|6|

I mörka tider.

(För universitetet.)

Vi föddes i ett fjerran land

Vid polens snöbetäckta strand,

Der lifvets lampa flämtar matt

I ständig kamp mot död och natt.

5Vi äro sorgens barn förvisst:

Vår vagga stod i nöd och brist,

Vår blick var genom seklers rymd

Af många bittra tårar skymd.

I långa vintrar ha vi lärt

10Att hafva ljuset, ljuset kärt.

Långt mer än söderns rika ätt

Vi älska, vi behöfva det.

Förutan det är natten svart,

Och villa vägen vet ej hvart,

15Och tanken famlar utan mål,

Och slappa viljan har ej stål.

Man sagt om oss i fordomtid,

Att mörka makters onda strid

I berget dolde solens glans

20Och klara månens strålekrans.

Men sångens milda välljud kom,

Och sol och måne vände om,

Att lysa menskors skygga steg

I drifvor utan spår och väg.

|7|

25O, att hvar gång en dunkel makt

Vårt hopp, vår sol i berget bragt,

|10|

Den milda sångens strängaspel

Må rädda ljusets arfvedel!

Att i Guds sannings återsken

30En ädel bildning, hög och ren,

Må blomstra fri och frisk och stark

Ur nordens frusna ödemark!

Vi äro dock ett trofast folk;

Vi höjde aldrig svekets dolk,

35Vi aldrig lyft förmäten hand

Mot furste och mot fosterland;

Vi spillt för dem med manligt mod

Vårt varma, röda hjerteblod;

Hvem är då den förmätne man,

40Som klagar oss för falskhet an?

Med hvilket svek, med hvilket brott

Ha vi förspillt vår arfvelott,

Förverkat denna rätt till ljus,

Som hägnat våra fäders hus?

45Den höga tankens fosterhärd,

Vår morgonväkt i skuggors verld,

Vårt finska universitet,

Hvad är dess brott, som ingen vet?

Rör icke vid den makt, som går

50Med styrkan af en himmelsk vår

Igenom natt och död och frost,

När svärden täras bort af rost!

Han är en Fenix, han står opp

Ur askan till ett nyfödt hopp:

|8|

55Han kan en tid i fjettrar slås,

Han kan ej dödas, ej förgås!

Engång när dagens äflan all

Förklingat utan återskall,

När töcknen utan spår ha flytt

60Och menskoverk är allt förbytt;

|11|

Då står det qvar, det sanningsord,

Det ljus, som dagades i nord

För samtid, framtid, mensklighet,

Från Finlands universitet.

1852.