu redogjort för det hufvudsakliga vår plan. lemma startDet är från henne förslaget gått ut att hon skall bli härkommentar och bo för det mesta på Thurholmen. Mamma skall tro att det förslaget tog mycket emot i början, ty visst blir det bra halft för både mig och barnen att vara skilda från sjelfva medelpunkten i vår husliga trefnad – och mamma och moster Nena och Augusta och andra vänner tycka säkert detsamma. Men ju mer vi tänka derpå, desto klarare blir det, att under andra vilkor ingen resa blir af. Det gick för sig 1846, men Mille var då 13 år yngre och första gången i farten och hade ej de tunga lemma startpaltarnakommentar, som vi nu ha, att konka upp och ned i vagnen. Mamma vet huru Mille är, att hon tar i hvar hon kan, när hon behöfs och|| inte behöfs. Och på samma sätt på Majniemi, med det språnget till köket och såsom der är, när främmande kommer, skulle hon inte orka, så trött som hon nu är. Får hon vara frisk och annars utan bekymmer för oss, så hoppas jag att – fast hon kan ha ledsamt efter oss – en stilla och fredlig sommar så der på flickfot, utan bråk, borde vara nyttig och välgörande för henne. Emellanåt får hon då vara för ombytes skull några dagar i staden; vi ha ju båda pigorna här; – och lägga in grönsaker och bestyra om smått – och förresten bo derute med fru Borgström och Lina i sommargrönskan. Wi tänkte visst på att låta Mille behålla små piorna – men Thurholmen duger ej för frosspatienter, och så ha ju barnen så ofta rödsot här om somrarna. Derföre ta vi andra små grisarna med, nemligen om farmor vill ha tålamod med dem och om Fanny vill vara en moster för dem och ha det besväret att bada dem på Majniemi. Fina följer naturligtvis med som kammarjungfru åt dem. Aina behöfver också resa för sina små krämpor och längtar för resten så att komma till farmor och Rosa, att hon måste väl få sin önskan uppfylld, ehuru mamma Emili då endast har – Tusse qvar, i fall inte Kuddnäs Mamma låter beveka sig och beviljar honom pass till Majniemi.

||

2 Får jag nu tidningen lemma startförsörjdkommentar, så är det troligt att vi komma till pingsten. I Maj nännas vi ej lemna Mille; och Aina måste väl detta år försumma examen, som blir strax efter pingst. Det blir ändå föga gjordt den tiden. Ja hvad säger Mamma nu om detta? Det afgörande skälet är att Mille behöfver stillhet och vi alla andra behöfva rörelse; framtiden står i Guds hand, men vi göra så godt vi förstå. Kanske har mamma samma goda tålamod som i somras att bli husrådarinna på Majniemi, med Fanny, Lotta och Hildegard till att välja på för underståthållare befattningen, Gustaf Turdin lär ock helsa på till pingsten, han far nu till Numers, efter hans skrifning ej blef af, och då tyckte han sig ingenting uträtta här, utan bara kosta i Maj. Jag förser honom med 25 rub.rubel att betala qvarteret och till respengar; Numers har lofvat honom pengar i Maj, så att han ej behöfver låna af främmande, som han tänkte. Johannes slutar nu snart med sina kadaver; af alla våra ungherrar är han den flitigaste. Vi ha derföre också knappt sett till honom mer än engång i mån. – Här är öppet öfverallt, fartyg komma och gå; hvad tänker Kjerrman på? Alla dar 9 graders värme och ett det starkaste åskväder påskaftonen. – Helsa Blank, Fanny, Moster Nena och alla vänner från

Mammas egen

Z.

3 Månne Hindrik kommit ihåg de 50 pollarne? Och lagar Dahlsten en stark håf? Jag skall skicka eller hämta något åt Hindriks barn.

4 I onsdags hade vi qvartettmusik hos oss. Utom de spelande voro här Wasastjernas, Falanders och fru Decker. – I thorsdags voro Leopolds här.

5 Mille drogs med katarrh – jag med svaga ögon och ett slags skjörbjugg som ruinerat mina tänder sedan i höstas.

6 Jag har ju ej skrifvit ett ord om pyringarna. De äro tjocka och roliga, sjunga hela dagen och ha nu åter varit ute.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 sen han såg sig erkänd och firad, Fredrik Pacius 50-årsdag firades stort 13/3 1859. Jfr ZT–ST 11/3 1859.

    1 Cygnæus har många [...] angripit dem för. Fredrik Cygnæus skildring av finska kriget, Joachim Zachris Duncker och hans omgifning (1858), debatterades flitigt under våren 1859. Åbo Underrättelser återgav en ofördelaktig svensk recension (11/3 1859) som Topelius bemötte (Helsingfors Tidningar 23/3 och 6/4 1859).

    1 låta de en sachsisk baron hundfila Snellman Sachsiska överforstrådet Edmund von Berg reagerade med en insändare i Finlands Allmänna Tidning (4/2 1859) på en av J. V. Snellman i Litteraturbladet (9/1858) skriven artikel om skogsvården i Finland. Debatten om skogsvård hade kommit igång i och med att von Berg på myndigheternas begäran företagit sig en studieresa till Finland sommaren 1858.

    1 hundfila läxa upp.

    1 raljeri på skämt.

    1 lifränteanstalten anstalt som under en persons livstid utbetalar ränta på insatt kapital.

    1 Det är från henne [...] att hon skall bli här Emilie Topelius var gravid för sjätte gången. Dottern Rosa Emilia föddes 4/10 1859.

    1 paltarna barnen.

    2 försörjd ombesörjd. Topelius avlönade under sommaren en vikarierande redaktör.

    Manuskriptbeskrivning

    • Brevsignum: 1684
    • Avsändare: Topelius, Zacharias
    • Mottagare: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
    • Arkiv: Nationalbiblioteket
    • Samling, signum: Topeliussamlingen 244.97
    • Form: brev
    • Status: original
    • Format: 21 x 13,5 cm
    • Lägg: 1
    • Antal blad: 1
    • Sidor brevtext: 4
    • Färg: vitt
    • Kvalitet: brevpapper
    • Mönster: vattrat, vattenlinjer
    • Tillstånd: välbevarat
    • Skrivmaterial: svart bläck

    Faksimil