Det vet ingen
Kommentar
Kommentar
Två manuskript är kända: ms1 är daterat 30/12 65 och ms2 1 Jan. 1866. Dikten är tillägnad Vårföreningen: körens medlemmar nämns i ms1 (se faksimil). I ms2 föregås dikten av 1. Konvaljerna (ej tryckt). Se komm. till »Mitt hjertas kung», s. 468.
Versen är jambisk-anapestisk med taktschemat 4–1–4–1–2–2–2–2–2–2–2–2–2–2–2–2–2–2–2 och rimflätningen aBaBccDDEFEFgHHggHH.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
27 riskor lövruskor; textstället anförs som exempel i SAOB.
Det vet ingen.
Der stodo rosor i grönan dal
Uti qvällen,
Och aftonvinden han kom så sval,
Öfver fjällen.
5Och när han kom
Och såg sig om
Och såg dem niga
Så gladeliga
Och såg dem gunga
10Och såg dem glöda
Så hjertans unga
Och rosenröda,
Då sad’ han så
Och klippte vingen
15Åt blomsterringen ...original: . . . . .
Hvad sad’ han då
Åt rosor små?
|159|Ja, det vet ingen,
Nej, det vet ingen.
20Der sjöngo tärnor en morgonqvist
Bakom häcken.
Då kom ung Amor med argan list
Öfver bäcken,
Och när han kom
25Och såg sig om
Och hörde siskor
|208|I alla
riskor
Och hörde qvittret
Som perledroppar
30I morgonglittret
På löf och toppar,
En pil han drog
Ur lätta vingen
Och skjöt i ringen
35I grönan skog.
Månn pilen tog?
Ja, det vet ingen,
Nej, det vet ingen.
1866.