Till Emma Irene Åström
Kommentar
Kommentar
Ett ofullbordat utkast är känt. Dikten trycktes i Åbo Underrättelser 22/6 1882 (insändaren uppger att den återges efter en avskrift och utan författarens tillstånd) och i Wasa Tidning (insänd) 28/7 1882. Horatius verser ur Urbem Romam står som motto såväl i utkastet som i tidningarna och titelns datering är i samtliga 23/5 1882 (se faksimil och manuskript). Dikten publicerades i det första numret av kalendern Excelsior (1886), utgiven av Finsk Qvinnoförening.
Emma Irene Åström (1847–1934) var den första finländska kvinna som promoverades till magister; från 1870 hade kvinnliga studenter antagits till universitetet i Helsingfors med kejserlig dispens. Åström hade utexaminerats från Jyväskylä seminarium 1869 där hon studerat för Uno Cygnæus. Hon inledde sina universitetsstudier 1873 med att läsa filosofi och latin. Ett år senare avbröt hon studierna för att försörja sin familj och fick anställning som lärare vid Ekenäs seminarium där hon senare var lektor (1886–1912). Åström fick legendstatus inte minst inom kvinnorörelsen i Finland; Topelius bidrog till detta genom att hon har setts som en förebild för Hagar i Planeternas skyddslingar (1889; se Nyberg 1949, s. 530 f.). Som rektor arbetade han målmedvetet för att kvinnor skulle få studera vid universitetet.
Dikten är skriven på jambisk pentameter med rimflätningen AbAbCC.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
2 ormaspråket: mästra Gud ormen i lustgården lockade Eva att äta av den förbjudna frukten från det träd som skulle göra henne delaktig av Guds kunskap (1 Mos. 3:1–5).
24 Grön är din myrten. Hvarför ej din lager? Unga kvinnor odlade myrten för brudkronan men inte för att bli promoverade.
34 zefirgarn finare yllegarn (till brodering).
49 Du blef den första första filosofiemagistern; Rosina Heikel hade utexaminerats som den första nordiska kvinnliga läkaren 1878 från universitetet i Helsingfors.
50 nu gick Cæsar öfver Rubicon! ung. nu togs det avgörande steget; urspr. om Julius Cæsar som inledde en ny era när han tog sig över gränsfloden Rubicon och beträdde förbjudet område med inbördeskrig som följd.
52 Helicon grekiskt berg, musernas hemvist.
Bibliografi
Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 530 f.; Väisänen, »Åström, Emma Irene», BLF 2, 2009
Till Emma Irene Åström.
(Filosofie kandidat. Den 22 Maj 1882.)
Nu skorrar mången röst i Evas öra.
En ropar
ormaspråket: mästra Gud
!
En annan säger: se, men inte röra!
En tredje hviskar: lef för att stå brud!
5Mod, Evas döttrar! Glömmen hvad de skria;
Mod! Sanningen skall göra eder fria.
Plats för det tysta, sjelfförgätna, trogna,
Ödmjuka arbetet i tankens verld!
Plats för de tusen frön, som aldrig mogna,
10De gnistor, som förgås i lifvets härd!
Plats för hvar ande, som mot ljuset svingar
Med örnafjädrar eller dufvovingar!
Du hemmets hulda, ljufva vårdarinna,
Är all din verld vid stugans tröskel slut?
15Är du rebell emot ditt öde, qvinna,
För att du stundom längtar blicka ut?
Är det ett brott, som Gud ej än förgätit,
Att kunskapens förbjudna frukt du ätit?
|111|Du sträng, der lifvets suckar återljuda,
20Du barm, der hvarje känsla rotas stark,
Skall blott ditt hjerta fagra blommor bjuda,
Och skall din tanke vara ödemark?
Hvad är en blomstergård förutan dager?
Grön är din myrten. Hvarför ej din lager?
|243|25Nej, knota icke! Bär din lefnads lotter,
Var öm mot allt hvad kärt i hemmet bor,
Men mins, att tanken är din äldsta dotter
Och sanningen din gamla fostermor!
Ett litet sömnlöst barn är menskoanden;
30Uppamma honom allt från lindebanden!
Och binda dig ej hemmets främsta pligter,
Så vårda troget detta kungabarn;
Så väg ditt lefnadsmål med tyngre vigter,
Än broderiets lätta
zefirgarn
;
35Gif Gud ditt hjerta, tjena glad din like,
Och väx för sanningen, väx för Guds rike!
Du tysta, tåliga arbetarinna,
Ödmjuka, trogna, anspråkslösa vän,
Vi helsa dig som lagerns första qvinna,
40Vi helsa dig som qvinna utan den,
Så rik på vetande, som frukt skall bära,
Men fattig, fattig på all skrytsam ära!
|112|Hur många dina systrar funno vägen
Till samma mål, men funno porten stängd
45Och funno fördomen som dörrvakt trägen
Och dumheten som skylt på dörren hängd
Och vände sorgsna till sin söm tillbaka
Att drömma, törsta, lida och försaka!
50Nu,
nu gick Cæsar öfver Rubicon!
Ditt blyga spår skall ingen mer bortskölja
Från branta stigen upp till
Helicon
.
Mod, kätterskor mot gammal häfd i staten!
Högt lefve, lefve första kandidaten!