Kommentar

Ett utkast är känt, daterat 6 Aug. 80. Dikten trycktes i festskriften Per Brahes Minne. 1680 1880. Den 12 September .

Greve Per Brahe (1602–1680) var generalguvernör i Finland i två omgångar, 1637–1641 och 1648–1654. Under sin första ämbetsperiod gjorde han en resa i landet vilket resulterade i en reserapport 1638, även citerad i Topelius föreläsningar (jfr vers 48–78). Han instiftade Kungliga Akademien i Åbo och administrationen effektiviserades. Under den andra perioden grundlade han flera städer, post- och skolväsendet utvecklades och kommunikationerna förbättrades. Uttrycket »grevens tid» som beteckning på en gynnsam period härrör från denna tid (vers 48).

Den 12 september 1880 firades Pehr Brahes 200-årsjubileum i brunnshuset i Helsingfors, festen samlade över 2 000 personer. Topelius höll tal »för det goda vi i forntid och nutid fått röna och för den bästa skänk Sverige gifvit oss». Nya Theatern uppmärksammade jubileet med en tablå där skådespelaren Hjalmar Agardh deklamerade Topelius minnesdikt. Scenen hade dekorerats med ett finländskt landskap och Brahes byst med inskriptionen »Jag var med landet och landet med mig väl tillfreds». En genius höll en lagerkrans över bysten och historiens genius upptecknade Brahes bedrifter. På scenen fanns också studenter, krigare och bönder.

Dikten lyfter framför allt upp Per Brahes ambitioner för Finland. Han såg ett rikt land med goda förutsättningar, men också stora brister hos folket: vidskeplighet, okunskap och lättja. Botemedlet var folkupplysning, i synnerhet universitetsutbildning (jfr vers 49–54). Topelius poängterar att Brahe mer än någon annan i sin samtid förstod att universitetet hade ett egenvärde, nämligen bildningen (föreläsning 13/3 1865, s. 129).

Versen är jambisk med taktschemat 4–4–3–4–4–4 och rimflätningen aaXbbb.

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

4 Den trånga mur domkyrkans ringmur.

7–8 Fem kalla salar voro då / Hvad riket mäktade bestå I avsnittet om universitetets instiftande i Finland framställdt i teckningar uppger Topelius att det »inlogerades i det förra gymnasiihuset, en gammal byggnad af sten, bestående af 5 kalla rum i granskapet af domkyrkan» (ZTS XII, s. 92 f.).

9 carcer fängelse, arrest.

11–12 grep så an / Med blodig tass Se kommentar till följande strof.

13 bråk möda, besvär.

14–18 Man pryddes som [...] Ty dumhet måste dammas ut. Den s.k. depositionen (»avhornandet») var en förrättning som under 1600-talet spreds från akademi till akademi. De nya studenterna utstyrdes av de äldre i horn och åsneöron, symboler för dumhet och råhet, och underkastades en omild behandling. Bl.a. måste de lägga sig på golvet, behandlas med hyvel och få vatten över sig (se Klinge 1988, s. 505 f.), vilket skulle uttrycka deras omdaning genom vetenskapen.

14 delinqvent person som måste genomgå en obehaglig procedur.

17 stut smäll, stryk.

19–21 Var man en gång dock väl [...] novitiens buse Topelius uppger i en föreläsning att depositorsbefattningen med dess upptåg avskaffades 1691, men att pennalismen fortfor. »Novitii», de nyinskrivna, måste i allt betjäna de äldre »cives» och i synnerhet »seniores» (24/3 1865, s. 176).

23 qvadratura circuli (lat.) cirkelns kvadrat; geometriskt problem.

24 Chronanders komedi Flera komedier av studenten Jacobus Petri Chronander (d. 1694) uppfördes i universitetshuset i Åbo (1647, 1649). Topelius refererar några av pjäserna i en föreläsning (ibid., s. 178 f.).

25–30 Dock ve dig [...] himlen drifva gäck. I föreläsningarna berättar Topelius om Martin Stodius, professor i grekiska och hebreiska, som anklagades för att ha lärt en student osynlig skrift och kabbala. Han frikändes av universitetets kansler Per Brahe (24 och 27/3 1865, s. 179 f.).

27 gick på blanka lifvet! kunde kosta livet; textstället upptas i SAOB.

32 symbola den kristna kyrkans bekännelseskrifter.

34 buss tuggtobak.

35 asinus! (lat.) åsna!

36 diabolus (lat.) djävulen; syftar på häxprocesserna.

43 den store Gustafs Gustaf II Adolf, regerade 1611–1632.

47 Frodefrid uttrycket härrör från den danske kungen Frodes regeringstid som enligt eddadikten var en trygg och fredlig epok.

48 Och folket fick sin »grefvetid». Jfr verser i utkastet: »i folkets mund / Betyder ’grefvens tid’ en lycklig stund, / Då är oss väl, då ha vi ingen fara.»

56 Oxenstjerna Axel Oxenstierna (1583–1654), rikskansler och i praktiken landets regent under Kristinas förmyndarregering, föreslog i riksrådet 1637 att akademier skulle grundas i Finland.

57 Rothovius Biskop Isak Rothovius grundade Åbo gymnasium 1630 och verkade därefter aktivt för att det skulle omvandlas till universitet. I samband med invigningen av akademin 1640 höll han en tacksägelsepredikan i domkyrkan. Han blev universitetets förste rektor (se f.ö. föreläsningen 14/3 1865, s. 137 f.).

73–78 »Men detta land [...] mindre har Europa sett.» Det föregivna citatet är en omskrivning av ett stycke i reserapporten Per Brahes relation öfver Finske statens vilkor den 6 Juli 1638; avsnittet citeras ordagrant i en fotnot till strofen i festskriften (se variantförteckningen) och i föreläsningen 13/3 1865 (s. 126).

Bibliografi

Finlands Allmänna Tidning 13/9 1880; Helsingfors 13/9 1880; Helsingfors Dagblad 13/9 1880; Klinge, »Undervisning och studier», Kungliga Akademien i Åbo 1640–1808 1988, s. 505 f.; Teerijoki, »Brahe, Per», BLF 1 2008; Topelius, Finland framställdt i teckningar, ZTS XII, s. 91 ff.; Naturens bok och Boken om Vårt Land, ZTS XVII, s. 403 ff.; Föreläsningar i historia och geografi, ZTS XV, 9/3 och 13/3 1865 (s. 123–132), 24/3 och 27/3 1865 (s. 176–180); Östra Finland 15/9 1880