ZT–Sofia Topelius 10.11.1862

Lästext

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 10.11.1862

Hfors måndag 10 Nov. 62.

Min Älskade Mamma!

1 Det sednaste kära brefvet ligger framför mig, och jag skall derföre först besvara lemma startfrågan om Landtmätarnekommentar. Jag var enkom för den saken till Gyldén i går och redde ordentligt ut den. Han svarade, att om Litzell skjutit afgörandet på öfverstyrelsen, så har det varit ett misstag, ty det beror alltid på guvernören när och hvar arbeten skola verkställas, och öfverstyrelsen skaffar blott landtmätare. Han fann det alldeles naturligt att byn icke vill draga på sig en sådan utgift nu och rådde att, om det behöfs, vända sig derom till guvernören, så har landtmätarn ingen makt. Jag invände att om rörläggning och ägobyte skola ske, som visst kan vara bra, så bör det ske engång för alla med nytt storskifte, och dertill lär byalaget ej på länge ha råd. G. svarade: låt nu anstå litet till bättre tider och kom sedan in med begäran om nytt storskifte, men tillika med ansökning att staten går i för||skott på 20 till 30 år, att betalas litet om sender; det vägras aldrig. – För resten var han vänlig och ville gerna råda och ställa till det bästa. Jag underlät ej att i förbigående tala om pojkarnes försäkringslinier m. m. – Han svarade intet derpå, och jag ville ej heller göra affär deraf. Alltså, om Litzell vidare pockar, så går man till guvernören, begär och får uppskof på obestämd tid; och blir det längre fram allvar, så söker man nytt storskifte, den saken är klar. I Februari, när nuvarande arbete skall betalas, hoppas jag kunna skicka Mamma litet bidrag dertill. – Jag bifogar här en liten mjölordre på Dyhrn; detta mjöl ville Mamma använda efter godtfinnande, antingen som det är, eller att utdelas som bröd. Det är en droppe i hafvet. – Litet nät beställer jag, för lemma startarbetsförtjenstenkommentar, ehuru jag ej annars tänkt göra det, och så bifogar jag en liten lemma startnotakommentar på smått arbete, som Lippjärv Hinrik kan taga sig före de långa höst- och vinterqvällarna. Kanske kan han få mjöl derför, litet|| rundligare än vanlig arbetslön, men skulle torrt granvirke behöfva köpas, ville Mamma vara så vänlig och gå i utläggning, eller kanske hellre låta taga på min räkning.

2 Fattiga pojkar, som gå och begära, (Nuppa möjligen inberäknad) kunde för maten eller ock för arbetslön få göra åt mig lillflötenmånga som helst, det är lätt arbete och icke så noga, endast flötena äro af gran. – Ja, huru alla stackare nu skola få arbetsförtjenst; det vore roligt nu att vara rik; nog skulla man hitta på arbete. Gör man något i staden för sådant? Der borde bildas ett bolag, som skulle begära förlagslån af kronan, och låta slöjda hvad slöjdas kan; men hvad är det med den usla köpingen, der den ena bara vill äta opp den andra!

3 Mamma har väl läst om lemma startlilla storfurstens subskriptionslistakommentar? Det måtte vara en liten snäll gosse. När han var i somras i Tammerfors, telegraferade han till sin mamma kejsarinnan: ”här är så vackert, att här ville jag lefva och dö.” – Konstantins gosse telegraferade till sin mamma ungefär som Toini och Eva skulle ha skrifvit: ”jag mår bra; huru mår mamma sjelf?”

||

4 Calle Barck var här och sökte mig härom dagen, men jag sof middag. Rudolfine berättade att Mamma skulle ha gjort Calle någon proposition att köpa Kuddnäs, och nu ville Calle tala med mig derom. Är det verkligen Mammas allvar? Jag tycker köparn är mindre pålitlig, så uti ett som annat. Skrif Mammas mening och hvad pris som kunde begäras. Tiden är icke gynnsam. – Nog vore jag nöjd att, för Mammas skull, få en duglig köpare – men Calle Barck!

5 Runebergs porträtt hörs ej vidare af, ty bergskontoristen är bortrest. Jag tycker på laget att han är en slarf.

6 Jag har nu fullt auditorium och fruntimmer i mängd på mina föreläsningar. Det ger naturligtvis mera bekymmer och kostar mig fyra hela dagar i veckan, men det roar mig också, både derföre att man arbetar med mera lust och derföre att mina ärade medbröder i konsistorium lemma startlåtsat glömma att det fanns en extra ord. professor i finsk historiakommentar. – Forsman och Frosterus kappas af alla krafter om professionen i historien.

7 – Annars tyst och stilla. Jag hemkom i går afton kl. ½ 11 från Österbottningarnes årskalas på Kajsaniemi. Der bjöds, för hungersnödens skull, ingenting annat än thé och cigarrer samt upplästes en afhandling om alkemin. Kl. 11 hade alla gått. Så hyggliga kalas hålla studenterna nuförtiden. – Måväl, älskade Mamma! Hjerteliga helsningar från Mammas och Fannys

tillgifnaste

Z.

8 Jag har påbörjat första novellen åt Dagl. Allehanda. – I en fransk tidning läste vi nyligen ”Prinsessan Lindagull, af herr Leouzon Le Duc” – I dag är snöslask, i natt var en gruflig storm. – Oskar reste för en vecka sedan till Petersburg och Paris. Han har 400 rub.rubel ur kejsarns handkassa, utom docentarfvodet.

9 Johannes är fet och blomstrande. Han var här i lördags, andra gången på hela hösten. – Tack, kära Mamma, för den rara sikrommen, den är alltid ett högst välkommet barndomsminne och smakar förträffligt!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 frågan om Landtmätarne Storskifte skulle förrättas i trakten kring Nykarleby kyrkoby och utgifterna var betungande. Sofia Topelius hade bett sonen utreda saken hos överdirektören för lantmäteriet. Se föreg. brev.

    1 arbetsförtjensten Hjälpen under missväxtåren 1857, 1862 och 1866–1868 var ofta villkorad. Privatpersoner beställde hemslöjdsarbeten medan statsmakten i större infrastrukturprojekt, som järnvägsbyggena mellan Helsingfors–Tavastehus och Riihimäki–S:t Petersburg, använde sig av nödhjälpsarbete.

    1 nota promemoria.

    3 lilla storfurstens subskriptionslistaHelsingfors Tidningar (30/10 1862) rapporterade om att storfursten Alexej tagit initiativ till en insamlingslista för dem som drabbats av missväxten.

    6 låtsat glömma [...] en extra ord. professor i finsk historia Konsistoriet hade föreslagit att den ena professuren i ryska skulle indragas och att historia skulle få två lärostolar: en lärostol för allmän historia och en för finsk, rysk och nordisk historia. Förslaget var skräddarsytt för Georg Zacharias Forsman som samtidigt ansökte om professuren och hade inriktat sig på nordisk historia och Gustaf Frosterus som specialiserat sig på allmän historia. Topelius, som varit e.o. professor i Finlands historia sedan, 1854 ansåg kohandeln i konsistoriet vara en förolämpning mot honom. Om professorsutnämningarna, se inledningen till Föreläsningar i geografi och historia.

    Manuskriptbeskrivning

    • Brevsignum: 1803
    • Avsändare: Topelius, Zacharias
    • Mottagare: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
    • Arkiv: Nationalbiblioteket
    • Samling, signum: Topeliussamlingen 244.97
    • Form: brev
    • Status: original
    • Format: 21 x 13,5 cm
    • Lägg: 1
    • Antal blad: 1
    • Sidor brevtext: 4
    • Färg: vitt
    • Kvalitet: brevpapper
    • Mönster: vattenlinjer, vattrat
    • Tillstånd: välbevarat, frånsidans text syns
    • Skrivmaterial: svart bläck

    Faksimil