Kommentar

Ett manuskript är känt. Dikten utkom som separattryck och avtrycktes i Helsingfors Dagblad, Hufvudstadsbladet, Morgonbladet, Wiborgs Tidning, Åbo Underrättelser och Åbo Posten.

Johan Jakob Nordström, född i Åbo 1801, var en av sin tids mera kända och inflytelserika profiler. År 1834 utnämndes han till professor i folk- och statsrätt samt nationalekonomi vid universitetet i Helsingfors men kom snart på kant med myndigheterna som för honom representerade det kejserliga styrelsesättet. Hans ideal var de svenska lagarna, 1734 års lag och 1772 års regeringsform (jfr vers 7–8). Nordströms mest betydande verk, Bidrag till den svenska Samhällsförfattningens historia (1839–1840), väckte uppmärksamhet i de skandinaviska länderna. När han erbjöds tjänsten som riksarkivarie i Stockholm 1846 antog han erbjudandet – flyttningen var till stor del en protest mot Nikolaj I:s förvaltningssystem. I Sverige hade han stort inflytande bl.a. som lärd och stridbar medlem i riksdagens prästestånd.

Efter Nordströms bortgång den 17 maj 1874 tog professorerna vid universitetet i Helsingfors initiativ till en minnesfest som hölls i solennitetssalen den 21 maj. Parentationen hölls av professor C. G. Ehrström och Topelius sångtext utdelades och sjöngs till den s.k. »Narvamarschens» melodi (se kommentar till »Johan Ludvig Runeberg», s. 511). Versen är fyrtaktig, trokeisk-daktylisk och har rimflätningen AAAbCCCb.

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

1 Lag skall hägna den ringes hydda, Jfr Karl XV:s valspråk: Land skall med lag byggas; formuleringen återfinns i gamla svenska landskapslagar. Möjligt är att Nordström hade förmedlat valspråket; han föreläste i statsrätt för den dåvarande kronprinsen.

Bibliografi

Morgonbladet 22/5 1874, Åbo Underrättelser 26/5 1874; Sylwan, Svensk verskonst 1934, s. 116; Carlsson, »Johan Jakob Nordström», Svenskt biografiskt lexikon; Topelius, Brev ZTS XX, ZT–ST 31/5 1868; Vest, Zachris Topelius 1905, s. 330