Hellas’ barn
Kommentar
Kommentar
Ett kort odaterat utkast är känt (4 verser).
Prinsessan af Cypern, med libretto av Topelius och musik av Fredrik Pacius, uppfördes vid Nya teaterns invigning i Helsingfors i november 1860. Sagospelet är en fri bearbetning av motiv ur Kalevala. »Hellas’s barn» sjungs i tredje aktens femte scen av Anemotis. Topelius intog också dikten i läseboken Boken om Vårt Land (»Ditt land», 1875); där har »Hellas» ersatts med »Finland» och »Barbarens» med »En främlings» (ZTS XVII, s. 161).
Versen är jambisk med taktschemat 4–3–4–3–4–4–4–3 och rimflätningen ababccab och cirkelkomposition; de två inledande verserna och de två avslutande är de samma i varje strof.
Bibliografi
Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 201 f.; Topelius, Dramatiska dikter 1961, s. 167 f. samt företal; Vasenius V, s. 451
Hellas’ barn.
(Ur sagospelet Prinsessan af Cypern.)
O barn af Hellas, byt ej bort
Din sköna fosterjord!
Barbarens bröd är hårdt och torrt,
Och klanglöst är hans ord.
5Hans sol är blek, hans himmel grå,
Hans hjerta kan ej ditt förstå.
O barn af Hellas, byt ej bort
Din sköna fosterjord!
O Hellas’ barn, ditt land är godt,
10Ditt land är stort och skönt;
Dess jord är grön, dess haf är blått,
Dess strand af ära krönt.
Dess vind är varm, dess sol är klar,
Dess himmel tusen stjernor har.
15O Hellas’ barn, ditt land är godt,
Ditt land är stort och skönt.
|223|Och derför, barn af Hellas, mins
Ditt ädla fosterland!
|309|Ej ro, ej lif, ej lycka finns
20I fjerran från dess strand.
Hvarhelst din väg i verlden går,
Din rot är der din vagga står;
Och derför, barn af Hellas, mins
Ditt ädla fosterland!
1860.