Pehr Brahe

Lästext

Banbrytare.

Pehr Brahe.

(Ett minnesblad. 12 Sept. 1680–1880.)

Det gamla Åbo – det som var –

Har ej förglömt från forna dar

Sin grå Academia,

lemma startDen trånga murkommentar vid Auras strand,

5Der Brahe med Kristinas hand

Tändt ljusets fackla för vårt land.

lemma startFem kalla salar voro då

Hvad riket mäktade beståkommentar

Och dito lämplig lemma startcarcerkommentar.

10Man frös, man svalt, man segrar vann

Och stred sig varm och lemma startgrep så an

Med blodig tasskommentar grammatikan.

|211|

Men lemma startbråkkommentar var det att bli student:

lemma startMan pryddes som en lemma startdelinqventkommentar

15Med horn och åsneöron;

Man hyflades förutan prut,

Man sköljdes våt, man fick sin lemma startstutkommentar,

Ty dumhet måste dammas ut.kommentar

lemma startVar man en gång dock väl i hamn

20Och civisspråk: latin så till rang som namn,

Blef man novitiens busekommentar,

Gick skäggig, modig, morsk och fri

Från lemma startqvadratura circulispråk: latinkommentar

Att se lemma startChronanders komedikommentar.

25lemma startDock ve dig, son af Muserna,

Om du studerat Kabbala;

Det lemma startgick på blanka lifvet!kommentar

Och skref du med osynligt bläck,

Och drack du ut din kanna käck,

30Det var med himlen drifva gäck.kommentar

Den barska tiden skrek sig hes

lemma startsymbolakommentar och katekes

Och tålde ingen svartkonst.

Studenten tuggade sin lemma startbusskommentar,

35Professorn svor: o, lemma startasinus!språk: latinkommentar

Och hexan tog lemma startdiabolusspråk: latinkommentar.

Men bakom mörker, slagg och grus

Ett flämtande, ett fjerran ljus

Gick upp som morgonrodnan.

40Der var dock stål i hårdhändt arm

Och hjerta i den barska barm

Och vår i luften, morgonvarm.

Då stod lemma startden store Gustafskommentar själ

I Brahe upp till Finlands väl.

45Han kom till ödemarker,

|212|

Han kom till vildar, våld och strid,

Men landet fick sin lemma startFrodefridkommentar,

lemma startOch folket fick sin »grefvetid».kommentar

Ljus! Mera ljus! Det var hans ord:

50Låt dagas öfver Finlands jord,

Förtrösta på dess framtid!

Låt yxan rödja, hammarn slå

Och seglet svälla, plogen så:

Till allt behöfdes ljus ändå!

55Det var Pehr Brahe. Oförskräckt

Har lemma startOxenstjernakommentar facklan räckt,

lemma startRothoviuskommentar den signat,

Och rundtomkring i väntan satt

Ett folk, som älskar ljusets skatt,

60Och så vardt ljus i Finlands natt.

Nu skåda vi, som middag ser

Förnämt på morgonskuggan ner,

Mot dessa dagars gryning.

Arftagaren har glömt hur tung

65Hans fäders möda samlat ljung

Till detta bo, der han är kung.

Hvad vore detta land af is,

Om aldrig dag, till Herrens pris,

Uti dess skogar klarnat?

70Och detta folk af björnaslägt,

Hvad vore det, om ej en fläkt

Af stora tankar idet väckt?

lemma start»Men detta land är rikt och stort,

Som icke månget land man sport,

75Och der det Gud behagar,

Att det till välmakt blir beredt,

Ett kungarike liknar det,

Och mindre har Europa sett.»kommentar

|213|

Ord af en siare, ljud än

80Ur natten af århundraden

Att nya sekler fylla!

Om aldrig häfden mer haft qvar,

Än dessa ord från »grefvens» dar,

De vittna hvad Pehr Brahe var.

85Gå, unga tid, och res din vård,

På grafvarna i fädrens gård,

Der söner berga tegen;

Men prisar du den hand, som sått,

Så prisa Gud för ljusets lott!

90Han, endast Han, har allt förmått.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett utkast är känt, daterat 6 Aug. 80. Dikten trycktes i festskriften Per Brahes Minne. 1680 1880. Den 12 September .

    Greve Per Brahe (1602–1680) var generalguvernör i Finland i två omgångar, 1637–1641 och 1648–1654. Under sin första ämbetsperiod gjorde han en resa i landet vilket resulterade i en reserapport 1638, även citerad i Topelius föreläsningar (jfr vers 48–78). Han instiftade Kungliga Akademien i Åbo och administrationen effektiviserades. Under den andra perioden grundlade han flera städer, post- och skolväsendet utvecklades och kommunikationerna förbättrades. Uttrycket »grevens tid» som beteckning på en gynnsam period härrör från denna tid (vers 48).

    Den 12 september 1880 firades Pehr Brahes 200-årsjubileum i brunnshuset i Helsingfors, festen samlade över 2 000 personer. Topelius höll tal »för det goda vi i forntid och nutid fått röna och för den bästa skänk Sverige gifvit oss». Nya Theatern uppmärksammade jubileet med en tablå där skådespelaren Hjalmar Agardh deklamerade Topelius minnesdikt. Scenen hade dekorerats med ett finländskt landskap och Brahes byst med inskriptionen »Jag var med landet och landet med mig väl tillfreds». En genius höll en lagerkrans över bysten och historiens genius upptecknade Brahes bedrifter. På scenen fanns också studenter, krigare och bönder.

    Dikten lyfter framför allt upp Per Brahes ambitioner för Finland. Han såg ett rikt land med goda förutsättningar, men också stora brister hos folket: vidskeplighet, okunskap och lättja. Botemedlet var folkupplysning, i synnerhet universitetsutbildning (jfr vers 49–54). Topelius poängterar att Brahe mer än någon annan i sin samtid förstod att universitetet hade ett egenvärde, nämligen bildningen (föreläsning 13/3 1865, s. 129).

    Versen är jambisk med taktschemat 4–4–3–4–4–4 och rimflätningen aaXbbb.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    4 Den trånga mur domkyrkans ringmur.

    7–8 Fem kalla salar voro då / Hvad riket mäktade bestå I avsnittet om universitetets instiftande i Finland framställdt i teckningar uppger Topelius att det »inlogerades i det förra gymnasiihuset, en gammal byggnad af sten, bestående af 5 kalla rum i granskapet af domkyrkan» (ZTS XII, s. 92 f.).

    9 carcer fängelse, arrest.

    11–12 grep så an / Med blodig tass Se kommentar till följande strof.

    13 bråk möda, besvär.

    14–18 Man pryddes som [...] Ty dumhet måste dammas ut. Den s.k. depositionen (»avhornandet») var en förrättning som under 1600-talet spreds från akademi till akademi. De nya studenterna utstyrdes av de äldre i horn och åsneöron, symboler för dumhet och råhet, och underkastades en omild behandling. Bl.a. måste de lägga sig på golvet, behandlas med hyvel och få vatten över sig (se Klinge 1988, s. 505 f.), vilket skulle uttrycka deras omdaning genom vetenskapen.

    14 delinqvent person som måste genomgå en obehaglig procedur.

    17 stut smäll, stryk.

    19–21 Var man en gång dock väl [...] novitiens buse Topelius uppger i en föreläsning att depositorsbefattningen med dess upptåg avskaffades 1691, men att pennalismen fortfor. »Novitii», de nyinskrivna, måste i allt betjäna de äldre »cives» och i synnerhet »seniores» (24/3 1865, s. 176).

    23 qvadratura circuli (lat.) cirkelns kvadrat; geometriskt problem.

    24 Chronanders komedi Flera komedier av studenten Jacobus Petri Chronander (d. 1694) uppfördes i universitetshuset i Åbo (1647, 1649). Topelius refererar några av pjäserna i en föreläsning (ibid., s. 178 f.).

    25–30 Dock ve dig [...] himlen drifva gäck. I föreläsningarna berättar Topelius om Martin Stodius, professor i grekiska och hebreiska, som anklagades för att ha lärt en student osynlig skrift och kabbala. Han frikändes av universitetets kansler Per Brahe (24 och 27/3 1865, s. 179 f.).

    27 gick på blanka lifvet! kunde kosta livet; textstället upptas i SAOB.

    32 symbola den kristna kyrkans bekännelseskrifter.

    34 buss tuggtobak.

    35 asinus! (lat.) åsna!

    36 diabolus (lat.) djävulen; syftar på häxprocesserna.

    43 den store Gustafs Gustaf II Adolf, regerade 1611–1632.

    47 Frodefrid uttrycket härrör från den danske kungen Frodes regeringstid som enligt eddadikten var en trygg och fredlig epok.

    48 Och folket fick sin »grefvetid». Jfr verser i utkastet: »i folkets mund / Betyder ’grefvens tid’ en lycklig stund, / Då är oss väl, då ha vi ingen fara.»

    56 Oxenstjerna Axel Oxenstierna (1583–1654), rikskansler och i praktiken landets regent under Kristinas förmyndarregering, föreslog i riksrådet 1637 att akademier skulle grundas i Finland.

    57 Rothovius Biskop Isak Rothovius grundade Åbo gymnasium 1630 och verkade därefter aktivt för att det skulle omvandlas till universitet. I samband med invigningen av akademin 1640 höll han en tacksägelsepredikan i domkyrkan. Han blev universitetets förste rektor (se f.ö. föreläsningen 14/3 1865, s. 137 f.).

    73–78 »Men detta land [...] mindre har Europa sett.» Det föregivna citatet är en omskrivning av ett stycke i reserapporten Per Brahes relation öfver Finske statens vilkor den 6 Juli 1638; avsnittet citeras ordagrant i en fotnot till strofen i festskriften (se variantförteckningen) och i föreläsningen 13/3 1865 (s. 126).

    Bibliografi

    Finlands Allmänna Tidning 13/9 1880; Helsingfors 13/9 1880; Helsingfors Dagblad 13/9 1880; Klinge, »Undervisning och studier», Kungliga Akademien i Åbo 1640–1808 1988, s. 505 f.; Teerijoki, »Brahe, Per», BLF 1 2008; Topelius, Finland framställdt i teckningar, ZTS XII, s. 91 ff.; Naturens bok och Boken om Vårt Land, ZTS XVII, s. 403 ff.; Föreläsningar i historia och geografi, ZTS XV, 9/3 och 13/3 1865 (s. 123–132), 24/3 och 27/3 1865 (s. 176–180); Östra Finland 15/9 1880

    Faksimil