Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Nya blad och Ljung

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Nya blad
  • Finlands höjning
  • I mörka tider
  • För Finlands konstitution
  • Wasaminne
  • Wasa Marsch
  • Åbo Marsch
  • Arbetaresång
  • Marsch för Helsingfors Frivilliga Brandkorps
  • Finlands flagga
  • Lejonet på Parola malm
  • Svarta gardet
  • I Finlands vinter
  • För de nödlidande i Estland
  • Fåglalåt
  • Septembernatten 1867
  • Till de folk, som lida
  • Min Moder
  • Gömd och glömd
  • Tidigt bruten
  • Fredrika Bremers minne
  • Carl Wilhelm Fontell
  • Werner Holmberg
  • Marie Linder
  • Daniel August Sælan
  • Öfverste Fabviers Adjutant
  • Till Gustaf Adolf Montgomery
  • Till friherre J. R. Munck
  • Veteranen från Aura
  • Till G. H. Mellin
  • Till Fredr. Pacius
  • Till Magn. v. Wright
  • Till Bernh. Reinhold
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Konstnärsgillets Prolog 1869
  • Marstrand
  • Lund
  • Åbo
  • Gåfvor af höjden
  • Shakespeare
  • Votum för den dramatiska konsten i Finland
  • Kristian II i Sönderborg
  • Karin Månsdotters vaggvisa för Erik XIV
  • Voltaires hjerta
  • Giuseppe Garibaldi
  • Pio Nono
  • v. Dreyses graf
  • On m’a trompé
  • Herr Meyer
  • Gamla året till det nya
  • Nebulosan
  • Verldarnas daning
  • Aftonstjernan
  • Barnatro
  • Fotspåret i klippan
  • Ynglingatankar
  • 1. Midvinternatt
  • 2. Norrskenet
  • 3. Snöstormen
  • 4. Saga på kämpens hög
  • 5. Vårluft
  • 6. Wäinämöinens solsång
  • 7. Imatra
  • 8. Ödemark
  • 9. Ljusterflamman på sjön
  • 10. Julnatten
  • 11. Saga vid spiseln
  • 12. Furornas sus
  • 1. Ensamhet
  • 2. Bittida i skog
  • 3. På Roines strand
  • 4. Midsommarnatt
  • 5. Vattenspegeln
  • 6. På nattlig is
  • 7. Vågskimmer
  • 8. På sveden
  • 9. Spinnvisa
  • Sylvias visa 13
  • Sylvias visa 14
  • Regnbågen
  • Fågel i rosengård
  • Idyll i Valerii stil
  • Mitt hjertas kung
  • Aprilnarri
  • Rose-Marie
  • En glad visa
  • Det vet ingen
  • Romans
  • Drömmen om sällhet
  • Gossen vid tjärdalen
  • En moders dröm
  • Vaggvisa
  • Julvisa
  • Novembervisa
  • Gåtor
  • Choral af Seb. Bach
  • Ny krigssång
  • Samma öde (Nya blad 1880)
  • Ljung
  • Alexander II
  • Nikolai Alexandrovitsch
  • Studenthuset i Helsingfors
  • Ekenäs seminarium för folkskolans lärarinnor
  • Nykarleby seminarium för folkskolans lärare
  • Fruntimmersskolan i Helsingfors
  • Olofsborg
  • Neva
  • Kymmene bär sin moder till grafven
  • Skogssköflingen
  • Originala skuldsedeln
  • Draktänder
  • Till Finlands Mödrar
  • Pehr Brahe
  • Henrik Gabriel Porthan
  • Mathias Calonius
  • Frans Michael Franzén
  • Selma och Fanny
  • Johan Ludvig Runeberg
  • J. L. Runeberg inför sitt rykte
  • Johan Jakob Nordström
  • Fredrik Cygnæus
  • Elias Lönnrot
  • Fridhem
  • Skaldebref till C. A. Wetterbergh
  • Leonard Falander
  • Carolina Borgström
  • Frans Sedmigradsky
  • Till Emma Irene Åström
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Vegas spår
  • Strandbrinken
  • Ett Lützen-minne
  • Finska rytteriets marsch i trettioåra kriget
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Bertel Thorvaldsen
  • I Konstnärsgillets Album
  • Konstnärsgillet i Helsingfors
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Konstnärens maka
  • Magnus von Wright
  • Karl Collan
  • Karl Emanuel Jansson
  • Jenny Lind
  • Till en skådespelerska
  • Flickan från Miletos
  • Cendrillon
  • Till Fredrik Pacius
  • Var lugn för vår tid!
  • Vinterqväll
  • Midsommarnatt
  • Utsäde
  • Kommunismens vagga
  • Katolicismens enka i Finland
  • Töcknen vid Lützen
  • Dothan
  • De många boningarna
  • Novemberqväll
  • Vårmorgon
  • Sextionde födelsedagen
  • Julgranen i Konstnärsgillet
  • Qvinnans rätt
  • Noli me tangere
  • De gamlas kadrill på de ungas bröllopp
  • Rigi Kulm
  • Den första fonografen
  • Nystads skräddare
  • Ballad ur operan Kung Karls Jagt
  • Hellas’ barn
  • Vaggsång för hafvet
  • Aftonsång
  • Morgonsång
  • Glömd
  • Menuett af Mozart
  • Julvisa
  • De två vid elfven
  • En trogen tjenarinna
  • Qvarnen och smedjan
  • En vindskammare
  • Mina aspar
  • Speglande vatten
  • Förr och nu
  • Trosbekännelse
  • Archimedes’ fasta punkt
  • Kraft och ära
  • Maria
  • De heligas kronor
  • O, stjerna du!
  • Advent
  • Konungen kommer!
  • Julefrid
  • Det stora löftet
Werner Holmberg

Marie Linder

Daniel August Sælan

Marie Linder

Lukuteksti

|69||56|

På grafvarna.

Marie Linder,

född grefvinna Mussin-Puschkin. † 1870.

(Ord till lemma startBenekens »Hymn för de döda».kommentar)

Se, jordens blomster

Vissna i vintersnön.

Själ, sträck ut famnen

Mot evigt gröna vårar!

5Fägring och lycka

Flykta som morgondröm:

Christus allena

Vår längtan fullkomnar.

Älskade, sörjda,

10lemma startSökande ande, du,kommentar

Vakna ur villan

Till Guds, din Herres, klarhet!

Engel i stoftet,

Två dina vingar nu

15I Christi kärlek!

Han skänke dig friden.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Ett manuskript är känt. Dikten publicerades som separattryck 1870 och avtrycktes i Hufvudstadsbladet, Helsingfors Dagblad och Åbo Underrättelser i mars samma år.

    Marie Linder (1840–1870) var dotter till den ryske greven Vladimir Musin-Pusjkin och hans finländska hustru Emelie Stjernvall, och uppfostrades delvis av sin moster Aurora Karamzin. Under sin uppväxt bodde hon i S:t Petersburg, Moskva och Paris, 1860 gifte hon sig med gardeskaptenen Constantin Linder och bosatte sig i Helsingfors. Under 1860-talet var Marie Linder en central gestalt i societeten, och uppträdde som amatörskådespelare, sångare och recitatör. Hon drömde om att bli författare och Topelius uppmuntrade henne. Huvudpersonen i hennes enda roman, En qvinna af vår tid (1867) utgiven under författarpseudonymen Stella, kämpar mot sin tids kvinnouppfattning. – Linder dog den 5 mars 1870. Topelius dikt sjöngs av studentsångare vid hennes begravning den 9 mars.

    Topelius beskriver Linder som intelligent och excentrisk – »en fulländad verldsdam, lika skön som rik, och varmhjertad för allt ädelt och högt i lifvet» (2004, s. 218). I ett personporträtt från 1892 lyfter han fram hennes engagemang för de fattiga och kampen för kvinnans frihet. Han sammanfattar: »Marie Linders lif var ett snälltåg genom tankar och drömmar. Hade henne förunnats tjugo år längre att lefva, skulle sannolikt äfven qvinnans ställning genom henne bestämdare och klarare lagts på samtidens hjerta.»

    Versen är orimmad trokeisk-daktylisk med taktschemat 2–3–2–3–2–3–2–2.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    Rubrik Benekens »Hymn för de döda». Friedrich Bernhard Beneken (1760–1818). Topelius minnesdikt till Karl Collan sjöngs till samma melodi (s. 271 f.).

    10 Sökande ande, du, Topelius beskriver Linder som en sökande själ. Hon tilltalades av den lutherska tron och ville konvertera från den grekisk-ortodoxa kyrkan till den protestantiska, vilket vid denna tid inte var möjligt (1892, s. 167 f.).

    Bibliografi

    Lehto, »Linder, Marie», BLF 2 2009; Topelius, Finlands krönika 1860–1878 2004, s. 217–219, Finska Qvinnor på olika arbetsområden 1892, s. 162–174; Vasenius IV, s. 318; Vest, Zachris Topelius 1905, s. 335

    Faksimile

    Lisää sarake