Marie Linder

Lästext

|69||56|

På grafvarna.

Marie Linder,

född grefvinna Mussin-Puschkin. † 1870.

(Ord till lemma startBenekens »Hymn för de döda».kommentar)

Se, jordens blomster

Vissna i vintersnön.

Själ, sträck ut famnen

Mot evigt gröna vårar!

5Fägring och lycka

Flykta som morgondröm:

Christus allena

Vår längtan fullkomnar.

Älskade, sörjda,

10lemma startSökande ande, du,kommentar

Vakna ur villan

Till Guds, din Herres, klarhet!

Engel i stoftet,

Två dina vingar nu

15I Christi kärlek!

Han skänke dig friden.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett manuskript är känt. Dikten publicerades som separattryck 1870 och avtrycktes i Hufvudstadsbladet, Helsingfors Dagblad och Åbo Underrättelser i mars samma år.

    Marie Linder (1840–1870) var dotter till den ryske greven Vladimir Musin-Pusjkin och hans finländska hustru Emelie Stjernvall, och uppfostrades delvis av sin moster Aurora Karamzin. Under sin uppväxt bodde hon i S:t Petersburg, Moskva och Paris, 1860 gifte hon sig med gardeskaptenen Constantin Linder och bosatte sig i Helsingfors. Under 1860-talet var Marie Linder en central gestalt i societeten, och uppträdde som amatörskådespelare, sångare och recitatör. Hon drömde om att bli författare och Topelius uppmuntrade henne. Huvudpersonen i hennes enda roman, En qvinna af vår tid (1867) utgiven under författarpseudonymen Stella, kämpar mot sin tids kvinnouppfattning. – Linder dog den 5 mars 1870. Topelius dikt sjöngs av studentsångare vid hennes begravning den 9 mars.

    Topelius beskriver Linder som intelligent och excentrisk – »en fulländad verldsdam, lika skön som rik, och varmhjertad för allt ädelt och högt i lifvet» (2004, s. 218). I ett personporträtt från 1892 lyfter han fram hennes engagemang för de fattiga och kampen för kvinnans frihet. Han sammanfattar: »Marie Linders lif var ett snälltåg genom tankar och drömmar. Hade henne förunnats tjugo år längre att lefva, skulle sannolikt äfven qvinnans ställning genom henne bestämdare och klarare lagts på samtidens hjerta.»

    Versen är orimmad trokeisk-daktylisk med taktschemat 2–3–2–3–2–3–2–2.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    Rubrik Benekens »Hymn för de döda». Friedrich Bernhard Beneken (1760–1818). Topelius minnesdikt till Karl Collan sjöngs till samma melodi (s. 271 f.).

    10 Sökande ande, du, Topelius beskriver Linder som en sökande själ. Hon tilltalades av den lutherska tron och ville konvertera från den grekisk-ortodoxa kyrkan till den protestantiska, vilket vid denna tid inte var möjligt (1892, s. 167 f.).

    Bibliografi

    Lehto, »Linder, Marie», BLF 2 2009; Topelius, Finlands krönika 1860–1878 2004, s. 217–219, Finska Qvinnor på olika arbetsområden 1892, s. 162–174; Vasenius IV, s. 318; Vest, Zachris Topelius 1905, s. 335

    Faksimil