Giuseppe Garibaldi

Lästext

|133|

Giuseppe Garibaldi.

Ut! Ut! Drag svärdet till kamp och dom!

Italiens timma slår.

Vi vilja till Rom, till Rom, till Rom;

Dess heliga mark är vår.

5Rom är vår brud, som vår tro vi lofve,

Och ingen djefvul och ingen påfve

Skall rycka dess stolta namn

Bort ur Italiens famn.

|106|

Till Rom, vårt fäste! Till Rom, vår hamn!

10lemma startRoma o morte.språk: italienskakommentar

Och alla vägar, de leda dit,

Tvåtusenåriga fjät.

Till en jag sätter den bästa lit,

Och denna vägen är rät:

15Vi skola gå fram på folkets skullra,

Hur kardinalernes åskor mullra.

Vi börda vårt ärfda hus,

Om verlden fölle i grus.

Till Rom för frihet! Till Rom för ljus!

20Roma o morte.språk: italienska

Du bleke yngling, hvad vill du här?

Hvad söker du på vår ban?

Om guld, om gunst du af oss begär,

Gå hellre till Vatikan!

25Här skall dig ingen prelat förguda;

|134|

Vi ha blott döden till sold att bjuda,

En död för ditt fosterland,

En graf uppå Tiberns strand.

För Rom vårt hjerta! För Rom vår hand!

30Roma o morte.språk: italienska

En hedning kalla de mig; välan,

En kättare är jag ock.

Mitt lama knä jag ej böja kan

För helgon af sten och stock.

35För menskogudar kan jag ej buga,

Kan ej för munkar mitt lemma startcredokommentar ljuga.

Allsmäktige, blott för Dig

Jag böjer i stoftet mig.

Till Rom, vår svärdsudd! Till Rom, vår stig!

40Roma o morte.språk: italienska

Och derför, eviga, stolta Rom,

Vi trycka dig hårdt i famn.

|107|

Vi skola rensa din helgedom

I Guds och i folkets namn.

45Skall vid din åsyn vårt öga brista

Och makt och ränker oss öfverlista,

Framåt, som ett stormigt haf!

Oss följer Italiens glaf.

Till Rom, dess framtid! Till Rom, vår graf!

50Roma o morte.språk: italienska

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Inget manuskript är känt. Dikten trycktes i kalendern Axet 1867 med samlingens följande dikt, »Pio Nono», under den gemensamma titeln »Rom i November 1867».

    Giuseppe Garibaldi (1807–1882), italiensk frihetskämpe och nationalist, anslöt sig till Mazzinis republikanska frihetskämpar och intog en central roll i och den kortlivade provisoriska regeringen i Rom 1848–1849. I syfte att förena Rom med det nybildade kungariket Italien uppviglade han sicilianerna mot Napoleon III och påvedömet 1862 och samlade en frikår under fältropet »Roma o morte» (diktens omkväde). Anfallet hejdades i Syditalien av regeringens trupper. I september 1867 gjorde Garibaldi ett nytt misslyckat försök att inta Rom och i oktober ryckte han in i Kyrkostaten, där han slutligen besegrades av franska och påvliga trupper i slaget vid Mentana den 3 november. – Italiens frihetskamp följdes med stort intresse i Finland, många anslöt sig också till Garibaldis trupper (vers 21). Rom införlivades med Italien 1870.

    Enckell noterar att Topelius ofta gör starkt antikatolska utfall mot påvedömet och kardinaler, så även i denna dikt, t.ex. vers 31–38 (1970, s. 292; jfr »Pio Nono» s. 108, kommentar nedan).

    Strofen har taktschemat 4–3–4–3–4–4–3–3–4–2 och rimflätningen ababCCdddX. Versen är jambisk-anapestisk men den avslutande versen består av en adonika (en daktyl och en troké).

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    10 Roma o morte. (ita.) Rom eller döden.

    36 credo (lat.) jag tror.

    Bibliografi

    Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 291

    Faksimil