Arbetaresång
Kommentar
Kommentar
Tre manuskript är kända: ms1 och ms2 är daterade 29 Febr. 1860, ms3 bifogades i brev till K. J. Moring daterat 5/3 1860.
Dikten är skriven för Handtverkarnes sångförening som hade firat årsdag den 7 februari 1860. Topelius noterar tilldragelsen i uppskattande ord i Helsingfors Tidningar: »Der röjes en stigande och aktningsvärd kärlek för bildning och framsteg inom denna unga förening.» Dikten tonsattes av K. J. Moring och sången uppfördes av nämnda kör på konserten för »theaterskolan» efter påsken (ZT–KJM 5/3 1860).
Versen är jambisk-anapestisk med rimflätningen aBaBcccDeDeaB, taktschemat 4–3–4–3–2–2–4–2–2–2–2–4–3 och har cirkelkomposition.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
3 reda dess slöjd bereder eller bemästrar hantverk.
7 öknarna obruten mark, obygd.
Bibliografi
Helsingfors Tidningar 11/2 1860; Topelius–K. J. Moring 5/3 1860, SLSA 312
Arbetaresång.
Arbetare äro vi alla med fröjd
För Finland, vår älskade moder.
Vi plöja dess åker, vi
reda dess slöjd
,
Vi loda dess sjöar och floder.
5Vi bygga dess ro
Med ära och tro;
Vår moder skall icke i
öknarna
bo.
Hon skall icke slafva
I mörker och nöd;
10Af oss skall hon hafva
Sitt redliga bröd.
Arbetare äro vi alla med fröjd
För Finland, vår älskade moder.
Vår moder är skön, som den strålande dag;
15Hon hårdt till sitt hjerta oss sluter.
Det klappar för oss, och vi känna dess slag
I lefnadens snabba minuter.
Vår moder är huld;
Vi gälda vår skuld,
20Vi kläda vår moder i perlor och guld.
Fri skall hon sig sola
I speglande sjö;
För henne så skola
Vi lefva och dö.
25Vår moder är skön, som den strålande dag;
Hon hårdt till sitt hjerta oss sluter.
1860.
|19|