Noli me tangere

Lästext

|205|

lemma startNoli me tangerespråk: latinkommentar.

Du, som älskande kom och förlåtande gick

Med det eviga lifvets förklarade blick,

Hvarför tystnar min sång,

Som du vingat en gång,

5Vid ditt älskade minne så bäfvande stum?

Det osägliga flyr från hans fladdrande skum.

Du, du var ju i allt, hvad jag lyckligast drömt,

Jag har sett din gestalt i det bästa jag gömt,

Och ännu ser jag dig,

10O, så högt öfver mig,

Utan suck, utan tår, utan ord, utan namn,

Men så strålande ren i din Frälsares famn!

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Inget manuskript är känt.

    Dikten är tillägnad minnet av Topelius hustru Emilie Topelius som avled den 14 november 1885 efter en längre tids sjukdom, läkarna gav diagnosen hjärnförlamning i förening med sockersjuka. Begravningen ägde rum den 19 november i Helsingfors. Till Albert Bonnier skriver han: »Man mister icke så lätt medelpunkten för alla sorger, fröjder, planer och förtroenden under ett långt lif, och jag har dessa månader gått som i drömmen, – ej ens kunnat arbeta, – men lifvet återkommer.» (ZT–AB 22/1 1886). Dikten är daterad fyra år senare.

    Versen är anapestisk med taktschemat 4–4–2–2–4–4 och parrim, aabbcc.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    Titel Noli me tangere (lat.) rör inte vid mig. Joh. 20:14–17.

    Bibliografi

    Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 501 ff.; ZT–Albert Bonnier 22/1 1886, Brev, ZTS XX:1

    Faksimil