Regnbågen

Lukuteksti

|193|

Regnbågen.

(Sylvias visa 15.)

En båge står hög öfver åker och by;

Sju färger han bär i sitt änne.

Der flyga små fåglar i himmelens sky,

Och alltid så flyga de tvenne.

5– Hvart går eder väg

I skyarna, säg!

|150|

– Vi bygga vårt bo

På himmelens bro.

– Ack, kära små fåglar, han sviker er tro!

10Jo, jo,

Så underligt är det i våren.

– Och är han ej bryggan vid himmelens strand,

Der åskorna köra sitt dunder?

Och droppa ej tårar af guld från hans rand

15Till törstande jorden derunder?

– Ack nej, edert hägn

Är rosende regn,

En villande färg

I skyarnas berg.

20Ack, kära små fåglar, han bär eder ej,

Åh nej!

Så underligt är det i våren.

– Du vise, som räknar på fingrarna fem,

Hvad vet du om himmelska fröjden?

|194|

25Hvar bygga väl sångernas fåglar sitt hem,

Om ej i den soliga höjden?

Nog få de en qvist

För lefnadens brist;

Men eviga hus

30De mura af ljus.

– Ack, kära små fåglar, hur säll är er tro!

Jo jo,

Så underligt är det i våren.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Två manuskript är kända, bägge daterade 4 April 1858.

    Versen är jambisk-anapestisk med taktschemat 4–3–4–3–2–2–2–2–4–1–3 och har i första strofen rimflätningen aBaBccddddX, de övriga avslutas ddeeX.

    Faksimile